Kalabalik vid Gråmunkebron - ett case om ett våldsbrott i 1500-talets Stockholm

klocka
Lästid 6 minuter
En mörk septemberkväll år 1511 i Stockholm blev bonden Erik Eriksson indragen i en våldsam konflikt efter en lång dag på stadens marknad. Historien om vad som hände under denna dramatiska natt avslöjas i ett domstolsprotokoll från en av stadens medeltida tänkeböcker. I den här artikeln kan du läsa om detta spännande case.
L
Artikel
1500-talets Stockholm

Mörkret breder ut sig över Stockholm en septemberkväll 1511.

Under medeltiden kom många bönder till Stockholm för att sälja sina varor på de livliga marknadsplatserna. Från Mälardalen kom båtar lastade med grönsaker, spannmål, smör och slaktdjur. 

En septemberkväll 1511 kom bonden Erik Eriksson från Kyll i Hjälsta socken (utanför Enköping) tillbaka till sin segeleka som låg och guppade vid Gråmunkebrons landfäste på Stadsholmen (Gamla Stan). Efter dagens hektiska torghandel hade han vandrat ner genom de trånga gränderna mot Gråmunkebron, ungefär där Riddarholmsbron finns idag. Han hade lagt sig i sitt lilla tält i båten för att sova. Nästa morgon skulle han kasta loss och segla hemåt över Mälarens vatten.

ANNONS

ANNONS

Men denna lördagskväll kom inte att bli som Erik hade trott. I en av Stockholms stads medeltida tänkeböcker, som innehåller domstolsprotokoll, kan vi läsa om vad som sedan hände.

Oväntat överfall

Kring klockan 01 på natten kom en av riksrådet Erik Rynings tjänare gående ur staden. Han hette Tideman och var starkt berusad. Tänkeboken berättar: "I sin stora dryckenskap började han kasta och häva stenar på de bondebåtar som låg norr om Gråmunkebron."

Först kastade Tideman en ganska stor sten i en båt som tillhörde Olof Andersson i Dävensjö. Stenen slog nästan ihjäl en karl som hette Lars Andersson, som legat längst fram i båten och sovit. Olof, som legat akterut, ropade till Lars att han skulle lossa förtöjningen så att de kunde fly från våldsverkaren. När Lars reste sig för att göra det högg Tideman med ett svärd efter honom. Med knapp nöd undgick Lars att få huvudet kluvet i två delar.

Båten drev då in under bron. Där klarade Olof och Lars till all lycka att göra loss båten. Tideman hade samtidigt fått sällskap av några likasinnade, och de lyckades sticka sönder tåg, segel och även tältet i Olof Anderssons båt.

Olof kunde med stor möda skjuta ut båten från bron. De båda bönderna kom därmed utom räckhåll för svärd och stenar och förtöjde vid Gråmunkeholmen (Riddarholmen), där Tideman och hans kumpaner inte kunde nå dem.

Stridståg

Sedan Olof Andersson kommit undan vandrade det glada gänget vidare till andra bondbåtar som låg förtöjda vid bron. När en gammal bonde försökte göra loss, slog de honom med en stor sten så att köttet på armen slets bort från handleden upp till armbågen. De lyckades även skada låret och benet på en gammal kvinna som låg och sov i samma båt.

När båtarna på brons nordsida klarats av fortsatte kumpanerna sitt stolta stridståg mot bondebåtarna på södra sidan. Där låg Hjälstabonden Erik Erikssons båt sida vid sida med en annan båt.

Nu bytte Tideman och hans gäng taktik. En sten kastades under tystnad mot Erik Erikssons båt. Erik vaknade och frågade rakt ut i natten vem som kastade sten. 

Inget svar.

Från båten bredvid försökte man lugna Erik och bad honom tiga: "Är det någon skälm, så kanske han med Guds hjälp går sin väg."

Men så kom den andra stenen. Och sedan en tredje som gick igenom både segel och tält.

Slutkampen

Erik Eriksson tappade nu tålamodet och sprang upp och fick tag på sitt armborst. Han lade på en bultpil (som i änden har en klump istället för en spets). När åsynen av armborstet inte avskräckte våldsverkarna, lät han skottet gå av. Hade han träffat?

ANNONS

ANNONS

Reaktionen på bron lät inte vänta på sig: Gänget högg av tågvirket, skar sönder seglet och bombarderade båten med stenar.

Då lade Erik en riktig pil på armborstet och ropade åt angriparna att han skulle skjuta om de inte gav sig av. Tideman svarade med att slå mot armborstet med en tegelsten så att pilen gick sönder.

Den förtvivlade Erik lade nu på en stridspil, och medan han hukade sig för ännu en sten lät han skottet gå av i blindo. Pilen träffade Tideman i halsen, och han dog ögonblickligen.

Rättegång

Under bråkets gång hade en ganska stor åskådarskara samlats på bron. De grep inte in till böndernas hjälp, men vid den påföljande rättegången vittnade de till böndernas försvar. Det är på dessa vittnesmål berättelsen i tänkeboken grundas.

Rättegången slutade med att bönderna friades. De ansågs vara helt utan skuld till våldsamheterna, och kungsfrid lästes över dem. Rätten ansåg att bönderna hade handlat i nödvärn och att Tideman fick skylla sig själv: 

"Vi kunde inte finna annat än att den fattige man som döden led hade sig illa försett i sitt dryckenskap."

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad gjorde Erik Eriksson i Stockholm den septemberkvällen 1511?
     
  2. Vad hände när Erik Eriksson låg och sov i sin båt vid Gråmunkebron?
     
  3. Hur reagerade Erik Eriksson när hans båt blev attackerad?
     
  4. Hur slutade rättegången som följde efter händelsen vid Gråmunkebron?

Fundera på:

  1. Varför tror du att ingen av åskådarna ingrep för att hjälpa bönderna under bråket?
     
  2. Hur tycker du att rätten hanterade fallet med Erik Eriksson och de andra bönderna? Var det rättvist?
     

 

M  LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520

M  LÄS MER: Den medeltida staden

M  LÄS MER:  Brott och straff förr

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

Litteratur:
Stockholms stadsböcker, tänkeböcker 1504-1514, Stockholms stadsarkiv
 

FÖRFATTARE

Text: Peter Fowelin, SO-lärare och läromedelsförfattare

Senast uppdaterad: 28 september 2025
Publicerad: 7 juli 2024

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Brott och straff på medeltiden

SO-rummet bok
L
Scen från en avrättning genom halshuggning. Bödeln väntar på att prästen ska läsa klart bönen innan han hugger.
av: Robert de Vries
2025-09-30
klocka Lästid 9 minuter

I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel - en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...

+ Läs mer

Stockholm och andra viktiga svenska städer på medeltiden

SO-rummet bok
L
Gata i gamla stan på medeltiden.
av: Robert de Vries
2025-09-28
klocka Lästid 11 minuter

Stockholm växte fram på 1200‑talet vid vattnet där Mälaren möter Östersjön. Läget var perfekt för både handel och försvar. Den som styrde över staden kunde också kontrollera den viktiga vattenvägen in i landet. Under medeltiden byggdes murar runt staden, och många handelsvaror kom dit från hela Sverige och området runt Östersjön. Tyska köpmän köpte varorna och sålde dem vidare till andra länder. På 1400-talet fanns omkring 70 städer i Sverige, och störst var Stockholm med ca 6 000 invånare. Några av de andra viktiga städerna i riket var Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Kalmar, Åbo och Viborg...

+ Läs mer

Hantverk och skrån på medeltiden

SO-rummet bok
L
Interiös från ett bageri på medeltiden.
av: Robert de Vries
2025-09-27
klocka Lästid 8 minuter

Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå - en slags hantverksklubb - t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra...

+ Läs mer

Hade du velat bo i en stad på medeltiden?

SO-rummet bok
L
Gränd i Gamla stan.
av: Robert de Vries
2025-09-24
klocka Lästid 6 minuter

Tänk dig att du går genom smala, krokiga gränder där solen knappt hittar in. Det luktar rök, gödsel och gamla sopor. Vattnet du dricker kan göra dig sjuk eller ta ditt liv. När mörkret lägger sig över staden blir det riktigt mörkt, för det finns inga gatlyktor. Då är det nästan bara stadsvakterna kvar på gatorna. Deras viktigaste uppgift är att förhindra och upptäcka bränder, för om det börjar brinna sprids elden snabbt bland den täta bebyggelsen. Vill du följa med in i den medeltida staden? Häng med!

+ Läs mer

Städerna i medeltidens Sverige

SO-rummet bok
L
Marknad i medeltida stad.
av: Robert de Vries
2025-09-21
klocka Lästid 8 minuter

Medeltidens svenska städer var små men viktiga centrum för hantverk och handel. Där möttes människor från Sverige och andra länder - handeln förde därför med sig både rikedomar och nya idéer. Alla varor som kom in till städerna beskattades med tull som gav inkomster till kungen, men också till städerna. Med pengarna kunde kungen stärka sin makt, medan städerna använde dem till viktiga byggnadsarbeten och löner...

+ Läs mer

Sjukvård och sjukdomar på medeltiden

SO-rummet bok
L
Sjukhussal i ett kloster där patienter i sängar tas om hand av munkar och nunnor.
av: Robert de Vries
2025-09-10
klocka Lästid 11 minuter

Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Jägare med jakthundar som kommer hem till byn. Medeltida vinterlandskap.

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Hi
Folkvimmel på ett torg i Visby där Danmarks kung tar emot skatter från Visbys invånare.

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Hi
En hängd man som dinglar i en galge i en hamn. I bakgrunden syns en skog av skeppsmaster.

Brott och straff förr

Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett...

Relaterade taggar

Hi
Karta

Stockholms historia

Stockholm grundades vid mitten av 1200-talet av Birger jarl, men det var inte förrän på 1600-talet...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges kristnande

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-05-23

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur det gick till när Sverige blev kristet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Lyssna