Religioner i Östasien, del 3: Gudar, demoner och kult

klocka
Lästid 3 minuter
Det religiösa livet i Östasien präglas av en mycket iögonfallande kult. Tillvaron är fylld av gudar och demoner, som människorna dyrkar på allehanda sätt. Bruket av offer och besvärjelser avtar successivt, men finns fortfarande kvar på ett påtagligt sätt. I Kina har det avtagit starkt efter kejsardömets fall 1912, men det har aldrig helt försvunnit. En omfattande religionsblandning karaktäriserar det religiösa livet. Kinesen kan t.ex. delta i en offergudstjänst i ett taoisttempel på förmiddagen och i en buddhistisk begravningsceremoni på eftermiddagen. Japanen kan också utan problem delta i såväl buddhistiska som shintoistiska ceremonier. Delvis beror detta på att föreställningarna om gudar och andar och kulten av dessa är likartad i taoism, shintoism och buddhism.
S
Artikel

Japan - offer till gudar, och hjältar

Den japanska gudavärlden är mycket rik. Det finns enligt myterna bortemot 800 000 gudar. Gränsen mellan gudomligt och mänskligt är ofta oklar. Varje människa blir efter döden en kami, d.v.s. en gudomlig ande. Många av Japans hjältar dyrkas som gudar.

Kulten försiggår i många olika sammanhang. I japanska hem finns ofta en s.k. gudahylla, som egentligen är ett litet skåp, och de avlidnas minnestavlor, vilka blir föremål för dyrkan. I byn dyrkar man traktens gud eller ättens gud. I templen offrar man ris, frukt, siden och annat. Bugningar, handklappningar och läsning av heliga texter är andra inslag i gudstjänsten.

ANNONS

ANNONS

Det finns ett mycket stort antal tempel i Japan. De flesta är små och ligger ofta omgivna av vacker natur. Templen känns framförallt igen på "äreporten", torii. Sådana ser man emellertid inte bara vid templen utan på skilda platser ute i naturen. Enligt japanskt tänkande möter man gud lika mycket ute i naturen som inne i templen. Många platser i naturen är därför heliga. Berget Fuji är kanske den mest kända av Japans heliga platser.

Kina - offer till gudar och avlidna

Enligt kinesiskt tänkande är världen full av gudar och andar som är goda och onda. De onda härstammar från yin och de goda från yang. Gudavärlden är liksom människornas värld strikt hierarkiskt indelad.

Förfäderskulten intar en särställning. Den börjar så snart en anförvant (släkting) har dött genom en ceremoni, i vilken man försöker att återkalla den avlidne till livet. Andra ceremonier och offer till förmån för de döda förekommer också. Minnestavlor av de döda finns ofta i kinesiska hem. Till dessa vänder man sig med offergåvor. Offer är det viktigaste inslaget i kinesisk kult. Till de avlidna offrar man mat, te, blommor, kläder m.m.. Till gudarna offrar man oftast djur. Reglerna för riter och ceremonier är detaljerade och komplicerade. Många riter får bara utföras av statens tjänstemän.

Användbara begrepp

Andedyrkan är vanligt förekommande i Östasiens religioner. Världen är enligt dessa religioner fylld av gudar och andar - goda och onda. Människan blir själv en ande efter sin död. Andarna ingår som en naturlig del i kulten. Man tillber dem, offrar till dem och så vidare.

Kami betyder "övervärldslig". Enligt gammal japansk religion blir människan genom döden en kami. Hon står dock fortfarande i kontakt med de levande.

Konfucius levde 551-497 f.Kr. Han anslöt sig till traditionell guds- och andedyrkan i Kina men ville ge den ett nytt innehåll. Han var själv ämbetsman och blev senare enbart religiös lärare.

Konfucianism är beteckningen på den riktning som bygger på Konfucius lära. Gudarna och offren erkänns, men etiken är det viktiga. Den bygger på människans godhet och förmåga att själv utforma sitt liv. Osjälviskhet är det centrala begreppet. Konfucianismen blev statslära i Kina omkring 200 f.Kr.

Lao-Tse eller Lao Zi sägs vara taoismens grundare. Mästaren Lao uppges ha levt samtidigt med Konfucius (500-talet f.Kr).

Shinto är kinesiska (shen-tao) och betyder. "gudarnas väg". Se också Shintoism.

Shintoism kallas Japans inhemska religion. Den var dominerande fram till 600-talet e.Kr, då buddhismen övertog dominansen. Kulten koncentreras till naturen och de döda.

Tao är kinesiska och betyder "världsalltets väg". Det är den grundläggande principen för hela tillvaron, den genomtränger allt, den skapar och upprätthåller. Den består av yin och yang och är ett mysterium, ofattbar för människans förstånd.

Taoism som rörelse grundades troligen omkring 100 e.Kr och nådde sin blomstringstid i Kina på 600-talet e.Kr.

Yin och yang: Allt som sker i universum - i naturen, i människornas liv - präglas av samspelet mellan de båda krafterna yin och yang. Yin är det mörka, kvinnliga, jordiska. Yang är det ljusa, manliga, himmelska. Hela universum vilar på att dessa krafter är i balans med varandra.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Ge exempel på den religionsblandning som man kan märka i den vardagliga kulten.
     
  2. Ge exempel på den roll som de avlidna spelar i kulten.
     
  3. Vad är specifikt för japansk kult?
     


S  LÄS MER: Religioner i Östasien, del 1: Universum och människan

S  LÄS MER: Religioner i Östasien, del 2: Hur ska människan leva?

S  LÄS MER: Religioner i Östasien, del 4: Religion och samhälle

M  LÄS MER: Konfucianism

M  LÄS MER: Taoism

M  LÄS MER: Shintoism

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

FÖRFATTARE

Text: Lennart Koskinen (teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare och f.d. biskop), Sören Levén (läromedelsförfattare och f.d. lärarutbildare), Börje Andersson (läromedelsförfattare) och Åke Magnusson (läromedelsförfattare) 
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet Vad ska man tro? Religionskunskap för gymnasieskolan (tidigare utg. av Almqvist & Wiksell).

 

Senast uppdaterad: 13 augusti 2025
Publicerad: 13 oktober 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Massaker i Peking

M
Foto på turister och invånare vid Himmelska fridens torg.
av: Kaj Hildingson
2025-04-25
klocka Lästid 12 minuter

När den populäre och reformvänlige ledaren Hu Yaobang dog i april 1989 tändes gnistan till en av de mest dramatiska protesterna i Kinas moderna historia. Tusentals studenter fyllde Himmelska fridens torg med krav på demokrati, frihet och ett slut på korruptionen. Bakom kulisserna rasade en maktkamp inom den kinesiska ledningen - och medan hela världen såg på, svarade regimen med brutal kraft. Vad som började med högljudda protester från sörjande ungdomar, slutade i blodbad och tystnad...

+ Läs mer

Fotbindning - en smärtsam tusenårig kinesisk tradition

M
Kvinna med bunden fot
av: Magnus Västerbro
2024-10-26
klocka Lästid 8 minuter

Fotbindning blev en kinesisk tradition från och med slutet av 900-talet. Seden sägs härstamma från Södra Tangdynastins sista härskare Li Yuns favoritdansös, Yao Niang, vars små bundna fötter gjorde hennes dans mjuk och graciös. Snart spreds modet från hovet till kvinnor i samhällets övre skikt, där små ”lotusfötter” blev ett tecken på elegans och rikedom. Detta blev början på en tradition som i tusen år kom att förtrycka miljontals kvinnor. Processen att binda fötter började när flickorna var små och innebar stor smärta och risk för skador, samt ett livslångt handikapp. Trots att traditionen mötte kritik redan tidigt, levde den vidare i nästan tusen år och upphörde först en bit in på 1900-talet...

+ Läs mer

Qingdynastin (1644-1912)

SO-rummet bok
S
Qingdynastin
av: Tore Persson
2024-09-03
klocka Lästid 27 minuter

Qing blev Kinas sista kejsardynasti och upprättades av ett invaderande folk som dock ansträngde sig för att bli mer konfucianska än kineserna själva. Under Qing blev Kina först så framgångsrikt att det väckte beundran bland Europas intellektuella, för att därefter drabbas av sådana motgångar att det kom att kallas ”Asiens sjuke man”...

+ Läs mer

Mingdynastin (1368-1644)

SO-rummet bok
S
Förbjudna staden
av: Tore Persson
2024-09-02
klocka Lästid 7 minuter

Under Mingdynastin genomgick Kina både framsteg och tillbakagång. Huvudstaden flyttades till Beijing och den Långa muren (Kinesiska muren) renoverades och byggdes ut. Det var en tid då Kina återhämtade sig efter mongolernas härjningar. Men styret präglades av despoti, misstänksamhet, hemliga poliser och eunuckvälde. Och under Mingdynastins sista år drabbades riket av naturkatastrofer, svält och uppror. Det blev därmed en dynasti som slutade i kaos...

+ Läs mer

Yuandynastin (1271-1368)

SO-rummet bok
S
Mongolkrigare
av: Tore Persson
2024-09-02
klocka Lästid 5 minuter

Mongolerna, under ledning av Djingis khan, enade sina stammar 1206 och inledde en rad erövringar som kulminerade med Kublai khans erövring av hela Kina 1271 och grundandet av Yuandynastin. Mongolernas styre i Kina präglades av förödelse, ekonomisk nedgång och epidemier, vilket resulterade i en kraftig befolkningsminskning. Trots mongolernas militära framgångar blev Yuandynastin kortvarig. Dåligt styre och förtryck av kineserna ledde till uppror och dynastins fall...

+ Läs mer

Songdynastin (960-1279)

SO-rummet bok
S
Examination i skrivsal
av: Tore Persson
2024-09-02
klocka Lästid 10 minuter

Song blev en dynamisk period: filosofiskt, kulturellt, ekonomiskt och tekniskt. Kina blev nästan modernt och stod kanske på gränsen till industrialisering? Under Song blev konfucianismen delvis nytolkad och de kejserliga examinationerna blev en dominerande institution för de intellektuella och för den statliga förvaltningen. Samtidigt var Kina under attack norrifrån...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Karta

Japans historia

Historia om Japan. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Hi
Karta

Kinas historia

Fördjupa dig i Kinas historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Re

Konfucianism

Konfucianismen grundades av Konfucius på 500-talet f.Kr som en slags statsideologi och är fortfarande en av Kinas...

Re

Shintoism

Shinto är Japans inhemska religion. Utmärkande för shintoismen är dess många ritualer och vördnad inför naturen.

Re

Taoism

Taoismen, eller daoismen, är en gammal kinesisk livsfilosofi som bär stora likheter med buddhismen.

Relaterade taggar