Drottning Margareta - kvinnan bakom Kalmarunionen

Lästid 7 minuter

Kalmar rymde i vanliga fall cirka 2 000 invånare, men under sommaren 1397 nästan tredubblades det antalet. Folket strömmade till in genom Västerport. Man ropade och stojade – det vankades kungakröning och festyran var på topp. Doften från grillad oxe fick saliven att rinna till på både långväga gäster och stadsbor. Flaggor och vimplar slog i den friska brisen. Uppspelta biskopar syntes vandra sida vid sida med nyfikna bönder. Inne i stadens domkyrka kläddes den 14 årige Erik av Pommern av och smörjdes till konung inför gästerna. Bredvid den nervöse ynglingen stod en kort och tunn kvinna i klänning och log hjärtligt mot honom. Hennes namn var Margareta och hon var den mäktigaste kvinnan i Norden.

Artikel

Bild: Nationalmuseum

Margareta, 1353-1412, drottning av Danmark, Norge och Sverige. Okänd konstnär.

Margareta föddes till att styra

Margareta föddes i mars 1353. Redan som litet barn var Margareta en betydelsefull bricka i det storpolitiska spelet i Norden. Som dotter till den danske kungen Valdemar Atterdag (d. 1375) och Helvig af Slesvig (d. 1374) föddes hon till att styra. Som sexåring gjorde hon sin politiska debut när hon år 1359 förlovades med den svenske kungen Magnus Erikssons (d. 1374) son Håkan Magnusson (d. 1380). Medan gästerna firade fick barnet Margareta gå och lägga sig. Få av dem som var med på festen kunde väl ana att den lilla flickan 38 år senare skulle vara kvinnan bakom den så kallade Kalmarunionen – Nordens genom tiderna största unionsprojekt.

ANNONS

Margareta blir bortgift

Margareta vigdes den 9 april 1363 – hon var då 10 år gammal – med sin Håkan, som då var 22 år, vid en pampig ceremoni i Köpenhamn. Hon var fortfarande ett barn och omyndig. Maken däremot svingade både en, två och flera bägare vin under festkvällarna. Man firade ofta i flera dagar i sträck.

Som gift kom hon att bosätta sig på fästningen Akershus i Norge. Trots att hon var prinsessa var livet långt ifrån kungligt. I mitten av oktober 1370 skriver hon till sin make, som ofta var bortrest:

”Ni skall veta, min käre herre, att jag och mina tjänare lider stor nöd på mat och dryck, så varken de eller jag får vad vi behöver. Och därför beder vi Er, min käre herre, att Ni finner en utväg så att detta kan åtgärdas, så att inte de, som är hos mig, skall skiljas från mig för hungerns skull.”

Hon var då 17 år gammal och gravid. Men det var inte barnet i magen och den stundande förlossningen som oroade henne. Hon var rädd att tjänstefolket skulle överge henne på grund av den nöd som rådde.

Kortlivad familjelycka

Förlossningen gick dock bra, i december 1370 födde hon en son, Olof. Precis när allt såg bra ut – en tronarvinge och mat på slotten – började det knaka oroväckande i lyckohjulet. Först gick maken bort, han dog 1380. Och 17 år gammal dog sonen Olof efter en resa i Skåne – han insjuknade hastigt och avled på Falsterbohus 1387. Drottningen som var änka stod nu även utan en prins. Vem skulle nu styra och råda och bli arvtagare?

Den frågan blev av största vikt ett år senare. Sverige saknade kung och ville gå i union med riket Danmark-Norge. I mars månad 1388 valde det svenska riksrådet Margareta till ”Sveriges fullmäktiga fru och rätta husbonde”, som det står i dokumentet. Margareta tituleras både fru och husbonde. Det gjorde henne till ett slags medeltida hen med rätt att styra som både kung och drottning.

Erik med Kalmar slott i bakgrunden. — Bild: SO-rummet.se
År 1397 kröntes drottning Margaretas adoptivson Erik av Pommern (1382-1459) som kung av Danmark och Sverige. Kröningen ägde rum i Kalmar och det politiska samgåendet som blev resultatet kallas därför Kalmarunionen. Kalmarunionens tid blev dock en politiskt instabil period i Nordens historia. Fotomontage föreställande Erik av Pommern framför Kalmar slott.

Erik av Pommern blir kung

Samma år som hon utsågs till Sveriges fru och rätta husbonde adopterade hon sin systerdotterson Erik av Pommern (1382-1459). Han hyllades som kung i Norge år 1392 och fyra år senare utsågs han även till kung över Danmark och Sverige. Bara 14 år gammal kröntes han den 17 juni 1397 som kung av Danmark och Sverige. Kröningen ägde rum i Kalmar och det politiska samgåendet som blev resultatet kallas därför Kalmarunionen.

ANNONS

Kalmarunionen - ett misslyckat försök att skapa politisk stabilitet i Norden

Kalmarunionen var en sammanslagning av tre riken i en personalunion med huvudsätet i Köpenhamn. Genom en unionen hoppades man kunna stabilisera det politiska förhållandet i och mellan länderna i Norden och samtidigt få ett starkt gemensamt försvar utåt. Men unionstiden kom istället att präglas av politiskt kaos. Grovt förenklat gällde att Danmark försökte leda och styra unionen medan svenskarna hellre ville vara självständiga och slippa lyda under utländskt styre. Formellt sett var Sverige i union med Danmark ända fram till att Gustav Vasa valdes till svensk kung 1523. Men i praktiken hade Sverige då redan lämnat unionen. Drottning Margareta lämnade nämligen efter sig ett konfliktfyllt unionsarv. Erik av Pommern hade stora svårigheter att hålla samman sitt unionsrike.

Skulptur i marmor vid ett gravmonument som föreställer Margareta.

Bild: Jacob Truedson Demitz for Ristesson

Margareta var regerande drottning av Danmark och Norge 1387–1412 och av Sverige 1389–1412. Här syns hon avbildad på sitt gravmonument i Roskilde domkyrka.

Kalmarunionen jämfört med dagens EU-projekt

Det går att se en parallell till Europeiska kommissionen och de andra styrande organen i Bryssel och deras förhållande till EU:s olika medlemsstater. Precis som med EU var syftet med Kalmarunionen att säkra freden mellan medlemsländerna och främja en integrering. Det fungerade inte med Kalmarunionen på grund av brist på intressegemenskap i exempelvis ekonomiska och utrikespolitiska frågor. En annan splittrande faktor var de ständiga konflikterna mellan en stark kungamakt och svensk aristokrati. Krisen inom Kalmarunionen gav upphov till antidanska stämningar i Sverige, ja, rentav ett danskhat som tog sig våldsamma uttryck.

Margareta dör i pesten

Margareta fick dock andra saker att tänka på än politik och union. Hon bad till Gud. I kojen på sitt skepp som låg för ankar vid staden Flensburg gick Nordens mäktigaste kvinna en utdragen och plågsam död till mötes. Margareta dog i pesten den 28 oktober 1412.

ANNONS

Visste du att:

Margaretas adoptivson hette egentligen Bogislav och att han fick byta namn till Erik för att det bättre stämde med svensk sed och tradition.
De två viktigaste dokumenten vid kröningen i Kalmar 1397 heter Kröningsbrevet och Unionsbrevet och att de skiljer sig åt i sina konstitutionella lydelser.
Under Erik av Pommerns tid vid makten utbröt det största upproret i Sveriges historia, det så kallade Engelbrektsupproret 1434–1436.
Det fanns en föregångare till Kalmarunionen i personalunionen mellan Sverige och Norge 1319.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Berätta kortfattat om Margaretas barndom och hennes väg till makten.
Varför blev Erik av Pommern kung av Danmark och Sverige? Hur kan hans kröning kopplas ihop med bildandet av Kalmarunionen?
Vad var syftet med Kalmarunionen?
Varför skulle man kunna påstå att Kalmarunionen blev ett ganska misslyckat projekt (med tanke på dess syfte)?
Hur kan Kalmarunionen jämföras med dagens EU-projekt vad gäller syfte och utmaningar?

S LÄS MER: Margareta - unionsdrottningen (1353-1412)

S LÄS MER: Margareta I av Danmark

S LÄS MER: Margareta - drottning och politiskt geni

L LÄS MER: Kalmarunionens tid, del 1: Drottning Margareta, Engelbrektsupproret och unionsmotståndet

S LÄS MER: Erik av Pommern

M LÄS MER: Kalmarunionen

S LÄS MER: Medeltidens tio viktigaste kvinnliga normbrytare

L LÄS MER: Medeltiden för mellanstadiet, del 1 (artikelserie)

L LÄS MER: Medeltiden för mellanstadiet, del 2 (artikelserie)

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Michael Linton, Margareta. Nordens drottning 1375-1314, Atlantis, 1997
Poul Grinder-Hansen (red.), Margrete 1, Nordens Frue og Husbond, Danmarks Nationalmuseum, 1996
Dick Harrison och Bo Eriksson, Sveriges Historia 1350-1600, Norstedts förlag, 2010

FÖRFATTARE

Text: Bo Eriksson, fil dr. i historia, författare och forskare vid Stockholms universitet
Webbplats: http://tidsresan.nu/historievarlden/

Några bokförlags presentation av författaren:

Senast uppdaterad: 13 februari 2026

Publicerad: 14 november 2012

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Danmark under andra världskriget

En tysk soldat övervakar ett torg i Köpenhamn.

av: Lars Hildingson

2026-02-13

Lästid 14 minuter

Den 9 april 1940 förändrades Danmark på bara några timmar. Tyska trupper tog kontroll över landet, och den danska ledningen valde tidigt att samarbeta för att undvika krig på hemmaplan. Men vad innebar egentligen ockupationen för danskarna i deras vardag? Vissa anpassade sig, andra tjänade på situationen, och med tiden började fler och fler göra motstånd. I artikeln kan du läsa om hur tyskarna stegvis skärpte greppet genom ökad kontroll, censur och hot, samtidigt som sabotage, strejker och motståndsgrupper växte fram - mitt i en grå vardag där de flesta ändå försökte leva vidare under så normala omständigheter som möjligt...

+ Läs mer

Kalmarunionens tid, del 2: Stockholms blodbad och slutet på unionen

av: Robert de Vries

2026-01-17

Lästid 6 minuter

Den danske unionskungen Kristian II ville bli erkänd som kung i Sverige och stärka sin kontroll över handeln i Norden. Efter strider där Sten Sture den yngre besegrades, kunde danskarna inta Stockholm hösten 1520. Och i början av november kröntes Kristian II till kung i Sverige efter att ha lovat att inte straffa sina motståndare. Men kort därefter bröt han sitt löfte och lät gripa många svenska adelsmän och biskopar, och döma dem till döden. Omkring 80 personer avrättades i det som kallas Stockholms blodbad. Händelsen ökade motståndet i Sverige mot Kristian II, och snart utbröt ett uppror som leddes av adelsmannen Gustav Eriksson (Vasa). När han senare valdes till svensk kung 1523, upplöstes Kalmarunionen. Händelsen satte också punkt för medeltiden, och en ny tid i Sveriges historia började...

+ Läs mer

Kalmarunionens tid, del 1: Drottning Margareta, Engelbrektsupproret och unionsmotståndet

av: Robert de Vries

2026-01-14

Lästid 8 minuter

Kalmarunionen var ett nordiskt samarbete där Danmark, Norge och Sverige skulle ha samma kung, för att få mer fred och kunna skydda sig mot starka fiender som Hansan. Drottning Margareta startade unionen år 1397, och i början fungerade det ganska bra. Men senare blev många i Sverige arga när unionskungen Erik av Pommern tog ut höga skatter och skickade stränga fogdar till Sverige från Danmark och Tyskland. Det ledde till Engelbrektsupproret, och efter det bråkade man länge om Sverige skulle fortsätta i unionen eller bli ett eget land, med en egen kung.

+ Läs mer

Valdemar Atterdags erövring av Gotland - sommaren 1361

Danska riddare på stridshästar spanar ut över striden på slagfältet nedanför Visbys stadsmur.

av: Robert de Vries

2026-01-07

Lästid 10 minuter

En varm sommardag 1361 anlände den danske kungen Valdemar Atterdag till Gotland med en stor och välutrustad armé. På Gotland fanns inga soldater, så bönderna fick själva försöka försvara ön med de vapen och skydd som de hade. Utanför Visbys stadsmur ägde sedan ett hemskt slag rum, där omkring 1 800 gotländska bönder dog. Flera hundra år senare, i början av 1900-talet, hittades massgravar vid ringmuren. Och efter att platsen blivit undersökt av arkeologer vet vi idag mer om vad som hände den ödesdigra sommardagen 1361...

+ Läs mer

Hansestaden Visby - Östersjöns handelscentrum på medeltiden

En köpman står på sitt fartyg och blickar ut över Visbys hamn. Det är medeltid och det verkar vara tidigt på morgonen.

av: Robert de Vries

2025-11-09

Lästid 7 minuter

På medeltiden var Visby Nordens största handelsstad. Här möttes köpmän från många länder, och staden fylldes av höga stenhus, kyrkor, kloster och myllrande torg. Den mäktiga ringmuren byggdes för att skydda handeln och försvara staden mot fiender. Under 1200-talet var Visby ett livligt centrum vid Östersjön, men under senare delen av 1300-talet tog andra städer över handeln. Visbys betydelse minskade och i slutet av medeltiden hade staden blivit en plats för sjörövare. Men mycket från Visbys storhetstid finns kvar än idag. Ingen annan nordisk stad känns mer medeltida än Visby...

+ Läs mer

Viborg - svenskt gränsfäste mot öster

Målning som föreställer Viborgs slott på medeltiden. Några riddare syns i förgrunden.

av: Torbjörn Nilsson

2025-10-31

Lästid 14 minuter

Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...

+ Läs mer