Världskarta med Mercators projektion. En nackdel är att storleken är förstärkt kring Nord- och Sydpolen vilket får vissa ytor högt upp och långt ner på kartan att verka större än vad de egentligen är.
I det här avsnittet ska vi titta på olika typer av kartor, jordens koordinatsystem, GPS, skala och några kartprojektioner.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Liksom orienteraren, sjöfararen eller bilisten är vi alla beroende av kartor då vi vill navigera mellan plats A och B. Tack vare vetenskapens och teknikens framsteg genom historien har vi också kunnat utveckla vår kunskap om navigation.
Skiss av jorden med latituder (breddgrader) och longituder (längdgrader).
De linjer som är parallella med ekvatorn kallas latituder eller breddgrader.
Ekvatorn löper längs mitten av jorden och delar in jorden i två delar: det norra halvklotet och det södra halvklotet.
Ekvatorn har latitud 0°.
På det norra halvklotet är det högsta gradtalet 90°N vid Nordpolen.
På det södra halvklotet är det högsta gradtalet 90°S vid Sydpolen.
Detta hjälper oss att placera ut platser som är norr eller söder om ekvatorn.
De linjer som går mellan Nord- och Sydpolen kallas longituder eller längdgrader.
Longitud 0° kallas för nollmeridianen och går igenom Greenwich i London.
Nollmeridianen fungerar som ett riktmärke för longituder på en karta.
På den östra sidan om nollmeridianen är det högsta värdet 180° öst
På den västra sidan om nollmeridianen är det högsta värdet 180° väst.
GPS är ett koordinatsystem för satellitnavigering som påbörjades och utvecklades redan under 1970-talet av det amerikanska försvarsdepartementet. Men systemet sattes inte i drift förrän 1994.
Runt jorden finns ett tjugotal satelliter i drift som står till GPS-systemets förfogande. Detta ger möjlighet för alla med en GPS-mottagare att bestämma sin position - longitud, latitud och altitud (höjd) - var som helst på jorden.
GPS används numera i många sammanhang som ett nödvändigt system i modern navigation på land, hav och i luften runt hela världen.
Idag finns dessutom en GPS-navigator i varje smartphone, och vill du veta var en plats på jorden är belägen så finns flera olika karttjänster att tillgå som hjälper dig att snabbt hitta rätt.
Eftersom en karta är en förminskad bild av verkligheten så används skalor för att visa ytors storlek och avstånd till varandra. På varje karta finns därför kartans skala markerad.
En kartas skala varierar beroende på vilket område som studeras. En karta med skala 1:10 000 innebär att en centimeter på kartan utgör 10 000 centimeter i verkligheten, alltså 100 meter. En sådan skala passar till exempel för stadskartor som visar ett begränsat geografiskt område.
En karta över ett stort land måste visas i mycket större skala, exempelvis 1:10 000 000 där en centimeter på kartan utgör 10 mil i verkligheten.
Jorden är rund men kartan är platt.
Om man vill avbilda en bit av jordgloben på ett papper så uppstår en feltolkning när jordytan plattas ut. För att göra felen så små som möjligt används en s.k. kartprojektion. En kartprojektion är en avbildning av den krökta jordytan men matematiskt återgiven på en platt karta.
Valet av projektion gör att kartan får vissa egenskaper som påverkar hur jorden avbildas. Kartprojektioner brukar vanligen delas in i: vinkelriktighet, ytriktighet och längdriktighet.
Vinkelriktighet innebär att vinkeln mellan två punkter blir densamma på kartan som på jordytan.
Den allra vanligaste vinkelriktiga projektionen är Mercators projektion av jorden som började användas i slutet av 1500-talet.
En vinkelriktig karta är bra att använda vid t.ex. navigering. En nackdel är att storleken är förstärkt kring Nord- och Sydpolen vilket får vissa ytor högt upp och långt ner på kartan att verka mycket större än vad de egentligen är. Ett bra exempel på hur Mercators projektion inte är fullständigt korrekt får vi om vi studerar Grönlands relation till Afrika. På kartan tycks Grönland vara större än Afrika i sin helhet, medan Afrika i verkligheten är 14 gånger större än Grönland vars egentliga storlek kan jämföras med Algeriet i Nordafrika.
Med ytriktighet menas att ett område behåller samma proportioner gällande yta eller area på kartan som det har på jordens yta, oavsett storlek. Ytriktiga projektioner återger därför kartobjektens riktiga storlek i förhållande till varandra. En karta kan därför inte vara både ytriktig och vinkelriktig.
Längdriktighet innebär att avståndet mellan punkt A och B är detsamma i kartans avbildning som på jordytan. Det är en egenskap som bara finns längs en linje, till exempel längs en meridian eller en parallell (se bilden till vänster här nere).
Genom att studera världskartan i svenska kartböcker finner vi vår egen världsdel i centrum.
Men människor i andra delar av världen har givetvis en annan uppfattning än vår. I exempelvis USA och Kina har man en annan uppfattning om vad som menas med ”världens mitt” eftersom USA utgör centrum på amerikanska kartor och Kina visas i mitten på de kinesiska.
LÄS MER: Kartografi
LÄS MER: Tidszoner
Altitud: Höjden över havet, alltså hur högt en plats ligger jämfört med havsnivån.
Ekvatorn: En tänkt linje som går runt jorden, mitt på, och delar den i norra och södra halvklotet.
GPS (Global Positioning System): Ett system som använder satelliter för att visa exakt var du är på jorden.
Kartografi: Är läran om att framställa kartor. En person som kartlägger och gör kartor kallas för kartograf.
Kartprojektion: Ett sätt att rita upp jordens runda yta på en platt karta. Det gör att vissa delar av kartan blir förvrängda. Eftersom man inte kan avbilda en krökt yta på en plan blir det alltid olika avbildningsfel. På grund av att olika kartprojektioner har olika egenskaper måste man anpassa valet av projektion efter kartans användning.
Koordinatsystem: Ett system med linjer (latituder och longituder) som hjälper till att hitta en plats på jorden. Det är alltså två talaxlar som skär varandra i sina nollpunkter. Inom matematiken används koordinatsystem för att beskriva och visa punkter som har såväl x- som y-värden. Koordinater behövs för att ange någons eller någots position.
Latitud (breddgrad): Tänkta linjer som går parallellt med ekvatorn. De visar hur långt norr eller söder en plats ligger.
Longitud (längdgrad): Tänkta linjer som går från Nordpolen till Sydpolen. De visar hur långt öster eller väster en plats ligger.
Mercators projektion: En typ av karta som är vinkelriktig och ofta används vid navigering, men den visar fel storlek på länder nära polerna.
Navigation: Konsten att navigera, det vill säga att kunna bestämma position och kurs.
Nollmeridianen: Den längdgrad som är 0°, och som går genom Greenwich i London. Den är startpunkten för att räkna andra longituder.
Satellit: En maskin som skickas upp i rymden. Den kan användas för att ta bilder av jorden och hjälpa till med GPS.
Skala: Vid olika sorters avbildningar av verkligheten, till exempel kartor, anger skalan förhållandet mellan ett visst avstånd på avbildningen och motsvarande avstånd i verkligheten. Skalan utgörs då av en så kallad längdskala. Om skalan till exempel är 1:10 000 innebär det att ett avstånd på 1 cm på avbildningen är 10 000 cm (100 m) i verkligheten. I detta exempel är avbildningen en förminskning av verkligheten.
Tematisk karta: En karta som visar ett särskilt ämne, som till exempel klimat, religion eller befolkning.
Topografi: Studiet av en terrängs fysiska form, alltså som terrängen ser ut i verkligheten. En Topografisk karta visar naturen, höjder och vägar – alltså hur landskapet ser ut.
Ytriktighet: Innebär att områdena på kartan har rätt storlek jämfört med verkligheten, även om formen kan vara lite förändrad.
Frågor till texten:
Kartövningar:
Källor:
Ola Hall m.fl, Introduktion till kartografi och geografisk information, Studentlitteratur AB, 2003
Nationalencyklopedins världsatlas, Bra Böcker AB, 1998
https://www.lantmateriet.se - Kartor och geografisk information. 2014-08-11
FÖRFATTARE
Text: David Geiser och Robert de Vries (red.), lärare i samhällsvetenskapliga ämnen
Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Geografi åk 4-6, åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplan för Geografi 1.
Kartan visar hur staden har sett ut i olika tider - eller hur människor har velat att den ska se ut. Res tillbaka i tiden och se hur Stockholm har förändrats sedan 1600-talet genom att jämföra olika kartor med varandra.
Lästid 2 minuter
Betraktar man en världskarta ser man tydligt att jordens alla kontinenter passar ihop som bitar i ett pussel. När pusslet var helt senast så bildades superkontinenten Pangea. Men Pangea gick i bitar för omkring 250 miljoner år sedan när kontinenterna återigen gled isär...
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare) igenom skillnaden mellan kontinenter och världsdelar.
Kort genomgång (10:02 min) på engelska via YouTubekanalen General Knowledge som här berättar om olika kartprojektioner ocg visar och jämför hur stora eller små världens länder är i verkligheten jämfört med hur de framställs på kartor.
Kort faktafilm (4:57 min) på engelska via YouTubekanalen TED-ED som i den här videon fokuserar på olika typer av kartor. Finns det någon karta som stämmer med verkligheten?
Genomgång (9:41 min) där SO-läraren Viktor Forss berättar om kartan och dess egenskaper. Här berörs skala och olika tematiska kartor.
Genomgång (7:39 min) där SO-läraren Viktor Forss berättar om jordklotet och kartan. Här berörs gradnätet, tidszoner m.m.
Enkel läxhjälpsfilm (8:58 min) av mellanstadieläraren Pernilla Kans som lär dig mer om väderstreck.
Läxhjälpsfilm (5:04 min) av mellanstadieläraren Pernilla Kans som går igenom de stora världshaven och jordens världsdelar. För åk 4.
Läxhjälpsfilm (5:04 min) av mellanstadieläraren Pernilla Kans som går igenom de stora världshaven och jordens världsdelar. För åk 4.
Läxhjälpsfilm (9:08 min) av mellanstadieläraren Pernilla Kans som lär dig hur man hittar i en kartbok. För åk 4.
Läxhjälpsfilm (10:29 min) där SO-läraren Fredrik Andersson på ett grundläggande och lättförståeligt sätt berättar om olika kartprojektioner.
Lektionsfilm (5:30 min) från SO-läraren "Kunskapskoden" som förklarar olika kartprojektioner.
Lektionsfilm (2:26 min) från SO-läraren "Kunskapskoden" som förklarar vad kartprojektioner är.
Lektionsfilm (5:50 min) från SO-läraren "Kunskapskoden" som förklarar hur tidszoner fungerar.
Lektionsfilm (8:58 min) från SO-läraren "Kunskapskoden" som berättar lite om jordgloben.
Lektionsfilm (5:27 min) från SO-läraren "Kunskapskoden" som förklarar skillnaden mellan en tematisk och topografisk karta.
Lektionsfilm (5:51 min) från SO-läraren "Kunskapskoden" som förklarar hur längdgrader, breddgrader och koordinater fungerar. Vi lär oss dessutom om ekvatorn och nollmeridianen.
Samlingar med historiska kartor och statistik för historieämnet. Historiska kartor och statistik ger en snabb överblick...
Naturgeografi handlar om jordens olika landformer och de processer som påverkar dem. Här hittar du bland annat material...
Kartor är en förenklad bild av verkligheten. Kartografi går ut på att med hjälp av geografiska data...
En tidszon är en zon på jorden som har gemensam normaltid. Jorden är indelad i 24 tidszoner....
Blindkartor är en form av övningskartor som saknar textade geografiska termer, därav namnet....
Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information.Resultatet...
Här kan du öva på kartor och lära dig mer om olika städers och länders placering i världen. Men du...
Med klimat menas den typ av väder som finns i ett visst område över en längre tid. Klimatet kan...
Om du tittar på en jordglob eller en karta ser du att den är täckt av ett gradnät. En del linjer...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet geografi från externa svenska aktörer....
