Alexander fortsatte till Egypten som behärskades av perserna. Där hälsades han som befriare och kröntes till farao. I Nildeltat lät Alexander grunda en ny stad och döpte den efter sig själv: Alexandria.
Perserriket faller
Perserkungen Dareios III, "konungarnas konung", hade under tiden samlat ihop en ny armé. Alexander slog också den 331 f.Kr och sedan låg vägen öppen till perserrikets stolta städer. Alexander den stores här tågade in i Babylon, Susa, Persepolis och Ekbatana. På flykt undan Alexander mördades Dareios av en rival. Nu var Alexander "konungarnas konung"!
Alexander fick tillnamnet ”den store” på grund av sin skicklighet som härförare. Han förlorade inte något av de fältslag han deltog i. Hans armé besegrade flera gånger mycket större styrkor. Alexander var beundrad redan under sin livstid och är en av historiens mest kända gestalter. I Persien kallades han dock ”Alexander den förbannade”.
Men hans fälttåg var också stora upptäcktsfärder. Alexander hade haft Aristoteles (384 f.Kr - 322 f.Kr) som lärare. Aristoteles är en av historiens mest berömda filosofer och forskare och Alexander glömde inte sin gamle lärare. Med i fälttågen följde geografer, astronomer, matematiker och andra vetenskapsmän. De samlade ihop tusentals prover som sändes hem till Aristoteles liksom mängder av djur. Aristoteles själv fick ingen nytta av samlingarna, eftersom han dog innan de kom fram. Men andra vetenskapsmän förde anteckningar om mineral, växter och geografiska förhållanden. De anteckningarna kom att bli till stor nytta för grekiska forskare.
Österut mot Indien
Jakten på Dareios hade fört Alexander och hans armé långt in i Asien. Nu fortsatte jakten på den rival som låtit mörda perserkonungen och själv nu kallade sig persernas konung.
Armén trängde fram genom de täta skogar som täckte Elburzbergen vid Kaspiska havet. Alexander fortsatte upp genom Pansjirdalen genom ett bergspass, som ligger omkring 3 400 meter över havet. Soldaterna pulsade fram i snö till midjan och livnärde sig på rått kött från mulåsnorna.
Afghanistans huvudstad Kabul passerades, och sedan gick Alexander över floden Oxus. I provinsen Baktrien fick armén tag på Dareios efterträdare, som så småningom avrättades. Alexander var ändå inte nöjd och visade inga tecken på att vilja vända. Han fortsatte till Samarkand och de vindpinade stäpperna norr om bergskedjan Hindukush. Här frös över 2 000 av hans män till döds. Alexander hade lagt under sig ett gigantiskt välde men ville också erövra Indien.
Alexander i tårar
Under fortsatta strider nådde armén Punjab, femflodslandet. Nu tycktes vägen till Indien ligga öppen. Då hade soldaterna fått nog. De vägrade att följa Alexander bortom floden Hyfasis öster om Indusfloden.
Enligt en berättelse blev Alexander så besviken att han stängde in sig i sitt tält, kastade sig på marken och grät.