Häxprocesserna i 1600-talets Sverige

klocka
Lästid 2 minuter
Häxprocesserna var resultatet av en märklig masspsykos som i Sverige fick sin början i Hälsingland 1668 och varade i drygt tio år. Processerna ledde till att minst 300 kvinnor dömdes till döden och brändes på bål sedan de först avrättats. Häxväsendets utbrott och utbredning har liknats vid hur en pest eller någon annan epidemi härjade under en period och inom bestämda gränser. Häxeriet under den karolinska tiden berörde t.ex. inte södra Sverige utan var koncentrerat till Stockholm och de norra landskapen. Vissa forskare menar att häxprocesserna speglar hur gamla folkliga föreställningar kom i konflikt med den lutherska kyrkans krav på ortodoxi och ideologisk kontroll.

Vandringsberättelser låg som grund för vittnesmålen

Inför särskilt tillsatta trolldomskommissioner, med präster, jurister och betrodda lekmän som ledamöter, vittnade barn och vuxna om hur vissa utpekade kvinnor blivit besatta av djävulen. De påstods ha fört med sig barnen till Blåkulla där de visats för djävulen och fått uppleva diverse gräsligheter - ofta med sexuella inslag.

De vittnesmål som finns bevarade i trolldomskommissionernas omfattande protokoll är påfallande lika. Det rörde sig uppenbarligen om vandringsberättelser vilka anpassades till några personer på respektive orter. De kyrkliga företrädarna tog dock på stort allvar del av historierna om hur djävulen fick grepp om vissa kvinnor och hur dessa sedan förledde de små och oskyldiga barnen.

ANNONS

ANNONS

Ett blåmärke kunde räcka som bevis för en dödsdom

Enligt svensk lag skulle inte barn kunna höras vid domstol, men det gjordes undantag vid häxprocesserna. Domstolarna och trolldomskommissionerna blev övertygade om att barnen färdats till Blåkulla trots att de bevisligen funnits kvar i sina sängar. Ett blåmärke tillsammans med en berättelse från ett barn kunde räcka som underlag för att en kvinna dömdes till döden.

Häxprocesserna upphör

Häxepidemin upphörde nästan lika snabbt som den börjat. Två lärda män, medicinaren Urban Hjärne och juristen Gustaf Rosenhane, vilka båda tidigare deltagit i kommissionsarbetet, greps av djupaste tvivel och skrev kritiska inlagor. De visade hur likartade barnens berättelser var och hur människor dömdes utan annan grund än historier som vandrade runt i vissa landskap.

Fällande domar upphörde nästan helt att förekomma i början av 1700-talet, och 1779 lät Gustav III avlägsna trolldomsparagrafen ur lagboken.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Under vilket årtionde utspelades större delen av häxprocesserna i Sverige?
     
  2. Vad menas med att vandringsberättelser låg som grund för vittnesmålen?
     
  3. Varför upphörde häxprocesserna lika snabbt som de börjat?
     

 

L  LÄS MER: Häxprocesserna

M  LÄS MER: Häxfebern i Stockholm 1676

L  LÄS MER: Blåkulla

M  LÄS MER: Karl XI:s tid - riket organiseras och kontrollen ökar

M  LÄS MER: Folktro

S  LÄS MER: Satan (djävulen) och helvetet

S  LÄS MER: 1600-talet, renlärighetens epok: Katolsk motreformation och evangelisk konfessionalism

M  LÄS MER: Brott och straff förr

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

FÖRFATTARE

Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

 

Senast uppdaterad: 13 augusti 2025
Publicerad: 11 november 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Thomas Mores Utopia

SO-rummet bok
M
Thomas More framför en karta på Utopia.
av: Lars Hildingson
2026-03-16
klocka Lästid 14 minuter

En utopi är en dröm om ett perfekt samhälle. Ordet har sina rötter i grekiskan och kan tolkas som ”en bra plats”. Thomas More gjorde ordet känt när han beskrev ön Utopia, där människor delar på all mark och boende, arbetar få timmar och klarar sig utan pengar. Senare skapade andra författare egna idealstater. Etienne Cabet ritade upp Icaria som ett mycket ordnat samhälle där staten styr nästan allt. HG Wells flyttade sin utopi till en annan planet och lät teknik och kontroll genom registrering forma en ren och effektiv värld. Samtidigt visar flera exempel att drömmen om ordning kan innebära hårda regler, övervakning och att vissa människor hamnar utanför. Utopier kan därför både inspirera och varna. De säger också mycket om den tid de skrevs i, och om vad författarna tyckte var fel i deras egen värld...

+ Läs mer

Kärlek och äktenskap i antikens Grekland

SO-rummet bok
M
Kvinna på en stol som blir betjänad av två slavinnor.
av: Göran Wadner
2026-02-27
klocka Lästid 12 minuter

I antikens Grekland handlade äktenskap mer om familj och plikt än om romantisk kärlek. Målet var att få barn, särskilt en son som kunde föra släkten vidare och ta ansvar för föräldrarna. Samtidigt levde män och kvinnor i stor utsträckning åtskilda i samhället, vilket gjorde det svårt att ens lära känna varandra före giftermålet. Texten förklarar också hur partner valdes, hur förlovning och bröllop gick till, vilka regler som gällde vid skilsmässa och varför kvinnors liv ofta blev starkt begränsat i det mansdominerade grekiska samhället...

+ Läs mer

Viborg - svenskt gränsfäste mot öster

S
Målning som föreställer Viborgs slott på medeltiden. Några riddare syns i förgrunden.
av: Torbjörn Nilsson
2025-10-31
klocka Lästid 14 minuter

Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...

+ Läs mer

Brott och straff på medeltiden

SO-rummet bok
L
En man som ska halshuggas inför publik.
av: Robert de Vries
2025-09-30
klocka Lästid 10 minuter

I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel - en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...

+ Läs mer

Livet på landet under medeltiden: byn och familjelivet

SO-rummet bok
L
Vy över en bygata där en kvinna jagar en gris som rymt.
av: Robert de Vries
2025-09-04
klocka Lästid 12 minuter

Under medeltiden bodde nästan alla i Sverige på landsbygden. De flesta var bönder som levde i byar där de arbetade hårt inom jordbruket för att få mat på bordet. Hälften av de svenska bönderna ägde sin mark, medan resten var tvungna att hyra marken de bodde på från adeln, kyrkan eller kungen. Vardagen såg olika ut beroende på var man bodde, hur mycket man ägde och om man var man, kvinna eller barn. Livet var ofta enkelt, men också fullt av ansvar, regler och hårt arbete...

+ Läs mer

Familjeliv på vikingatiden

SO-rummet bok
L
En bionde som går bakom en hästdragen plog på en åker. Ett långhus i bakgrunden.
av: Robert de Vries
2025-03-21
klocka Lästid 11 minuter

På gårdarna i Skandinavien under vikingatiden levde ofta stora familjer tillsammans. Alla, både vuxna och barn, hjälptes åt med arbetet på gården. Kvinnor och män hade olika uppgifter, men båda hade viktiga roller. Det fanns också trälar som arbetade hårt, men utan att ha några rättigheter...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Bybor som samlats utanför ett värdshus. Vinterlandskap med snöbollsväder i solnedgång.

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Hi
Porträtt på Fredrika Bremer.

Kvinnohistoria och genushistoria

Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...

Hi
En hängd man som dinglar i en galge i en hamn. I bakgrunden syns en skog av skeppsmaster.

Brott och straff förr

Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett...

Hi
Karl V Gustav sitter på sin häst och blicjar ut över striderna på lilla bälts isar.

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Hi
Rättegång mot häxor på 1660-talet.

Häxprocesserna

Om häxjakt och häxprocesser i Sverige och västvärlden tiden 1450- 1750-talet. Avsnittet fokuserar på Sveriges...

Relaterade taggar

Hi
Kraken

Övernaturliga väsen

Det var inte bara förr i tiden som man fascinerades av och trodde på övernaturliga väsen. Tvärtom...

Hi
Två kvinnorsom flyger på en kvast i natten.

Blåkulla

Till Blåkulla sades alla häxor bege sig på skärtorsdagen i början av påskhelgen. Då firade häxorna...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Introduktion till stormaktstiden

av: Mattias Axelsson
2021-10-04

I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Historiesyn - olika perspektiv på historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Lyssna