Vad har kolonialismen betytt för världen?

Lästid 3 minuter

Kolonialismen har satt sin prägel på världen genom sin inverkan på ekonomi, samhälle och geopolitik. Driven av kapitalismens jakt på ekonomiska vinster, resulterade koloniala projekt i en omfördelning av resurser som gynnade kolonialmakterna på bekostnad av de koloniserade. Exempel på detta är den brutala slavhandeln och opiumhandeln. Dessutom drogs ibland nya geografiska gränser som orsakade långtgående etniska och politiska spänningar, särskilt i Afrika. Även om vissa positiva effekter som infrastruktur och utbildning kan noteras, var de ofta en bieffekt snarare än en målsättning.

Artikel

Bild: Library of Congress

Genom människans historia har koloniala expansioner ofta handlat om erövringar och plundring.

Vinnare och förlorare

Kapitalismen anses ha varit den viktigaste drivkraften bakom kolonialismen. Pengar som tjänades i kolonierna stannade inte kvar där utan gick till Europa eller Nordamerika. Handeln med slavar var länge ett särskilt otäckt exempel, liksom den engelska och amerikanska opiumhandeln till Kina.

Råvaror från kolonierna skeppades iväg billigt, medan fartygen som återvände var lastade med betydligt dyrare förädlade europeiska och amerikanska industrivaror. Billig bomull från Indien kom till exempel tillbaka som tyger och kläder.

ANNONS

Kolonialmakterna drog ofta gränser utan att ta hänsyn till de folk som redan levde i området. Det innebar att en folkstam kunde splittras på grund av att den delades på varsin sida om en gräns. Samtidigt kunde två fientliga stammar tvingas in i en och samma stat. Det här har, framför allt i Afrika, lett fram till konflikter som gör sig påminda ännu idag genom till exempel inbördeskrig.

Under slutet av 1800-talet rådde rena kapplöpningen om kolonier mellan flera europeiska stater. Denna tävlan gjorde att de såg varandra som konkurrenter om marknader och prestige. Kampen om de afrikanska områdena var vid flera tillfällen nära att övergå i öppet krig mellan länderna. De motsättningar som denna kapplöpning gav upphov till var en bidragande orsak till första världskrigets utbrott 1914.

Ser vi inget positivt?

Förde inte kolonialismen något gott med sig? Jo, hamnar, vägar och järnvägar byggdes, till exempel i Indien och Sydafrika. På flera håll förbättrades också undervisningen, även om det inte var så mycket tack vare kolonialmakterna som genom insatser av missionärer. De i ursprungsbefolkningen som fick utbildning kunde sedan i bästa fall få enklare arbeten som kontorister, poliser och soldater – ofta dåligt betalda och utan inflytande.

Någon enstaka gång kunde européernas maktövertagande ses som något positivt då det gav lugn och stabilitet i ett tidigare oroligt område.

Ord och begrepp:

Koloni: Ett geografiskt område eller en bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel. När stater på ett organiserat sätt försöker bilda eller upprätthålla kolonier kallas det för kolonialism.

Kolonialmakt: En stat som äger kolonier.

Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad anser du om kapitalismen som huvudorsak bakom kolonialismen?
Vilka andra orsaker vill du föra fram?
Vilka följder av kolonisationer tycker du är viktigast?
Kolonialmakterna tävlade med varandra. Ge några exempel!

M LÄS MER: Nationalism och imperialism 1815-1914

M LÄS MER: Kolonisation och kolonialism

M LÄS MER: Kolonialismens följder

M LÄS MER: Kolonierna - en god affär?

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Hans Thorbjörnsson, medförfattare till Prio Historia, Sanoma Utbildning
Texten ingår som fördjupningstext i det digitala lärarstödet till Prio Historia.
Webbplats: PRIO - Sanoma Utbildnings nya läromedelserie i SO åk 7-9

Senast uppdaterad: 16 augusti 2025

Publicerad: 12 september 2017

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Qingdynastin (1644-1912)

av: Tore Persson

2024-09-03

Lästid 27 minuter

Qing blev Kinas sista kejsardynasti och upprättades av ett invaderande folk som dock ansträngde sig för att bli mer konfucianska än kineserna själva. Under Qing blev Kina först så framgångsrikt att det väckte beundran bland Europas intellektuella, för att därefter drabbas av sådana motgångar att det kom att kallas ”Asiens sjuke man”...

+ Läs mer

Ombord på slavskeppet Sweriges Wapen

av: Anne Agardh

2024-08-21

Lästid 10 minuter

År 1795 köpte några svenska handelsmän ett holländskt slavskepp. Allt fler länder hade dragits in i kriget mellan Storbritannien och Frankrike (som utgjorde en del av de franska revolutionskrigen) och till havs besköt man eller kapade varandras skepp. Sverige betraktades som ett neutralt land och passade därför på att dra fördel av situationen. Med svensk flagg var man fri att segla på haven och förhoppningsvis skulle den transatlantiska slavhandeln ge en god förtjänst...

+ Läs mer

1500-talets Sverige, del 2: Livet på landet

av: Lars Hildingson

2023-06-21

Lästid 12 minuter

Under 1500-talet, liksom tidigare under medeltiden, bestod större delen av befolkningen av bönder som helst ville bo i byar. I byn hade de skydd mot fiender och lösdrivare, och där hade de också hjälp av varandra. Allt arbete på gården sköttes av den egna familjen, men det var många sysslor som bönderna måste utföra tillsammans i byn...

+ Läs mer

Svensk järnhantering under 1800-talet - gruvorna, bruken och människorna kring järnet

av: Jan-Olof Fallström

2023-05-11

Lästid 13 minuter

Den som en vinterkväll i mitten av 1800-talet färdades i Bergslagen kunde på långt håll se eller höra när man nalkades en hytta eller en stångjärnshammare. Med jämna mellanrum steg ett gnistregn eller eldsken mot himlen eller också hördes vida omkring ett monotont dunkande. Ja, inte bara i det som vi nu kallar Bergslagen. Över stora delar av Sverige norr om Skåne fanns hyttor där tackjärn utvanns ur malmen och hamrar som formade sjöarnas och bergens järnmalm till järn och stål av hög kvalitet. Cirka 500 sådana anläggningar låg spridda längs vattendragen i skogrika områden...

+ Läs mer

Patriarkalismen vid svenska järnbruk under 1800-talet

av: Robert de Vries

2023-05-11

Lästid 11 minuter

Järnbruken har sedan flera hundra år representerat en typisk företagsform i vårt land. Under 1800-talet utvecklades nya sociala miljöer kring fabrikerna som skapade trygghet, social identitet och samhörighet bland arbetarna. Samtidigt fanns där en latent känsla av auktoritet och krav på underkastelse. Vi ska i den här artikeln titta lite närmare på de patriarkala förhållandena som rådde vid många av de svenska bruken under 1800-talet och början av 1900-talet...

+ Läs mer

Kolonierna - en god affär?

av: Jan-Olof Fallström

2022-10-17

Lästid 9 minuter

Att kolonierna blev en god affär för de allra flesta entreprenörer och bolag som verkade där är klart, lika klart som att vinsten "betalades" av de ursprungliga invånarna i de erövrade landområdena. Var kolonialismen även en god affär för de europeiska moderländerna? Det är inte så alldeles lätt att svara på den frågan. Allt beror på vilka beräkningsgrunder man vill använda. För det första - vad är moderlandet? Är det staten, folket eller bara de som satsade pengar i kolonierna? För det andra - hur ska man rätt värdera alla insatser från ömse håll? För det tredje och svåraste - hur skulle det ha sett ut om man inte haft kolonier?

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio