Mellanårsvalen i USA – röd elefant mot blå åsna

klocka
Lästid 4 minuter
Vart fjärde år är det mellanårsval till kongressen i USA:s huvudstad Washington. Kongressen är USA:s parlament och motsvarar alltså riksdagen i Sverige. USA:s parlament är uppdelad i två kammare – senaten och representanthuset.
M
Artikel
Elefant mot åsna.,

Republikanernas partisymbol (elefanten) och demokraternas (åsnan) med Kapitolium, säte för kongressen, i bakgrunden. Mellanårsvalets resultat blir helt avgörande för hur stort inflytande presidenten får resten av sin mandatperiod.

Val till kongressen

Begreppet mellanårsval kommer av att det ligger mellan presidentvalen som hålls vart fjärde år. Det hölls presidentval i USA 2024. Därför är datum för följande mellanårsval 2026 och därefter 2030 och så vidare.

Vid mellanårsvalet utses en tredjedel av ledamöterna i senaten och alla ledamöterna i representanthuset. I var och en av USA:s 50 delstater utses två senatorer genom allmänna val. Varje senator är vald på sex år. En tredjedel av senatens medlemmar väljs om vartannat år. Det innebär att val till senaten äger rum i samband med presidentval och mellanårsval, t.ex. 2026, 2028 och 2030.

ANNONS

ANNONS

Representanthuset har 435 ledamöter som alla utses i val vartannat år. Ledamöterna i representanthuset sitter alltså bara i två år innan de måste väljas om. Hur många ledamöter varje delstat har beror på antalet invånare. Kalifornien, som har flest invånare, har över 50 ledamöter. Delstater med liten befolkning som Alaska och Vermont, väljer bara en ledamot. Varje delstat får minst en ledamot i representanthuset, oberoende av folkmängd.

Kampanjer i hemstaten

I delstaterna röstar invånarna fram vilka kandidater de vill skicka till kongressen. De som blir kandidater håller valkampanjer i sina hemstater för att bli valda till kongressen. För att bli valda måste kandidaterna satsa på frågor som är viktiga i den egna delstaten. I en delstat med många jordbrukare vill invånarna gärna höra löften om bättre villkor för bönder och mer betalt för säd och kött.

I stater med stor oljeproduktion vill väljarna veta hur kandidaterna ställer sig till miljöfrågor och avgifter på bensindrivna bilar jämfört med elbilar. 

Mellanårsvalet - en dom över presidenten

Mellanårsvalet ger amerikanerna chansen att bedöma vad presidenten gjort under de två år som gått sedan presidentvalet. Är väljarna nöjda kan det parti som stödjer presidenten få fler röster och en starkare ställning i kongressen Är väljarna missnöjda kan stödet minska. För det mesta minskar presidentens parti i mellanårsvalet. Det finns alltid grupper som tycker att det inte blev så bra som presidenten lovade inför presidentvalet för två år sedan. Krymper stödet så minskar också presidentens möjlighet att kunna driva igenom sin politik. Kongressen ska bland annat godkänna nya lagar och de höga tjänstemän presidenten utnämner, exempelvis medlemmar i Högsta domstolen

Röd elefant och blå åsna

Det politiska livet i USA domineras av två partier, republikanerna och demokraterna. Beteckningen republikan och demokrat är ett slags etiketter. Utan att kalla sig demokrat eller republikan blir nästan ingen ledamot i kongressen vald. Men partibeteckningen säger ganska lite om kandidaten. Republikanerna är vanligen mer konservativa än demokraterna. Men demokrater, såväl som republikaner, kan ha totalt olika åsikter i viktiga frågor trots att de tillhör samma parti. Republikaner representeras med röd färg och demokraterna med blå. Det är tvärtemot hur partier representeras i t.ex. Sverige där blå står för höger och röd för vänsterpartier. Republikanerna har en elefant som symbol och demokraterna en åsna.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför kallas det för mellanårsval?
     
  2. Vilka väljs om i mellanårsvalet?
     
  3. Presidentens parti brukar minska i mellanårsvalet. Vad beror det på?
     
  4. Vad har mellanårsvalet för betydelse för presidenten?
     
     

 

M  LÄS MER: Så styrs USA: Presidenten

M  LÄS MER: Så styrs USA: Kongressen

M  LÄS MER: Så styrs USA: Högsta domstolen

M  LÄS MER: Så styrs USA: Delstaterna

M  LÄS MER: USA bildas, del 1: Självständighetsförklaringen, författningen och valsystemet

M  LÄS MER: USA bildas, del 2: Amerikanska inbördeskriget - slaveriet förbjuds

M  LÄS MER: USA idag

M  PODCAST: USA:s politiska system

M  PODCAST: Politiska partier i USA

M  PODCAST: Presidentvalet i USA

S  PODCAST: Vad händer om presidentvalet i USA blir oavgjort?

S  PODCAST: Vad händer om en presidentkandidat i USA dör?

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.


Källor:
Encyclopedia Britannica
Nationalencyklopedin
New York Times
Washington Post


 FÖRFATTARE

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare

Senast uppdaterad: 2 april 2026
Publicerad: 27 februari 2026

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

H.G. Wells - Ett modernt Utopia

SO-rummet bok
M
Författaren med ett bokomslag i bakgrunden.
av: Lars Hildingson
2026-03-17
klocka Lästid 7 minuter

H.G. Wells flyttar drömmen om det perfekta samhället ut i rymden. I boken "Ett modernt Utopia" skildrar han en tvillingplanet som liknar jorden, men där världen är enad och samma lagar gäller överallt. Maskiner gör allt det tunga arbetet, och staten äger marken och de stora företagen. Samhället är samtidigt strikt organiserat. Alla människor registreras noggrant och delas in i fyra psykologiska klasser som baseras på deras karaktär. Men Wells beskriver också städer som är ljusa och levande. Tysta elektriska tåg glider fram utan smuts och buller, och förälskade människor rör sig fritt i samhället...

+ Läs mer

Étienne Cabets Icaria - utopi med samhället som maskin

SO-rummet bok
M
Étienne Cabet med försättsbladet till Resan till Icaria i bakgrunden.
av: Lars Hildingson
2026-03-17
klocka Lästid 6 minuter

Fransmannen Étienne Cabet (1788-1856) drömde om ett idealsamhälle som fungerade lika prydligt som en maskin. I boken "Resan till Icaria" beskriver han en stat där städerna är noggrant planerade och där människors vardag är starkt organiserad. Alla äter tillsammans på bestämda tider. Arbetstiden är reglerad. Det finns ingen privat egendom eftersom nationen äger allt. Samhället styrs genom val, men mycket makt ligger hos regeringen och olika kommittéer som bestämmer över mat, kläder och skola. Cabet försökte också göra sin idé verklig i USA, men konflikter och hans nästan diktatoriska ledarstil gjorde att projektet splittrades och till slut rann ut i sanden...

+ Läs mer

Thomas Mores Utopia

SO-rummet bok
M
Thomas More framför en karta på Utopia.
av: Lars Hildingson
2026-03-16
klocka Lästid 14 minuter

En utopi är en dröm om ett perfekt samhälle. Ordet har sina rötter i grekiskan och kan tolkas som ”en bra plats”. Thomas More gjorde ordet känt när han beskrev ön Utopia, där människor delar på all mark och boende, arbetar få timmar och klarar sig utan pengar. Senare skapade andra författare egna idealstater. Etienne Cabet ritade upp Icaria som ett mycket ordnat samhälle där staten styr nästan allt. HG Wells flyttade sin utopi till en annan planet och lät teknik och kontroll genom registrering forma en ren och effektiv värld. Samtidigt visar flera exempel att drömmen om ordning kan innebära hårda regler, övervakning och att vissa människor hamnar utanför. Utopier kan därför både inspirera och varna. De säger också mycket om den tid de skrevs i, och om vad författarna tyckte var fel i deras egen värld...

+ Läs mer

Den goda staten, enligt Platon

SO-rummet bok
M
Platon målad av Michellangelo.
av: Lars Hildingson
2026-03-16
klocka Lästid 9 minuter

Kan man skapa ett lyckans land på jorden, en plats där människor lever rättvist, tryggt och nöjt? För över 500 år sedan gav Thomas More ett namn åt den drömmen: Utopia. I den här texten följer vi spåret bakåt i historien och möter en av de mest kända utopierna. Filosofen Platon ville bygga en idealstat där livet är enkelt och där ingen får bli för rik. Samtidigt väcker hans idéer svåra frågor om makt, frihet och människovärde...

+ Läs mer

Grundlagarna

M
Flygfoto som visar riksdagshuset i Stockholm.
av: Sofia Holje
2025-05-24
klocka Lästid 7 minuter

Sveriges grundlagar utgör grunden för landets demokrati och rättsstat. De fyra grundlagarna – regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – reglerar hur Sverige styrs och skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val däremellan, vilket gör dem svårare att ändra än vanliga lagar...

+ Läs mer

Sveriges riksdag - en representativ demokrati

SO-rummet bok
S
Votering i riksdagen
av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-18
klocka Lästid 9 minuter

I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till riksdagen, kommunerna, landstingen och Europaparlamentet. I regeringsformen står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är dess främsta företrädare. Vart fjärde år är det val till riksdagen, kommunerna och landstingen. Vart femte år är det val till Europaparlamentet...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Sh
Entren till riksdagens östra del.

Demokratiska system och olika statsskick

Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...

Sh
Karta

Fakta om USA

Aktuell samhällsfakta om USA. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat...

Relaterade taggar

Sh
symbol

Statsskick

Begreppet statsskick utgår från det sätt som ett land (en nation) styrs. Det handlar bland annat om...

Sh
President

Presidentialism och semipresidentialism

PresidentialismPresidentialism är ett statsskick som har sitt ursprung i USA. Inom presidentalism...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Hur väljs en statsminister?

av: Mattias Axelsson
2021-11-29

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom hur en ny statsminister väljs i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Det tyska parlamentet

av: Mattias Axelsson
2021-09-27

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om hur valet till det tyska parlamentet går till och vad det tyska parlamentet har för uppgifter.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Tysklands förbundskansler

av: Mattias Axelsson
2021-01-25

I veckans avsnitt förklarar gymnasieläraren Mattias Axelsson vad som menas med det tyska ämbetet förbundskansler.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Riksrätt i USA

av: Mattias Axelsson
2021-01-11

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare) igenom vad riksrätt i USA handlar om.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Vad händer om presidentvalet i USA blir oavgjort?

av: Mattias Axelsson
2020-11-01

Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a.samhällskunskap) förklarar hur presidentvalet i USA fungerar och vad som händer om det blir oavgjort.

+ Lyssna