Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Tanken med detta är att skydda demokratin. Man ska inte kunna fatta några snabba beslut som begränsar till exempel människors fri- och rättigheter. För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två likadana beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten.
För att ändra riksdagsordningen krävs bara ett riksdagsbeslut, men beslutet måste fattas med kvalificerad majoritet. Det betyder att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för en ändring. Här kommer en genomgång av Sveriges grundlagar och riksdagsordningen.
Regeringsformen
Regeringsformen beskriver de allra viktigaste principerna för hur Sverige ska styras och fungera för att vara en rättsstat och demokrati. Det första som står i regeringsformen är att all offentlig makt i Sverige utgår från folket (1 kapitlet 1 § regeringsformen). Det kallas för folksuveränitetens princip. Folksuveränitetens princip är grunden för Sveriges statsskick, det vill säga hur Sverige styrs.
Eftersom det hade varit omöjligt att hela folket alltid skulle besluta i alla frågor om hur Sverige ska styras är vårt statsskick representativt och parlamentariskt. Det betyder att folket väljer vilka som ska representera dem och styra Sverige. Folkets representanter bildar riksdagen som stiftar lagar, beslutar om skatt och hur statens pengar ska användas.
Det är också riksdagen som utser Sveriges statsminister, som i sin tur utser en regering. Det är regeringen som styr Sverige men regeringen måste alltid ha stöd av riksdagen. Man kan alltså säga att det är folket som bestämmer indirekt genom riksdagen och regeringen.
Folkets makt förverkligas genom att alla vuxna svenska medborgare kan utöva sin rösträtt vid allmänna val. Därför står det i 1 kapitlet 1 § regeringsformen att alla har rätt till fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt. Det betyder att alla har rätt att tycka och tänka som de vill och att alla vuxna personer får rösta med en röst var.
I regeringsformen står det också att riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val (3 kapitlet 1 § regeringsformen). Att valet är fritt betyder att personen som röstar väljer helt själv vem man röstar på. Att valet är hemligt betyder att man inte måste berätta vem man röstar på. Att valet är direkt betyder att var och en som röstar ska rösta direkt på den person som ska sitta i riksdagen.
En annan viktig princip i regeringsformen är legalitetsprincipen som framgår av 1 kapitlet 1 § regeringsformen. Legalitetsprincipen innebär att den offentliga makten utövas under lagarna. Varken statsministern eller någon annan som har offentlig makt, till exempel domstolar eller andra myndigheter, får bestämma något som inte har stöd i lag. En annan viktig princip som framgår av inledningen till regeringsformen är att domstolarna ska vara opartiska (1 kapitlet 9 § regeringsformen).
Regeringsformen säger också vilka fri- och rättigheter vi har i Sverige. Enligt 2 kapitlet 1 § regeringsformen har var och en rätt till följande:
- yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
- informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,
- mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,
- demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats,
- föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och
- religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.
Regeringsformen tar också upp att det är förbjudet med dödsstraff och diskriminering på grund av etniskt ursprung, hudfärg, sexuell läggning eller kön i Sverige.
