Alexander den store – fälttåg som ökade handel och kulturutbyte

Lästid 9 minuter

Det är som fältherre och erövrare Alexander den store blivit ihågkommen. Hans rike sträckte sig genom tre världsdelar och var det första stora välde som skapades av européer. Men ännu viktigare var att fälttågen ledde till ökad handel och kulturutbyte mellan östra Europa och Asien. Alexanders rike började falla sönder genast efter hans död. Men det guld som rövats från perserna skapade ett uppsving i handeln som stod sig i århundraden liksom den blandkultur - hellenismen - som Alexanders fälttåg skapade.

Artikel

Bild: Okänd

En detalj ur en berömd romersk mosaik visar den unge Alexander i strid sittande på sin legendariska stridshäst Bukefalos.

Alexander (356 f.Kr - 323 f.Kr) var 20 år när hans far Filip II mördades och han själv blev Makedoniens härskare. Filip II hade just varit på väg att utmana det väldiga perserriket. Nu blev det Alexander som fick fortsätta. Genom att erövra och ena de grekiska stadsstaterna hade Filip tyckt sig få tillräcklig kraft för att utmana perserna.

Efter två års förberedelser visade Alexander att hans far haft rätt. Våren 334 f.Kr lämnade han Makedonien med omkring 40 000 infanterisoldater och 5 000 man kavalleri. Hären tågade in i Mindre Asien (nuvarande Turkiet) och bjöd perserna strid. I ett snabbt krig erövrades Mindre Asien. Perserna besegrades vid Granikos 334 f.Kr och vid Issos 333.

ANNONS

Alexander fortsatte till Egypten som behärskades av perserna. Där hälsades han som befriare och kröntes till farao. I Nildeltat lät Alexander grunda en ny stad och döpte den efter sig själv: Alexandria.

Perserriket faller

Perserkungen Dareios III, "konungarnas konung", hade under tiden samlat ihop en ny armé. Alexander slog också den 331 f.Kr och sedan låg vägen öppen till perserrikets stolta städer. Alexander den stores här tågade in i Babylon, Susa, Persepolis och Ekbatana. På flykt undan Alexander mördades Dareios av en rival. Nu var Alexander "konungarnas konung"!

Alexander fick tillnamnet ”den store” på grund av sin skicklighet som härförare. Han förlorade inte något av de fältslag han deltog i. Hans armé besegrade flera gånger mycket större styrkor. Alexander var beundrad redan under sin livstid och är en av historiens mest kända gestalter. I Persien kallades han dock ”Alexander den förbannade”.

Men hans fälttåg var också stora upptäcktsfärder. Alexander hade haft Aristoteles (384 f.Kr - 322 f.Kr) som lärare. Aristoteles är en av historiens mest berömda filosofer och forskare och Alexander glömde inte sin gamle lärare. Med i fälttågen följde geografer, astronomer, matematiker och andra vetenskapsmän. De samlade ihop tusentals prover som sändes hem till Aristoteles liksom mängder av djur. Aristoteles själv fick ingen nytta av samlingarna, eftersom han dog innan de kom fram. Men andra vetenskapsmän förde anteckningar om mineral, växter och geografiska förhållanden. De anteckningarna kom att bli till stor nytta för grekiska forskare.

Österut mot Indien

Jakten på Dareios hade fört Alexander och hans armé långt in i Asien. Nu fortsatte jakten på den rival som låtit mörda perserkonungen och själv nu kallade sig persernas konung.

Armén trängde fram genom de täta skogar som täckte Elburzbergen vid Kaspiska havet. Alexander fortsatte upp genom Pansjirdalen genom ett bergspass, som ligger omkring 3 400 meter över havet. Soldaterna pulsade fram i snö till midjan och livnärde sig på rått kött från mulåsnorna.

Afghanistans huvudstad Kabul passerades, och sedan gick Alexander över floden Oxus. I provinsen Baktrien fick armén tag på Dareios efterträdare, som så småningom avrättades. Alexander var ändå inte nöjd och visade inga tecken på att vilja vända. Han fortsatte till Samarkand och de vindpinade stäpperna norr om bergskedjan Hindukush. Här frös över 2 000 av hans män till döds. Alexander hade lagt under sig ett gigantiskt välde men ville också erövra Indien.

Alexander i tårar

Under fortsatta strider nådde armén Punjab, femflodslandet. Nu tycktes vägen till Indien ligga öppen. Då hade soldaterna fått nog. De vägrade att följa Alexander bortom floden Hyfasis öster om Indusfloden.

Enligt en berättelse blev Alexander så besviken att han stängde in sig i sitt tält, kastade sig på marken och grät.

ANNONS

Inga övertalningsförsök hjälpte. Alexander skulle aldrig få erövra Indien. Tolv altare byggdes till minne av arméns fälttåg. År 325 f.Kr började hemfärden, som de veteraner som följt Alexander i många år sett fram emot så länge.

Alexander ville ändå fortsätta att se och erövra så mycket som möjligt. Han beslöt att återtåget skulle ske längs kusten av Indiska oceanen och Persiska viken. Vid Hydaspes byggdes en flotta på ett tusental båtar, som seglade nedför floden Indus till havet.

Karta — Bild: Internet Archive Book Images
Alexanders fälttåg gick ända bort till Indien.

Den dödliga ökenmarschen

Hären delades i tre delar. Två avdelningar skulle återvända genom Beluchistan på olika vägar och en tredje ta sjövägen. Alexander själv tog ledningen över en av de avdelningar som skulle ta landvägen. Han valde den svåraste vägen genom vilt och öde land. Vatten- och matförråden var otillräckliga. I öknarna föll män och djur döda till marken, offer för den brännande hettan. Enligt historikern Plutarchos kom bara en fjärdedel av Alexanders styrka levande tillbaka.

Flottan seglade under befäl av Nearchos från Indus till floden Eufrats mynning. Färden tog 130 dagar, varav 31 tillbringades till sjöss. Nearchos kartlade sjövägen mellan Indien och Mesopotamien. Det var en väg som sedan ofta skulle användas av handelsmän.

År 323 f.Kr dog Alexander i Babylon, mitt uppe i planerna på nya fälttåg. Hans välde var ett av de största världen dittills skådat. Det sträckte sig från Grekland till Punjab och genom tre världsdelar, Europa, Afrika och Asien. Efter Alexanders död började dock riket genast falla sönder.

ANNONS

Grundade 70 städer

Alexanders kombination av fälttåg och upptäcktsexpedition fick stor betydelse. Under de tio åren i fält grundade han enligt Plutarchos över 70 städer. Flera av dem fick namnet Alexandria, och minst en döptes efter Alexanders stridshäst Bukefalos.

Bild: SO-rummet.se
Biblioteket i Alexandria grundades omkring 300 f Kr och blev antikens största. På 100-talet f Kr lär det i biblioteket ha funnits 700 000 skriftrullar. Bibliotekarierna sökte inte bara samla hela den grekiska litteraturen utan granskade även verkens äkthet. Biblioteket var en del av Museion, Medelhavsområdets främsta forskningscentrum, som även inrymde botaniska och zoologiska trädgårdar liksom anatomiska och astronomiska institut.

Det Alexandria som grundades vid Nildeltat i Egypten blev snart en världsstad och en viktig handelsstad. Alexandria blev också Medelhavets kulturella huvudstad. I stadens berömda bibliotek samlades världens förnämsta böcker. Där utbildades en lång rad av antikens mest berömda forskare och filosofer. Euklides, den store matematikern, Ptolemaios, geografen och Eratosthenes som skulle beräkna jordens storlek med stor exakthet är några av dem.

Grekerna lär om Asien

Under sina fälttåg färdades Alexander omkring 3 200 mil. Det går knappast att överskatta den betydelse fälttågen hade för att sprida kunskap om länderna österut bland folken i östra Medelhavsområdet. Erövringarna betydde att nya handelsvägar öppnades.

Handeln fick ett uppsving, när perserrikets rikedomar spreds över Medelhavsområdet. Mycket av det silver och guld som legat i perserkungens skattkammare blev till mynt. Med fler mynt i omlopp blev det lättare att köpa och sälja.

Nu började kryddhandeln med Indien komma i gång, en handel som skulle få stora politiska följder. I över tusen blev Indien en magnet för folken kring Medelhavet.

Alexanders fälttåg satte också andra spår. Alla senare kulturer i landbältet från östra Medelhavet till Indiska oceanen har några av sina rötter i den grekiska kulturen. I öster byggdes nya städer i grekisk stil med teatrar, idrottsplatser och tempel. Tusentals greker flyttade till dessa städer och grekisk kultur spreds österut.

Grekerna tog i sin tur intryck av kulturen i de länder i öst där de slog sig ner. Även i Grekland märktes inflytandet från kulturerna öster om Medelhavet. Den blandade kultur som uppstod brukar kallas hellenism. Ordet är bildat av Hellas, grekernas namn på sitt eget land.

Data och fakta

356 f.Kr: Alexander föds i Makedonien, son till Filip II.

343 f.Kr: Aristoteles blir Alexanders lärare.

336 f.Kr: Filip II mördas. Alexander blir härskare.

334 f.Kr: Alexander lämnar Makedonien med en här och besegrar perserna vid Granikos.

333 f.Kr: I slaget vid Issos besegras perserna på nytt.

331 f.Kr: Alexander vinner en avgörande seger över perserna vid Gaugamela.

330-324 f.Kr: Med sin armé fortsätter Alexander österut och når strax bortom floden Indus. När hans män vägrar att följa honom längre, vänder han om.

323 f.Kr: Alexander dör i Babylon 32 år gammal.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Hur gammal var Alexander när han blev Makedoniens härskare, och vilket år besegrade han perserna vid Issos?
Alexander hade en berömd filosof som lärare. Vad hette han?
Hur långt in i Asien kom Alexander som längst, och varför tvingades han vända där?
Alexander har grundat staden Alexandria i Egypten. Hur många andra städer lär han ha grundat? Varför blev Alexandria en så betydelsefull stad?
Förklara vilken betydelse Alexanders fälttåg fick för framtiden.

M LÄS MER: Alexander den store

M LÄS MER: Alexander den store skapade ett världsimperium

M LÄS MER: Alexander den stores död

M LÄS MER: Antikens Grekland

M LÄS MER: Handeln under antiken: grekerna och romarna

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1982
Erik J. Holmberg, Antiken och äldre medeltiden, Almqvist & Wiksell, 1961
Chester G. Starr, A history of the ancient World, Oxford University press, 1978
Rudi Thomsen, Bra Böckers världshistoria, del 2 - Högkulturerna tar form 1200-200 f.Kr, Bokförlaget Bra Böcker, 1983

FÖRFATTARE

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare

Senast uppdaterad: 5 augusti 2025

Publicerad: 9 februari 2021

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Den goda staten, enligt Platon

av: Lars Hildingson

2026-03-16

Lästid 9 minuter

Kan man skapa ett lyckans land på jorden, en plats där människor lever rättvist, tryggt och nöjt? För över 500 år sedan gav Thomas More ett namn åt den drömmen: Utopia. I den här texten följer vi spåret bakåt i historien och möter en av de mest kända utopierna. Filosofen Platon ville bygga en idealstat där livet är enkelt och där ingen får bli för rik. Samtidigt väcker hans idéer svåra frågor om makt, frihet och människovärde...

+ Läs mer

En eftermiddag på gymnasiet - om idrott och bad i antikens Grekland

Tre nakna män med hjälp och sköld som springer ett lopp.

av: Göran Wadner och Jan-Olof Fallström

2026-03-03

Lästid 16 minuter

I antikens Aten var gymnasiet mer än en plats för idrott. Här tränade fria män sina kroppar genom löpning, hopp, kast och brottning, men de umgicks också, diskuterade idéer och följde med i stadens nyheter. Idrott, bad och samtal hörde ihop och sågs som en viktig del av både kroppens och själens utveckling i det grekiska samhället...

+ Läs mer

Slaveri i antikens Aten

En slav och hans herre på väg till marknaden i Aten.

av: Göran Wadner och Lars Hildingson

2026-03-02

Lästid 11 minuter

I antikens Aten var slaveriet en självklar del av samhället. Nästan hälften av invånarna var slavar och saknade rättigheter, medan en liten grupp fria män styrde staten. Slavarna arbetade överallt – i hemmen, i hamnen, i gruvor och åt staten – och deras arbete gjorde det möjligt för de fria medborgarna att ägna sig åt politik och filosofi. Atens demokrati hade inte varit möjlig utan slaveriet. Den berömda atenska demokratin hade alltså även en mörk sida...

+ Läs mer

Hur man bodde i antikens Aten

Målning från en kruka som föreställer gatuliv i antikens Aten.

av: Göran Wadner

2026-03-01

Lästid 8 minuter

Hur bodde människorna i Aten på 400- och 300-talen f.Kr? Ja, det beror verkligen på vilka människor man talar om. Bondefamiljerna bodde ofta i små, runda hyddor av flätverk och lera. De fattigaste levde i bergshålor. Andra bodde i riktiga hus, men de var mycket enkla. I regel hade dessa hus en våning med två eller tre små rum. Ibland hade de en övervåning med ett eller två rum. En trätrappa utanpå huset ledde dit. Det hände att vindsvåningen hyrdes ut till bostadslösa eller till utlänningar som ville ha en bostad i staden...

+ Läs mer

Födelse och död i antikens Grekland

En mamma med sin lilla pojke som sitter på pottan.

av: Göran Wadner

2026-02-28

Lästid 7 minuter

I antikens Grekland var både födseln och döden omgivna av tydliga ritualer. Familjer ville ofta ha få barn, men en son ansågs särskilt viktig för att föra arvet vidare och ta ansvar för föräldrarna. Vid livets början markerades barnets ankomst med skyddande tecken, rening och namngivning. Och vid livets slut följde tvättning, gåvor, liktåg och begravning eller bål samt återkommande minnesdagar...

+ Läs mer

Kärlek och äktenskap i antikens Grekland

Kvinna på en stol som blir betjänad av två slavinnor.

av: Göran Wadner

2026-02-27

Lästid 12 minuter

I antikens Grekland handlade äktenskap mer om familj och plikt än om romantisk kärlek. Målet var att få barn, särskilt en son som kunde föra släkten vidare och ta ansvar för föräldrarna. Samtidigt levde män och kvinnor i stor utsträckning åtskilda i samhället, vilket gjorde det svårt att ens lära känna varandra före giftermålet. Texten förklarar också hur partner valdes, hur förlovning och bröllop gick till, vilka regler som gällde vid skilsmässa och varför kvinnors liv ofta blev starkt begränsat i det mansdominerade grekiska samhället...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio