Makt och medkänsla – reportage om engagerad buddhism

klocka
Lästid 5 minuter
En präst i Japan brevväxlar med självmordsbenägna för att hjälpa dem att hitta livslusten i ett krävande samhälle. Samtidigt lyckas en kvinnlig aktivist i Indien driva igenom att alla barn i ett enormt slumområde blir vaccinerade. I Thailand arbetar en buddhistisk nunna enträget för att kvinnor ska kunna bli andliga ledare på samma sätt som män. Det här är tre exempel på företrädare för en rörelse som kallas engagerad buddhism. I en nyutkommen bok med titeln Makt och medkänsla berättar de för biståndsarbetaren och f.d. journalisten Kristin Olson om sitt arbete för att förändra världen.
S
Artikel

Kristin Olson har en bakgrund som samhälls- och kulturjournalist, tv-producent och författare. Hon arbetar nu med internationellt utvecklingssamarbete för att främja demokrati och mänskliga rättigheter.

Vad innebär samhällsförändring i Buddhas anda?

-   Jag är intresserad av mänskliga rättigheter och demokratifrågor, men också av buddhismen som filosofi och religion, säger Kristin Olson.

-   Det jag ville utforska genom att träffa allt från kända buddhistiska ledare som Thich Nhat Hanh (som introducerat mindfulness i väst) till aktivister på olika nivåer, var om det finns något som särskiljer deras sätt att arbeta jämfört med aktivism som vi redan känner till. Och det gör det. Det visade sig även att ingen har skrivit tillgängligt på svenska ännu om den här rörelsen, trots att den är stor i framför allt Asien och USA.

ANNONS

ANNONS

Västvärldens bild av buddhism är ofta ett fridfullt mediterande, en bortvändhet från världens larm och kaos. Men i Asien, där buddhismen är en levande religion och filosofi för en halv miljard människor, finns också en mycket mer samhällsengagerad gren. Dessa engagerade buddhister tror visserligen på inre frid, men som utgångspunkt för aktivitet och för samhällsförändring på djupet.

-   Jag såg aldrig min pappa meditera utan han praktiserade buddhism i handling och genom allt han gjorde, berättar Savita Jadhav som arbetar för basala rättigheter och rimliga levnadsvillkor i slumområdet Dehu Road i indiska Pune.

Den fridfullhet som omger meditation har också visat sig användbar som protestform, exempelvis på Sri Lanka där aktivisten A.T Ariyaratne, kallad ”Lilla Gandhi, under det långvariga inbördeskriget organiserade massmeditationer för att mana till fred. På några dagars varsel lyckades han samla ihop över en halv miljon människor som stilla marscherade genom gatorna, klädda i vita högtidskläder, och som avslutade marschen med en gemensam sittande meditation.

-   Buddhas första lektion var att säga till oss att respektera allt liv, förklarar A.T Ariyaratne sin utgångspunkt för över fyrtio års kamp mot krig och ojämlika förhållanden på Sri Lanka.

-   Därefter sa Buddha: Må alla varelser leva väl och vara lyckliga. Han uppmanade helt enkelt till medkänsla med alla kännande varelser i sin första lektion. Inte bara med sig själv. Det är Buddhas budskap, som jag ser det.

BOKEN: Hur gör buddhister när de vill påverka miljön, MR, konflikter, fattigdom, diskriminering, företagare, politiker, militär i Asien? Reportagen beskriver hur ledare inom en humanistisk global rörelse tänker och får saker att hända. Fakta, funderingar samt frågeställningar för pedagoger ingår. Även en och annan buddhistisk vits.

Reportagen i boken hjälper pedagoger som vill hitta sätt att diskutera religion i samhället eller förmedla buddhismens grunder. Den innehåller också faktatexter samt frågeställningar per kapitel som utvecklats ihop med en SO-lärare.

I reportageform låter Kristin Olson företrädare berätta om buddhismen och demonstrera sitt praktiska arbete för en bättre värld. Vi får vara med vid utdelning av risbollar till hemlösa i Japan, följa med på en tiggarrunda i gryningsljus i Thailand och försöka hitta fungerande el och toaletter i Indiens slum. Reportagen kompletteras med grundläggande faktatexter om buddhism och även hur den uttrycks i krig, samhällsekonomi, politik, mänskliga rättigheter och företags ansvar.

När Kristin Olson deltar i ett buddhistiskt träningsläger i Frankrike, lett av den kända buddhisten Thich Naht Hanh, beskriver hon sina egna svårigheter med att fokusera på fridfulla inre övningar istället för att aktivt bedriva förändringsarbete. Hennes slutsats i boken är att engagerade buddhister skiljer ut sig från andra intressegrupper och frivilligorganisationer. Engagerade buddhister lägger lika stor vikt vid hur de arbetar med förändringar, som vad som måste förändras. Vid sidan av sina strategiska, sociala och politiska aktiviteter, tränar de sig själva och sina medarbetare mentalt. Uppmärksamhet på sina tankar och känslor, icke-dömande närvaro och övningar i tacksamhet menar de är startpunkten för äkta och varaktig förändring, och även i sig motståndshandlingar mot våld och förtryck.

-   Problemen som de jag har intervjuat försöker bekämpa är inte små, säger Kristin Olson.

-   Det handlar om brist på mänskliga rättigheter, miljöhot, krig, apati och hopplöshet. Trots svårigheterna har några åstadkommit storverk och blivit internationellt prisbelönta för det. Andra har nyss påbörjat sitt arbete. Flera av dem vi möter i boken har överlevt mordförsök, andra har tvingats i exil. Ändå fortsätter deras kamp med buddhistiska förtecken.

 

M  LÄS MER: Buddha och andra buddhor

M  LÄS MER: Buddhismen

S  LÄS MER: Mänskliga rättigheter

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

Tips!
Kristin Olson diskuterade buddhism och samhället i P1:s Människor och tro 30 maj 2019, tema: människovärde.

https://sverigesradio.se/avsnitt/1294471
 

FÖRFATTARE

Intervju med Kristin Olson, journalist, föreläsare och författare.

Faktatexten ingår i boken Makt och medkänsla - reportage om engagerad buddhism.

Västvärldens bild av buddhismen är starkt förknippad med inre sökande och en stilla bortvändhet från världen runt omkring. En ”typisk” buddhist är lugn och leende trots miljöhot, våld och förtryck.

Journalisten och biståndsarbetaren Kristin Olson har under lång tid rest runt i Asien och träffat buddhistiska ledare som inte alls avskärmar sig. Tvärtom drivs de av ett djupt engagemang i samhället och vill påverka sin omvärld i en positiv riktning. Den här boken är en samling möten med företrädare för rörelsen engagerad buddhism. De är ledare som gjort skillnad i länder som Japan, Indien, Sri Lanka, Thailand, Myanmar, Vietnam och även i väst. Flera är pionjärer som både har hyllats internationellt och mordhotats för sitt arbete. De berättar själva om sin inspiration från vad de ser som buddhismen kärna, och om sina metoder.

Kristin Olson deltar i arbetet och ger en bred och pedagogisk introduktion till buddhism, påverkansarbete, mänskliga rättigheter och globala demokratifrågor. Vi får också möta negativa sidor av buddhismen. Hur kan det till exempel vara möjligt att munkar inom denna till synes fridfulla religion vid flera tillfällen varit drivande i skoningslös förföljelse av icke-buddhister?

Makt och medkänsla

Senast uppdaterad: 14 augusti 2025
Publicerad: 3 juni 2019

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Så fungerar en förening och dess styrelse

S
Möte
av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-19
klocka Lästid 44 minuter

Föreningen består av medlemmarna som med utgångspunkt från stadgarna bestämmer vad föreningen ska göra. Styrelsen, som är vald av föreningen, verkställer de beslut som föreningen beslutar...

+ Läs mer

Sveriges riksdag - en representativ demokrati

SO-rummet bok
S
Votering i riksdagen
av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-18
klocka Lästid 9 minuter

I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till riksdagen, kommunerna, landstingen och Europaparlamentet. I regeringsformen står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är dess främsta företrädare. Vart fjärde år är det val till riksdagen, kommunerna och landstingen. Vart femte år är det val till Europaparlamentet...

+ Läs mer

Dagens och morgondagens folkrörelser

SO-rummet bok
S
Metoo-demonstration
av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-04
klocka Lästid 4 minuter

Åtminstone sedan 1960-talet har man talat om ”folkrörelsernas kris”. Det råder ingen tvekan om att de klassiska folkrörelserna har tappat både medlemsantal och inflytande sedan storhetstiden. Är folkrörelserna på väg utför - eller söker de bara efter nya former?

+ Läs mer

Framtidens folkstyre

SO-rummet bok
S
Demokrati
av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-03
klocka Lästid 8 minuter

Vad kommer det att stå om vår tids demokrati i framtidens historieböcker? Det vet förstås ingen. Vi har kommit en bit på väg, men den moderna demokratin är fortfarande ung. För att slå de gamla grekerna lär vi behöva såväl uthållighet som mod och uppfinningsrikedom...

+ Läs mer

Svart kamp i sydstaterna

M
MLK i talarstolen
av: Kaj Hildingson
2024-04-02
klocka Lästid 17 minuter

De svartas kamp för jämlikhet i USA, särskilt i sydstaterna, ledde under andra hälften av 1900-talet till stora samhällsförändringar. Det hela började 1955 på en buss i Alabama då Rosa Parks, en svart sömmerska, vägrade att följa de rådande segregationslagarna och ge upp sin sittplats till en vit person. Den påföljande arresteringen av henne gav upphov till bildandet av den amerikanska medborgarrättsrörelsen, ledd av den karismatiska pastorn Martin Luther King. Kampen för de svartas rättigheter kom att möta stort motstånd genom åren. Men efter en lång och segdragen kamp lyckades till slut medborgarrättsrörelsen få igenom lagar som förbjöd diskriminering. Martin Luther Kings berömda tal och medborgarrättsrörelsens protester bidrog till att förändra USA...

+ Läs mer

EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.
av: Bengt Fredrikson
2024-02-01
klocka Lästid 4 minuter

I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg som ser till att lagarna följs. Böter kan ges till medlemsländer som bryter mot EU:s lagar. EU arbetar också för fred och hjälper länder i kris, både inom och utanför EU. EU har inga egna militära styrkor, men medlemsländerna kan skicka hjälp när det behövs. EU strävar efter säkerhet och samarbete i världen...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Re

Vardagsliv och samhället inom buddhismen

Inom buddhismen är det Buddha, mästaren, som är föremål för vördnad och som buddhister vänder sig till i kulten....

Sh

Demokratisk påverkan och demokratimodeller

Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...

Sh

Mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna...

Sh

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

Relaterade taggar

Re
ikon

Människosyn

Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Att rösta

av: Mattias Axelsson
2022-09-06

Mattias Axelsson, gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap, går igenom hur det går till att rösta den andra söndagen i september.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Parisavtalet

av: Mattias Axelsson
2021-04-05

Direkt när Trump tillträdde som president i januari 2025 lämnade USA Parisavtalet för andra gången.

I podden förklarar Mattias Axelsson vad det står i Parisavtalet. Podden är producerad i samarbete med Naturskyddsföreningen (april 2021).

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Demonstrationsfrihet

av: Mattias Axelsson
2021-03-08

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om demonstrationsfrihet.

+ Lyssna