M
Kategori

Många svenskar vill se skärpta lagar och strängare straff för vissa typer av brott. Men det finns också en del som ifrågasätter om det skulle minska kriminaliteten.

Brottslighet och kriminalvård

I det här avsnittet presenteras några teorier som förklarar varför människor begår brott. Vi ska också titta på olika former av brottslighet, hur kriminalvården är uppbyggd i Sverige samt om det är etiskt rätt att införa hårdare straff. Även brottsoffrens situation lyfts fram.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Varför begår vissa människor brott?

Kriminologi är ett ämne inom vilket brottsligheten i samhället studeras och förklaras ur olika perspektiv. En viktig fråga inom kriminologin är varför vissa människor blir brottslingar. Det finns många olika teorier och förklaringsmodeller till varför människor begår brott, och vissa av dessa har varit hett omdebatterade och ifrågasatta. Dagens kriminologer (personer som arbetar med kriminologi) menar att det inte finns något enkelt svar på frågan. I flertalet fall handlar om många faktorer som bara kan förklaras med flera överlappande teorier.

I det här avsnittet presenteras några teorier som förklarar varför människor begår brott. Vi ska också titta på olika former av brottslighet, hur kriminalvården är uppbyggd i Sverige samt om det är etiskt rätt att införa hårdare straff. Även brottsoffrens situation lyfts fram.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Varför begår vissa människor brott?

Kriminologi är ett ämne inom vilket brottsligheten i samhället studeras och förklaras ur olika perspektiv. En viktig fråga inom kriminologin är varför vissa människor blir brottslingar. Det finns många olika teorier och förklaringsmodeller till varför människor begår brott, och vissa av dessa har varit hett omdebatterade och ifrågasatta. Dagens kriminologer (personer som arbetar med kriminologi) menar att det inte finns något enkelt svar på frågan. I flertalet fall handlar om många faktorer som bara kan förklaras med flera överlappande teorier.

ANNONS

ANNONS

Vi ska här titta närmare på de vanligaste teorierna om varför människor begår brott.

Teorier om varför människor begår brott

Det finns flera olika teorier (antaganden och vetenskapligt underbyggda påståenden) om varför människor begår brott. Vissa av dessa teorier är mer ifrågasatta än andra.

Det går inte - ens i enskilda fall - att fokusera på bara en av dessa teorier eftersom kriminologerna menar att det i regel är flera olika faktorer som samverkar.

Den evolutionskriminologiska teorin

En ifrågasatt men ändå vanligt förekommande förklaringsmodell är den evolutionskriminologiska teorin. Den poängterar att människors egenskaper har utvecklats genom hundratusentals år av evolution. Våldsamt beteende har varit en naturlig del av homo sapiens utveckling och nödvändigt för att vi ska ha kunnat överleva hot och faror. Det aggressiva beteendet ska då särskilt ha gällt det manliga könet. Detta förklarar bland annat varför betydligt fler män än kvinnor begår våldsbrott.

Selektivitetsteorierna

Hit räknas "teorin om självkontroll", "de biosociala teorierna" samt "beteendegenetiken". Selektivitetsteorierna utgår ifrån att det är de individuella egenskaperna (särskilda personliga egenskaper) som är avgörande för vem eller vilka som begår brott.

Teorin om självkontroll bygger på att vissa människor har dålig självkontroll och därför har svårt att kontrollera sina impulser i vissa specifika situationer. Detta medför att de begår fler brott än andra.

De biosociala teorierna fokuserar på att individuella egenskaper kan kopplas samman med omgivningen, särskilt den sociala miljön. En person med en individuell egenskap som till exempel ett aggressivt beteende, blir troligtvis inte brottsling om uppväxten är trygg och omgivningen inte påverkar personen negativt. Är däremot uppväxten och omgivningen otrygg och osäker kan det skapa ett brottsligt beteende.

Beteendegenetiken inriktar sig på att det är genetiska anlag (ärftliga faktorer) som är avgörande om en person begår brott.

Teorin om socialt tryck

Teorin om socialt tryck kan sammanfattas med att människor begår brott beroende på hur den tongivande livsstilen i samhället ser ut. De flesta människor vill känna ekonomisk trygghet, och många människor strävar dessutom efter materiell rikedom. Det kan till exempel handla om att få råd att köpa den senaste smartphonen eller en ny bil. Enligt den här teorin är människor som växer upp i fattigdom eller saknar ekonomiska förutsättningar mer benägna än andra att begå brott för att kunna leva på en materiellt högre nivå.

ANNONS

ANNONS

Inlärningsteorin

Enligt inlärningsteorin formas det brottsliga beteendet genom de sociala sammanhang som individen är en del av. Dessa utgörs bland annat av familj, vänner och olika sociala grupper som personen tillhör och som kan ha negativ inverkan. Hit hör till exempel grupptryck - att utsätta någon för social press i syfte att utföra en handling som hen troligtvis inte skulle ha gjort annars. Eller om ens vänner begår ett brott så ökar risken att man själv gör likadant.

Stämplingsteorin

Stämplingsteorin pekar på att en person som begått ett brott, blir ”stämplad” som kriminell i omgivnings ögon. Detta gäller även efter ett avtjänat fängelsestraff. Den här teorin försöker förklara varför många brottslingar blir återfallsförbrytare och fortsätter begå brott efter att de kommit ut från fängelset.

Synlig och dold brottslighet

Varje dag anmäls en mängd brott till polisen i Sverige, men det är viktigt att komma ihåg att långt ifrån alla brott som begås anmäls.

Den synliga brottsligheten är den brottslighet som anmäls och som kan utläsas i statistiken över begångna brott.

Den dolda brottsligheten är alla de brott som inte anmäls och som därmed inte blir en del av brottsstatistiken. Brottsligheten i Sverige är därför mer omfattande än vad statistiken säger. Men varför anmäls inte alla begångna brott till polisen?

Den dolda brottsligheten beror på många olika orsaker och bakomliggande faktorer. En vanlig orsak är att gärningspersonen och brottsoffret känner varandra och har en nära relation. Brott i nära relationer - där närstående utsätts för misshandel, tvång och sexuella övergrepp - är en del av den dolda brottsligheten. Det är inte ovanligt att en kvinna struntar i att anmäla sin sambo efter att ha blivit misshandlad. Det handlar ofta om skam eller rädsla för att familjen som helhet ska bli lidande om det hela synliggörs genom en polisanmälan. En annan orsak till dold brottslighet kan vara om brottsoffret är rädd för att en anmälan kan leda till en förvärrad situation. Den eller de som utfört gärningen kan hota offret med upprepat våld eller att någon närstående ska råka illa ut om offret gör en polisanmälan. Brott som sker mellan kriminella anmäls också mycket sällan.

Brottsoffer - att bli utsatt för ett brott

De människor som drabbas av ett brott, oavsett hur allvarligt brottet är, brukar må väldigt dåligt. Människor som råkar ut för exempelvis rån, misshandel eller våldtäkt får oftast fysiska skador genom den brottsliga handlingen, men den psykiska delen av att bli utsatt för ett sådant brott kan vara precis lika allvarlig. När de yttre skadorna läkt kommer ofta tankarna och de starka känslorna som är förknippade med att bli utsatt för ett brott.

ANNONS

ANNONS

Som brottsoffer räknas även familjemedlemmar, släktingar och andra närstående som drabbas direkt eller indirekt av brottet. Det kan handla om en kvinna vars man blir mördad eller svårt skadad vid ett rån, eller föräldrar vars barn omkommer eller skadas vid en bilolycka där föraren varit påverkad av alkohol eller droger.

Det är viktigt att alla människor som har blivit utsatta för en brottslig handling har någon att prata med. Ibland är inte andra familjemedlemmar så lämpade att ventilera känslor med eftersom de själva kan må dåligt i den nya situationen som uppstått. Som brottsoffer kan man därför vända sig till någon av de brottsofferjourer som finns i Sverige och som på olika sätt erbjuder stöd till den som drabbats av ett brott. Det kan handla om stödjande samtal eller att stötta brottsoffret under rättegången eftersom den kan riva upp psykiska sår då brottsoffret tvingas möta gärningspersonen i rättssalen.

I Sverige finns också en statlig myndighet, Brottsoffermyndigheten, som bland annat har som uppgift att betala ersättning till de brottsoffer vars gärningsperson inte själv har ekonomiska möjligheter att betala skadestånd. Brottsoffermyndigheten finansierar även forskning och driver projekt riktade mot brottsoffers situation.

Kriminalvårdens uppgifter

Kriminalvården är den statliga myndighet som ansvarar för häkten (lokal för tillfällig frihetsberövande), anstalter (fängelser) och frivård (straff som avtjänas i samhället, exempelvis med fotboja).

Den som är misstänkt för ett brott kan begäras häktad (tillfälligt frihetsberövas) av en domstol så att den misstänkte inte förstör bevis eller avviker (smiter iväg) under tiden fram till rättegången. Det finns 32 häkten i Sverige och dessa ligger i anslutning till polishus. Men det är inte polisen som ansvarar för landets häkten, det gör istället Kriminalvården.

Om den häktade efter rättegång döms till ett fängelsestraff ska detta avtjänas vid någon av Kriminalvårdens anstalter. Ett fängelsestraff i Sverige kan vara mellan 14 dagar till livstids fängelse (det strängaste straffet som finns i Sverige). Med livstids fängelse menas att straffet inte är tidsbestämt. Efter att ha avtjänat tio års livstids fängelsestraff kan den dömde ansöka om att straffet ska tidsbestämmas. Om straffet tidsbestäms (vilket inte alltid är fallet) så är den maximala strafftiden 18 år. Exempel på brott som ofta leder till livstidsstraff är mord, grov mordbrand och människorov.

Villkorlig frigivning innebär att den dömde - efter att ha avtjänat två tredjedelar av fängelsestraffet - får komma ut från fängelset, men måste följa vissa regler. Under den villkorliga frigivningen är personen noggrant övervakad, och missköter sig personen så återupptas fängelsestraffet.

ANNONS

ANNONS

Om det är yngre personer (mellan 15-17 år) som döms till straff (tvångsvård) så hamnar de på ett ungdomshem istället för på en anstalt (personer under 18 år sätts inte i fängelse i Sverige). Det finns också anpassade ungdomsavdelningar (för intagna ungdomar mellan 18-21 år) på flera anstalter runt om i Sverige.

Kriminalvården har också en uppdelning när det gäller placering av män och kvinnor som döms till fängelsestraff och ska placeras på anstalt. Jämfört med män så är det bara ett fåtal kvinnor som avtjänar fängelsestraff. Av samtliga intagna på svenska anstalter är 5 procent kvinnor. Kvinnor som döms till fängelse placeras på särskilda anstalter.

Det finns 45 anstalter i Sverige och dessa har olika säkerhetsklassificering från siffran 1 till 3. Med detta menas att fängelser med siffran 1 har den högsta säkerhetsklassen. Där sitter interner (fångar) som anses rymningsbenägna eller extremt farliga. Fängelser med klassificering 3 räknas som lägre säkerhetsklassade.

Kriminalvården övervakar också frivården, som innebär att straffet är skyddstillsyn, samhällstjänst eller fotboja. Det finns 34 frivårdskontor runt om i Sverige varifrån Kriminalvården övervakar alla som dömts till frivård.

En annan viktig uppgift för Kriminalvården är att arbeta för att de som avtjänar sina straff inte återfaller i brottslighet efter att de blivit frisläppta. I detta arbete - som sker på anstalterna - får de intagna arbeta och utbilda sig (många som sitter i fängelse saknar t.ex. fullständiga gymnasiebetyg). Många intagna genomgår också olika behandlingsprogram, exempelvis för att ändra sin livsstil eller sitt beteende. Enligt Kriminalvårdens egna siffror så återkom 30 procent av de intagna som släpptes fria 2014 till Kriminalvården fram till 2017 (Kriminalvården).

Ska vi ha hårdare straff i samhället?

Den sista avrättningen i Sverige ägde rum 1910, och 1921 avskaffades dödsstraffet i fredstid. Idag anser de flesta av världens demokratiska länder att dödsstraff är förlegat (otidsenligt) och inhumant (omänskligt).

Förespråkarna för dödsstraff menar att det fungerar avskräckande och på så vis minskar den grova brottsligheten i samhället.

De som argumenterar mot dödsstraff pekar på att oskyldiga kan dömas till döden och att det är oetiskt att människor avrättas i en modern rättsstat. Inget av de politiska partierna i Sveriges riksdag argumenterar för att dödsstraffet ska återinföras och i en Sifo-undersökning från 2017 svarade endast 18 procent av de tillfrågade att det finns brott som skulle kunna bestraffas med dödsstraff.

Däremot finns det en stark politisk vilja att skärpa straffen i Sverige, och i samma Sifo-undersökning ansåg 70 procent av de svarande att de ville se hårdare straff.

ANNONS

ANNONS

Men bidrar verkligen hårdare straff till minskad brottslighet? Svaret på den här frågan är inte enkel att besvara. En sammanfattning av forskningen inom detta område skulle kunna ge följande svar:

Hårdare straff verkar ha viss avskräckande effekt på människor att begå brott upp till en viss nivå. Men en del forskning pekar dessutom på att hårdare straff har liten inverkan på effekten och att de höga kostnaderna för skattebetalarna som uppstår då Kriminalvården måste utöka antalet platser på sina anstalter, eller att polisen måste omhänderta fler människor, inte står i relation till vinsten av att höja straffen. Däremot signalerar strängare straff att samhället inte accepterar att människor begår brott. Strängare straff kan även ha en positiv psykologisk inverkan på de invånare som likställer hårdare straff med ett tryggt samhälle.

En annan mer förebyggande åtgärd som har visat sig sänka brottsligheten är om det finns många patrullerande poliser ute i samhället.

LÄS MER: Lag och rätt

LÄS MER: Regler och lagar

LÄS MER: Rättssystemet och domstolarna

LÄS MER: Rättegång - från brott till straff

Användbara begrepp

Brottslighet eller kriminalitet är en gemensam term för begångna straffbelagda handlingar.

Brottsoffer: Den person som blivit utsatt för en brottslig handling.

Brottsoffermyndigheten: En statlig myndighet som bland annat har som uppgift att betala ersättning till de brottsoffer vars gärningsperson inte själv har ekonomiska möjligheter att betala skadestånd. Brottsoffermyndigheten finansierar även forskning och driver projekt riktade mot brottsoffers situation.

Brottsofferjour: Det finns flera brottsofferjourer runt om i Sverige. Det är ideella organisationer (människor som ställer upp frivilligt och gratis) dit man kan vända sig om man blivit utsatt för brott. Jourerna erbjuder stödjande samtal och rådgivning.

Dold brottslighet: Brottslighet som inte anmäls till polisen och som därmed inte går att utläsa i statistiken över begångna brott.

Gärningsperson: Den person som begått en brottslig handling.

Kriminalvården: Den statliga myndighet som ansvarar för häkten (lokal för tillfällig frihetsberövande), anstalter (fängelser) och frivård (straff som avtjänas i samhället, exempelvis med fotboja).

Synlig brottslighet: Brottslighet som anmäls till polisen och som är synlig i statistiken över begångna brott.

Teorier: Antaganden och vetenskapligt underbyggda påståenden som förklarar ett problem.
 

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Vanliga typer av brott

Det finns många olika typer av brott som man kan bli utsatt för. Vissa räknas som mindre grova medan andra brott räknas som grova, vilket ger strängare påföljd (straff).

Här är en lista med de vanligaste brotten som förekommer i Sverige. Statistiken är hämtad från Brottsförebyggande rådet.

Barnmisshandel: Barn i åldrarna 0-17 år som utsätts för våld av olika slag. (2017 anmäldes 23 600 misshandelsbrott mot barn.)

Bedrägeri och ekobrott: De vanligaste brotten inom denna kategori är skatte- och bokföringsbrott. (2017 anmäldes 209 000 bedrägeribrott och 13 000 bidragsbrott.)

Bilbrott: Inbrott i bilar och bilstölder. (2017 anmäldes 12 100 bilbrott.)

Bostadsinbrott: Inbrott i människors lägenheter och hus. (2017 anmäldes 22 600 bostadsinbrott.)

Cykelstölder: (2017 anmäldes 65 200 stölder av cyklar.)

Hot och påverkan mot samhället: När någon eller några med våld, hot eller andra medel försöker påverka myndighetsutövning. Många som är förtroendevalda politiker eller arbetar inom myndigheter utsätts för hot eller försök till mutor.

Hot och trakasserier: Att bli utsatt för hot och trakasserier kan handla om att få oönskade telefonsamtal eller besök av människor mot ens vilja eller att någon uttalar hotelser. (Årligen anmäls ungefär 50 000 fall av hot och trakasserier till polisen.)

Klotter och skadegörelse: Detta är en vanlig typ av brott i det svenska samhället. Det är inte lätt för polisen att lösa vem eller vilka som ligger bakom klotter och skadegörelse eftersom merparten av fallen sker nattetid eller på platser som ligger i skymundan (2017 anmäldes 181 000 fall av klotter och skadegörelse.)

Miljöbrott: Ett exempel på miljöbrott är om privatpersoner eller företag dumpar otillåtna eller miljöfarliga ämnen i skogen, i havet eller i sjöar. (2017 anmäldes 4 700 miljöbrott.)

Mord och dråp: Mord innebär att någon dödar en person med uppsåt. Även vid dråp finns uppsåt men det finns omständigheter som gör att brottet räknas som lindrigare än mord. Ett exempel på dråp kan vara om en man dödar sin svårt cancersjuka fru i barmhärtighet. (2017 skedde 113 fall av dödligt våld i Sverige.)

Narkotikabrott: Till denna brottskategori räknas langning och försäljning av droger men även innehav av narkotikaklassade preparat. (2017 anmäldes 100 000 brott mot narkotikalagen.)

Organiserad brottslighet: Den organiserade brottsligheten i Sverige bedrivs i ekonomiskt syfte, där brottslingarna vill tjäna pengar på att sälja narkotika, alkohol, smuggling och människohandel (trafficking).  Den organiserade brottsligheten är omfattande då den finns spridd i samhället och agerar i nätverk.

Rattfylleri: Innebär att en person framför motorfordon påverkad av alkohol. (2017 anmäldes 25 600 fall av rattfylleri.)

Rån: Denna brottskategori omfatta personrån (då en eller flera gärningsmän olovligen tar pengar eller ägodelar från en privatperson), och butiksrån. (2017 anmäldes 8 649 rån och merparten är personrån.)

Butiksstöld och snatteri: Butiksstöld innebär att man olovligen tar varor från en butik. Snatteri innebär samma sak men värdet på det som stjäls är lägre än vid butiksstöld. (2017 anmäldes 486 000 stölder och snatteri stod för merparten av denna statistik.)

Vapenbrott: Innebär att man olovligen innehar ett skjutvapen som kräver licens eller att man bär kniv på allmän plats utan tillstånd (2017 anmäldes 6 460 brott mot vapenlagen.)

Våld i nära relationer: Då en person misshandlas av en närstående, vanligen den partner man lever ihop med. (2017 anmäldes 12 000 fall av våld i nära relationer.)

Våldtäkt och sexualbrott: Innebär att någon blir utsatt för sexuellt tvång mot sin vilja. (2017 anmäldes 22 000 sexualbrott och 7  370 av dessa fall rubricerades som våldtäkt, som är den grövsta formen av sexualbrott.)

Läs mer om olika typer av brott i avsnittet om rättssystemet och domstolarna >
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad studeras inom ämnet kriminologi?
     
  2. Vilka teorier finns om varför människor begår brott?
     
  3. Vilka är de största skillnaderna mellan de olika teorierna om varför människor begår brott?
     
  4. Vad kallas den typ av brottslighet som inte anmäls till polisen?
     
  5. Vad innebär det för en individ att bli utsatt för ett brott?
     
  6. Vilka arbetsuppgifter har Brottsoffermyndigheten?
     
  7. Hur arbetar Kriminalvården för att dömda brottslingar inte ska återfalla i brottslighet efter avtjänat straff?
     
  8. Vad innebär villkorlig frigivning?
     
  9. När avrättades den sista personen i Sverige?  

Diskutera:

  1. Läs igenom de olika teorierna om varför människor begår brott. Vilken eller vilka av teorierna tycker du bäst besvarar frågan om varför människor begår brott? Motivera ditt svar.
     
  2. Vilka orsaker tror du är de vanligaste till varför människor inte anmäler brott till polisen? Motivera varför du tror att det är just de orsakerna.
     
  3. Anser du att straffen i Sverige är för milda och att de borde skärpas? Vilka fördelar respektive nackdelar kan du se om straffen blir strängare?
     
  4. Hur tror du brottsligheten skulle påverkas i Sverige om dödsstraff återinfördes? Motivera ditt svar.
     

 

Litteratur:
Anthony Giddens, Sociologi, Studentlitteratur AB, 2003
Eva Lundberg, Mikael Pauli, Erik Öman, Privatjuridik, Gleerups Utbildning AB, 2011.
Henrik Andershed m.fl. Kriminalvård i praktiken: strategier för att minska återfall i brott och missbruk, Studentlitteratur AB, 2010.
Jerzy Sarnecki, Introduktion till Kriminologi. 1, Brottslighetens omfattning och orsaker, Studentlitteratur AB, 2014.
Jerzy Sarnecki, Introduktion till kriminologi. 2, Straff och prevention, Studentlitteratur AB, 2015.
Mattias Nilsson, Juridiken - En introduktion till rättsvetenskapen, Jure förlag, 2011.
Niklas Eklund, Polisen - verksamhet och arbete, Liber, 2018.
Stefan Melin, Juridikens begrepp, Lustus, 2012

internetbaserade källor:
https://www.kriminalvarden.se/forskning-och-statistik/
https://www.bra.se/statistik.html
 

FÖRFATTARE

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Samhällskunskap åk 7-9, samt till gymnasiets ämnesplan för Privatjuridik.

Sidan uppdaterad: 13 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 8 maj 2018

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Brottslighet och kriminalvård

Om unga som dras in i gängkriminalitet

av: Polismyndigheten
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Allt fler och yngre barn och ungdomar rekryteras för att utföra brottsliga handlingar kopplat till gängkriminella miljöer. Här finns ett utbildningsmaterial om barn och unga som dras in i kriminella gäng.

+ Läs mer

Ny utbildning om Sveriges sexualbrottslagstiftning

av: Brottsoffermyndigheten
Högstadiet, Gymnasiet

Brottsoffermyndigheten har lanserat en webbaserad utbildning med tillhörande lärarhandledning om den nya sexualbrottslagstiftningen, även kallad samtyckeslagen. Materialet kan användas kan användas av skolpersonal som ska undervisa om lagstiftningen, sexualbrott, normer och frivillighet.

+ Läs mer

Åklagare - en länk i rättskedjan

av: Åklagarmyndigheten
Högstadiet, Gymnasiet

Om man blir utsatt för brott, blir vittne till något eller själv är misstänkt. Vad händer då? Ungdomars verklighet har varit vårt utgångsläge när vi har tagit fram det här utbildningsmaterialet om åklagarens roll i rättsprocessen. Materialet består av sex filmer och en lärarhandledning.

+ Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och narkotika i trafiken

av: Trafikverket
Högstadiet, Gymnasiet

Det här materialet är tänkt att inspirera och vägleda dig som pedagog till ett aktivt arbete mot alkohol och narkotika i trafiken. Du som möter många ungdomar kan göra skillnad. Din insats är viktig.

+ Läs mer

Konsekvenser av att begå brott

av: Polismyndigheten
Mellanstadiet, Högstadiet

I det nya utbildningsmaterialet för årskurs 5–9 lyfts vanliga ungdomsbrott och vad konsekvenserna kan bli. Att begå ett brott får alltid konsekvenser! För den som utsätts för brottet, för samhället och för den som begår brottet.

+ Läs mer

När barn utsätts för brott

av: Polismyndigheten
Mellanstadiet

Nytt utbildningsmaterial från polisen till elever i årskurs F–6. Alla barn har rätt till en trygg uppväxt men ändå utsätts barn för brott i skolan, på nätet och i hemmet.

+ Läs mer

Artiklar om Brottslighet och kriminalvård

M

Fängelse som straff - från kroppsstraff till isolering i cell

av: Malin Wahl
2023-01-18

Om du begår ett brott riskerar du att bli dömd till fängelse. Men staten har inte alltid använt sig av samma frihetsberövande fängelsestraff som vi har idag. Fram till en bit in på 1800-talet användes istället offentliga kropps- och skamstraff som verkställdes inför publik i syfte att avskräcka. I samband med samhällets modernisering under 1800-talet ansågs dessa offentliga straff alltmer otidsenliga. Riksdagen beslutade därför 1840-1841 att reformera det svenska straffsystemet i grunden. Vi ska i den här artikeln titta lite närmare på allt detta och mycket annat som berör äldre tiders straffsystem...

+ Läs mer

M

Terrorismens historia

av: Kaj Hildingson
2022-05-22

Terrorism kan användas för att försöka uppnå olika mål, oftast politiska eller religiösa. Terrorism definieras egentligen som urskillningslösa angrepp mot civila mål, byggnader, transportmedel eller människor. Men beteckningen terrorist har blivit alltmer oklar. Den regering som ogillar en väpnad grupp kallar den gärna för terroristgrupp. Men för en annan folkgrupp kan de styrkor som av en regering kallas terrorister vara hjältar i en befrielsearmé. I den här artikeln kan du läsa om terrorismens historia i modern tid, under 1800-talet och 1900-talet...

+ Läs mer

Samarbete
S

Sex är alltid frivilligt – annars är det ett brott: Fakta om Sveriges sexualbrottslagstiftning

av: Brottsoffermyndigheten
2021-03-22

Varje människa har rätt att bestämma över sin kropp och sin sexualitet. Sverige har därför sedan den 1 juli 2018 en sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet. I media beskrivs den ofta som en samtyckeslag. Lagstiftningen gör det tydligt att den som vill ha sex alltid har ansvar att ta reda på att den andra personen vill. Sex är frivilligt, annars är det ett brott. I den här artikeln hittar du både fakta och diskussionsunderlag för klassrummet...

+ Läs mer

M

Droger, missbruk och beroende

av: Nina Dahlman
2017-11-13

Droger och beroende är komplexa ämnen som berör både individer och samhället i stort. Beroende kan vara psykiskt och knyta an till allt från alkohol och narkotika till spel och mat. Det finns kriterier som hjälper läkare att förstå om någon har ett missbruk eller är beroende. Familjer där missbruk finns påverkas också starkt, och det är viktigt att veta att det finns hjälp att få...

+ Läs mer

Länkar om Brottslighet och kriminalvård

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Brott och straff förr

Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett...

Re

Dödsstraff

Ska grova brottslingar få en chans att bättra sig? Kan dödsstraff avskräcka och förhindra brott? Har vi rätt att döda i...

Sh

Lag och rätt

Om regler, lagar, rättssystemet, domstolarna, rättegång, brottslighet, brottsoffer och kriminalvård.

Sh

Rasism och främlingsfientlighet

Rasism och främlingsfientlighet grundar sig på idén om att mänskligheten kan delas in i grupper som är olika mycket...

Sh

Regler och lagar

Om vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle. Här berörs framförallt...

Sh

Rättssystemet och domstolarna

Om skillnaderna mellan offentlig rätt, civilrätt och straffrätt. Fokus ligger på straffrätten och vilka gärningar som...

Sh

Rättegång - från brott till straff

Om hur förloppet ser ut - från att ett brott polisanmälts, tills att en påföljd utdöms vid en tingsrätt. Här förklaras...

Relaterade taggar

Sh
Civil olydnad

Civil olydnad

Civil olydnad är en form av motstånd utan våld som går ut på att öppet trotsa en av myndigheterna...

Sh
statistik

Samhällsstatistik

Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information.Resultatet...

Sh
lagbok

Sveriges grundlagar

En grundlag är en extra viktig lag. I Sverige har vi fyra grundlagar:Regeringsformen ...

Sh
JAS

Svensk säkerhetspolitik

Omvärlden är i ständig och ofta snabb förändring. Svensk säkerhet påverkas av både händelser i vårt...