Ingår i en artikelserie

Kalmarunionens tid, del 2: Stockholms blodbad och slutet på unionen

Lästid 6 minuter

Den danske unionskungen Kristian II ville bli erkänd som kung i Sverige och stärka sin kontroll över handeln i Norden. Efter strider där Sten Sture den yngre besegrades, kunde danskarna inta Stockholm hösten 1520. Och i början av november kröntes Kristian II till kung i Sverige efter att ha lovat att inte straffa sina motståndare. Men kort därefter bröt han sitt löfte och lät gripa många svenska adelsmän och biskopar, och döma dem till döden. Omkring 80 personer avrättades i det som kallas Stockholms blodbad. Händelsen ökade motståndet i Sverige mot Kristian II, och snart utbröt ett uppror som leddes av adelsmannen Gustav Eriksson (Vasa). När han senare valdes till svensk kung 1523, upplöstes Kalmarunionen. Händelsen satte också punkt för medeltiden, och en ny tid i Sveriges historia började.

L

Artikel

Bild: SO-rummet.se

Kalmarunionens vapen (emblem) med den gula och röda unionsflaggan i bakgrunden.

Kristian II anfaller Sverige

I Danmark och Norge styrde kung Kristian II. Som alla tidigare unionskungar ville han bryta Hansans makt över handeln i Norden. Men för att lyckas behövde han först bli erkänd som kung i Sverige.

År 1517 kom Kristian med en stor krigsflotta till Stockholm, men besegrades av Sten Sture den yngre och hans soldater. Under striden hade många svenskar stått på danskarnas sida. Bland dem var ärkebiskop Gustav Trolle, som nu avsattes och fängslades av Sten Sture.

ANNONS

Nyheten om att Trolle hade fängslats nådde snart påven i Rom. Påven blev rasande.

- Vilken fräckhet av Sten Sture att ge sig på kyrkans högste ledare i Sverige!

Påven lät nu bannlysa Sten Sture den yngre och gav Kristian II i uppdrag att straffa honom.

Porträtt av Kristian II — Bild: Statens Museum for Kunst
I äldre svensk historieskrivning kallas Kristian II ofta för Kristian "tyrann", medan han i äldre dansk historieskrivning är känd som Kristian "den gode". En tid efter Stockholms blodbad förlorade Kristian makten i Sverige, och senare även i Danmark.

I januari 1520 gick en stor dansk armé in i Västergötland och besegrade de svenska trupperna på sjön Åsundens is utanför Ulricehamn. Under striden sårades Sten Sture dödligt efter att ha fått ena benet avskjutet av en kanonkula.

Danskarna trängde sedan upp genom Sverige ända till Stockholm som intogs i oktober 1520. Där befriades också ärkebiskop Trolle som suttit fängslad i flera år.

Efter det erkände unionsmotståndarna Kristian som kung. Han hade trots allt lovat att inte straffa dem!

Stockholms blodbad

Den 4 november kröntes Kristian II till Sveriges kung vid en stor fest i Stockholm. Festen pågick i tre dagar. Men den 8 november förändrades allt. Slottets portar stängdes och ingen fick gå ut. Ärkebiskop Trolle och andra fiender till de svenska stormännen (adelsmän och biskopar) kom in i festsalen, och en rättegång började. Nu skulle unionsmotståndet slås ner för all framtid!

Många av de inbjudna svenska adelsmännen och biskoparna var fiender till ärkebiskopen Gustav Trolle, som var en av Kristian II:s viktigaste medarbetare i Sverige. De anklagades för att ha gått emot kyrkan – något som sågs som ett mycket allvarligt brott – och dömdes därför till döden för kätteri (att vara mot kyrkans tro). Ungefär 80 personer avrättades på Stortorget i Stockholm. Samtida vittnen berättar att blodet från de många halshuggna kropparna rann i rännilar längs kullerstenarna på torget. Händelsen har i historieskrivningen blivit känt som Stockholms blodbad.

Halshuggning under Stockholms blodbad. — Bild: Stockholmskällan
På morgonen den 8 november öppnades slottets portar och de dödsdömda fördes ut för att avrättas. På Stortorget väntade Jürgen Homuth, bödel i Kristian II:s armé. Enligt samtida vittnen var två biskopar de första att halshuggas: Mattias av Strängnäs och Vincent av Skara. Därefter 15 medlemmar i den stockholmska adeln och några borgmästare...

Men blodbadet slutade inte där i Stockholm, utan fortsatte även på andra platser där unionsmotståndare rensades undan. Flera hundra människor drabbades på så vis av Kristian II:s hämnd.

Dessa grymma handlingar gjorde att ännu fler svenskar vände sig emot den danske unionskungen.

ANNONS

Slutet på Kalmarunionen och medeltiden

Utanför Mariefred, på gården Rävsnäs, fick den unge adelsmannen Gustav Eriksson från släkten Vasa höra vad som hade hänt. Han blev chockad och arg. Han hade tackat nej till att gå på kröningsfesten i Stockholm eftersom han misstänkte att något var fel.

Nu fick han veta att hans pappa och flera släktingar hade blivit dödade. Hans mamma, systrar, mormor och moster satt i fängelse, och familjens ägodelar hade tagits av den danske kungen. Gustav förstod att han antingen måste fly eller kämpa. Han bestämde sig för att leda ett uppror mot kung Kristian II och starta ett krig för att befria Sverige.

Kort därefter tog Gustav Vasa över ledningen för motståndet mot danskarna. Han fick stöd av både bönder och adel i Sverige och använde Dalarna som sin maktbas. Efter något år av strider och belägringar lyckades till slut Gustav Vasa och hans bondearmé besegra danskarna.

Strax därefter, år 1523, upphörde Kalmarunionen efter att Gustav Vasa blivit vald till kung över Sverige. Efter att Gustav Vasa tagit makten i Sverige inleddes en ny tid som i svensk historia brukar kallas för Vasatiden.

I vår nordiska historieskrivning markerar Kalmarunionens fall även slutet för medeltiden i Norden.

Ord och begrepp:

Adelsman: En man som tillhörde adeln, alltså en grupp som ofta hade mer makt och många fördelar (privilegier) i samhället. Adeln kunde till exempel äga stora gårdar och ha viktiga roller i styret av staten och inom krigsmakten.

Avrätta: Att döda någon som straff efter en dom. Det var ett lagligt straff på den tiden, och användes främst för att skrämma andra från att begå brott.

Bannlysa: När kyrkan förklarade att en person inte längre fick vara med i kyrkans gemenskap. På medeltiden var det ett mycket hårt straff, eftersom kyrkan hade stor makt och många var rädda för att bli bannlysta.

Belägring: När en armé omringar en stad eller en borg och försöker tvinga dem att ge upp, ofta genom att stoppa mat och hjälp utifrån. Det kunde pågå länge.

Biskop: En högt uppsatt ledare i kyrkan. Biskopar hade inte bara religiös makt, utan kunde också påverka politik och viktiga beslut.

Hämnd: När någon vill “ge tillbaka” för något de tycker är fel. Hämnd handlar ofta mer om känslor än om rättvisa, och kan göra att konflikter blir större.

Hansan: Ett handelsförbund (starkt samarbete) mellan olika handelsstäder, främst runt Östersjön och Nordsjön. Hansan kontrollerade mycket av handeln, och därför ville kungar i Norden minska deras makt.

Kätteri: Att anses ha fel tro enligt kyrkan. På medeltiden sågs kätteri som ett mycket allvarligt brott, och det kunde ibland användas som “ursäkt” för att döma människor till döden.

Kalmarunionen: Ett samarbete där Danmark, Norge och Sverige hade samma kung under vissa perioder. Länderna var inte helt “ett land”, men de var kopplade ihop genom kungen, vilket dock ofta ledde till maktkamp och konflikter.

Kröning: En ceremoni där någon görs till kung eller drottning. Ofta fick personen en krona och svor löften, och det var en stor händelse med fest.

Uppror: När människor gör motstånd mot makten, ofta genom att vägra lyda och ibland genom att ta till vapen. Ett uppror startar ofta när många känner att något är orättvist eller förtryckande.

Ärkebiskop: Kyrkans högste ledare i Sverige. Han var också en viktig medlem i riksrådet ("regeringen").

Uppgifter och frågor

Frågor på texten:

Vem var Kristian II, och vilka länder styrde han över innan han anföll Sverige 1520?
Varför ville Kristian II bli erkänd som kung i Sverige?
Vad hände år 1517 när Kristian II kom till Stockholm med sin krigsflotta?
Vem var Gustav Trolle, och vad gjorde Sten Sture den yngre med honom efter striden 1517?
Hur reagerade påven i Rom när han hörde att Gustav Trolle hade fängslats?
Vad hände i januari 1520 på sjön Åsundens is, och vad hände med Sten Sture den yngre där?
När intog danskarna Stockholm, och vad lovade Kristian II efter det?
Vad hände den 8 november 1520 under festen i Stockholm?
Vad var Stockholms blodbad, ungefär hur många avrättades, och var skedde det?
Varför startade Gustav Eriksson (Vasa) ett uppror, och vad ledde det till år 1523?

L LÄS MER: Medeltiden för mellanstadiet, del 1 (artikelserie)

L LÄS MER: Medeltiden för mellanstadiet, del 2 (artikelserie)

L LÄS MER: Kalmarunionens tid, del 1: Drottning Margareta, Engelbrektsupproret och unionsmotståndet

M LÄS MER: Kalmarunionen

M LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520

L LÄS MER: Historia och historiska källor

M LÄS MER: Stockholms blodbad blev slutet för Kalmarunionen

S LÄS MER: Stockholms blodbad 1520

M LÄS MER: Stockholms blodbad

S LÄS MER: Kristian II

M LÄS MER: Gustav Vasa

M PODCAST: Stockholms blodbad 1520 – orsaker, händelseförlopp och följder

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 2 – Från Birger jarl till Kalmarunionen, Bonnier Lexikon AB, 1994
Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur, 2003
Jan Melin m.fl., Sveriges historia – koncentrerad uppslagsbok, Prisma, 2003

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)

Artikelserie om Medeltiden för mellanstadiet, del 2: Städer, handel, rättsväsen och politik

Folkliv i en medeltida by eller stad i vinterväder.

1 Städerna i medeltidens Sverige

2 Hade du velat bo i en stad på medeltiden?

Interiör från ett bangeri på medeltiden. En gesäll och en lärling skyflar in bräd i en bakugn.

3 Hantverk och skrån på medeltiden

4 Stockholm och andra viktiga svenska städer på medeltiden

Offentlig avrättning - halshuggning med svärd - i en medelötida stad.

5 Brott och straff på medeltiden

Målning som visar folkliv vid en hamn under slutet av medeltiden.

6 Medeltida handel och maktkamp kring Östersjön

En köpman står på sitt fartyg och blickar ut över Visbys hamn. Det är medeltid och det verkar vara tidigt på morgonen.

7 Hansestaden Visby – Östersjöns handelscentrum på medeltiden

Danska riddare på stridshästar spanar ut över striden på slagfältet nedanför Visbys stadsmur.

8 Valdemar Atterdags erövring av Gotland – sommaren 1361

9 Kalmarunionens tid, del 1: Drottning Margareta, Engelbrektsupproret och unionsmotståndet

10 Kalmarunionens tid, del 2: Stockholms blodbad och slutet på unionen

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 25 april 2026

Publicerad: 17 januari 2026

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

L

Kalmarunionens tid, del 1: Drottning Margareta, Engelbrektsupproret och unionsmotståndet

av: Robert de Vries

2026-01-14

Lästid 8 minuter

Kalmarunionen var ett nordiskt samarbete där Danmark, Norge och Sverige skulle ha samma kung, för att få mer fred och kunna skydda sig mot starka fiender som Hansan. Drottning Margareta startade unionen år 1397, och i början fungerade det ganska bra. Men senare blev många i Sverige arga när unionskungen Erik av Pommern tog ut höga skatter och skickade stränga fogdar till Sverige från Danmark och Tyskland. Det ledde till Engelbrektsupproret, och efter det bråkade man länge om Sverige skulle fortsätta i unionen eller bli ett eget land, med en egen kung.

+ Läs mer

L

Valdemar Atterdags erövring av Gotland – sommaren 1361

av: Robert de Vries

2026-01-07

Lästid 10 minuter

En varm sommardag 1361 anlände den danske kungen Valdemar Atterdag till Gotland med en stor och välutrustad armé. På Gotland fanns inga soldater, så bönderna fick själva försöka försvara ön med de vapen och skydd som de hade. Utanför Visbys stadsmur ägde sedan ett hemskt slag rum, där omkring 1 800 gotländska bönder dog. Flera hundra år senare, i början av 1900-talet, hittades massgravar vid ringmuren. Och efter att platsen blivit undersökt av arkeologer vet vi idag mer om vad som hände den ödesdigra sommardagen 1361...

+ Läs mer

L

Hansestaden Visby – Östersjöns handelscentrum på medeltiden

av: Robert de Vries

2025-11-09

Lästid 7 minuter

På medeltiden var Visby Nordens största handelsstad. Här möttes köpmän från många länder, och staden fylldes av höga stenhus, kyrkor, kloster och myllrande torg. Den mäktiga ringmuren byggdes för att skydda handeln och försvara staden mot fiender. Under 1200-talet var Visby ett livligt centrum vid Östersjön, men under senare delen av 1300-talet tog andra städer över handeln. Visbys betydelse minskade och i slutet av medeltiden hade staden blivit en plats för sjörövare. Men mycket från Visbys storhetstid finns kvar än idag. Ingen annan nordisk stad känns mer medeltida än Visby...

+ Läs mer

S

Målning som föreställer Viborgs slott på medeltiden. Några riddare syns i förgrunden.

Viborg – svenskt gränsfäste mot öster

av: Torbjörn Nilsson

2025-10-31

Lästid 14 minuter

Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...

+ Läs mer

L

Medeltida handel och maktkamp kring Östersjön

av: Robert de Vries

2025-10-30

Lästid 8 minuter

Under medeltiden blev handeln runt Östersjön allt viktigare. Tyska köpmän i Hansan sålde och köpte varor som salt, kryddor, öl, spannmål och järn. Många flyttade till svenska städer och hjälpte till att utveckla handel, gruvor och nya yrken. Stockholm växte snabbt och blev en viktig handelsstad. Samtidigt bråkade kungar och stormän om makten i Sverige och Norden. Till slut kom Danmarks drottning Margareta och enade hela Norden...

+ Läs mer

L

Brott och straff på medeltiden

av: Robert de Vries

2025-09-30

Lästid 10 minuter

I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel – en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...

+ Läs mer