Följande artiklar ingår i en artikelserie om Lättläst om EU .
Lättläst om EU
ANNONS
Artikelserie om Lättläst om EU
L
1EU bildades för att förhindra nya krig i Europa
2024-01-25
När andra världskriget tog slut år 1945 hade miljontals människor dött. Städer i många länder var förstörda. Kriget var en mardröm som ingen ville vara med om en gång till. Folket ville ha fred. Alla hade sagt samma sak efter det första världskriget. Ändå hade det blivit ett nytt krig. Att vilja ha fred räckte inte. Länderna behövde samarbeta...
L
2Hur styrs EU?
2024-01-30
Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom organisationen. De kallas EU-kommissionen, ministerrådet, EU-parlamentet och Europeiska rådet. Dessa grupper jobbar tillsammans för att bestämma lagar och regler som påverkar människor i EU-länderna...
L
3Sverige och EU
2024-02-01
1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och Sverige blev medlem i EU 1995. Nu påverkar EU många delar av vardagen, som vad som säljs i butiker och regler för resor och utbildning. Sverige betalar massor med pengar i medlemsavgift, men får också mycket tillbaka från EU...
L
4EU och medlemsländerna
2024-02-01
I EU är det 27 länder som samarbetar. De använder 24 olika språk, inklusive svenska. EU har ingen riktig huvudstad, men många kontor finns i Bryssel. Det finns regler för nya medlemmar i EU, och flera europeiska länder (som idag står utanför) vill gå med. EU har en flagga med tolv stjärnor, och en sång. De använder många språk för att vara rättvisa, även om det kan vara krångligt...
L
5Euro - EU:s officiella valuta
2024-02-01
Euro är EU:s valuta som idag används i 20 av EU:s medlemsländer. Sverige valde att inte införa euro som valuta efter en folkomröstning 2003, där majoriteten ville behålla svenska kronor. Argument för euro är att det underlättar handel och resande mellan länder där valutan används. Även företag slipper valutaväxling och prisskillnader. Argument mot euro är att det minskar euroländernas frihet eftersom EU:s bank får mer makt över deras ekonomi...
L
6EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik
2024-02-01
I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg som ser till att lagarna följs. Böter kan ges till medlemsländer som bryter mot EU:s lagar. EU arbetar också för fred och hjälper länder i kris, både inom och utanför EU. EU har inga egna militära styrkor, men medlemsländerna kan skicka hjälp när det behövs. EU strävar efter säkerhet och samarbete i världen...
Liknande filmer och poddradio
12:57
12:32
9:24
5:46
11:53
8:16
10:14
18:31
12:03
8:45
9:35
15:12
9:23
18:38
10:37
9:36
32:58
31:08
29:57
1:57
1:19
1:09
1:19
19:18
12:55
21:50
18:47
18:14
25:13
19:36
15:10
18:03
ANNONS
Liknande artiklar
Grundlagarna
M
2025-05-24
Lästid 7 minuter
Sveriges grundlagar utgör grunden för landets demokrati och rättsstat. De fyra grundlagarna – regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – reglerar hur Sverige styrs och skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val däremellan, vilket gör dem svårare att ändra än vanliga lagar...
Sveriges riksdag - en representativ demokrati
S
2024-05-18
Lästid 9 minuter
I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till riksdagen, kommunerna, landstingen och Europaparlamentet. I regeringsformen står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är dess främsta företrädare. Vart fjärde år är det val till riksdagen, kommunerna och landstingen. Vart femte år är det val till Europaparlamentet...
Grundlagar och värderingar
M
2024-05-18
Lästid 7 minuter
Grundlagarna skyddar alla medborgares rätt att engagera sig och jobba politiskt. De innehåller även vissa bestämmelser om begränsningar i våra fri- och rättigheter. Det är till exempel inte tillåtet att hota landets säkerhet genom att sprida hemlig information eller syssla med terrorism. Vanliga lagar kan också begränsa våra fri- och rättigheter. Det är till exempel inte tillåtet att hota, skada, förtala, störa den allmänna ordningen eller diskriminera andra när vi utövar våra rättigheter...
Demokratins kännetecken
S
2024-05-05
Lästid 4 minuter
Demokrati betyder folkmakt eller folkstyrelse. I demokratier ska människor få vara med och bestämma hur landet ska styras. Men demokrati handlar även om representation och fri- och rättigheter och ansvar. Demokratiska stater kan styras på olika sätt. Därför kan det vara svårt att beskriva exakt vad en demokrati är. Men självklart har demokratier vissa gemensamma kännetecken...
Dagens och morgondagens folkrörelser
S
2024-05-04
Lästid 4 minuter
Åtminstone sedan 1960-talet har man talat om ”folkrörelsernas kris”. Det råder ingen tvekan om att de klassiska folkrörelserna har tappat både medlemsantal och inflytande sedan storhetstiden. Är folkrörelserna på väg utför - eller söker de bara efter nya former?
Demokrati på väg
S
2024-05-02
Lästid 8 minuter
Mycket har förändrats sedan ståndssamhällets tid. Kungens och kyrkans politiska makt är borta. Folkets politiska fri- och rättigheter skyddas i grundlagarna. Svenskarna är tillsammans med de flesta andra européer numera även EU-medborgare. En hel del har hänt. Ändå återstår många utmaningar...
Ämneskategorier
Sh
Internationell ekonomi och handel
Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...
Sh
Globalisering
Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...
Sh
Internationella relationer
Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...
Hi
Nutidshistoria
Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.
Sh
Sveriges politiska system
Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...
Liknande Podcasts
M
Vad har riksdagens talman för uppgifter?
2022-09-21
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom vad riksdagens talman gör och hur hen utses.
M
Vad händer efter ett riksdagsval?
2022-09-12
Mattias Axelsson, gymnasielärare i samhällskunskap, går igenom vad som händer efter ett riksdagsval.
M
Vad är NATO?
2022-02-16
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?
M
Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön
2022-01-25
I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.