Synen på funktionshinder i ett historiskt perspektiv
Gamla testamentet diskriminerade funktionshindrade
”Och Herren talade till Mose och sa: Tala till Aron och säg: Av dina avkomlingar i kommande släkten skall ingen som har något lyte träda fram för att frambära sin Guds spis.”
Så heter det i Tredje Mosebok kapitel 21, vers 17. Sen följer en uppräkning av de oönskade: de som är blinda eller halta eller som är puckelryggiga eller förkrympta eller som har fel på ögat och så vidare. Om en person med sådana lyten går fram till Guds altare, kan han nämligen vanhelga Guds heliga ting.
ANNONS
ANNONS
Det Gamla testamentet diskriminerade med andra ord funktionshindrade. Jesus däremot botade en lam man och gav synen åter åt en blind. Men annars, under den religiöst dominerade medeltiden, ansågs vanskapta personer besatta av djävulen. De gavs knappast någon chans att leva. Fick man ett gravt funktionshindrat barn var det en bortbyting, utsänd från satan. Även Martin Luther (1483-1546) ansåg att sådana barn skulle dränkas, ty det var en själlös köttmassa som ”inte frodas utan bara äter och suger.”
Vad är funktionsnedsättning och funktionshinder?Funktionsnedsättningar är begränsningar i en persons funktionsförmåga på grund av sjukdom eller skada. Ett funktionshinder eller handikapp uppstår när en person med en funktionsnedsättning inte kan delta i samhällslivet på samma sätt som andra, eftersom miljön inte är tillgänglig. |
Upplysningen: disciplinering av de ”imperfekta”
Det medeltida mörkret gav så småningom vika för upplysningen, och därmed kom de funktionshindrade i ett relativt bättre läge. Men å andra sidan utgick upplysningen från ett nytt perfektionsideal: den förnuftiga, disciplinerade människan. Här sågs framför allt de mentalt sjuka som inte ett ont utan ett störande moment. Istället för att stöta ut de funktionshindrade tog man under loppet av 1800-talet hand om dem och institutionaliserade dem.
På dessa institutioner skulle de normeras (fås att passa in), rätas till och anpassas till samhället. Gick inte det, gömdes de undan i anstaltsvården, så att den så kallade allmänheten slapp konfronteras med dem. De fysiskt handikappade fick allt fler hjälpmedel som proteser, brailleskrift och teckenspråk. De psykiskt sjuka behandlades genom att spänna fast dem i en stol (en amerikansk uppfinning som kallades ”tranquillizer”), snurras i en karusell eller läggas i kalla långbad.
Sedan kom den kemiska tranquillizer-vågen från och med 1950-talet, varigenom patienterna blev mindre störiga och mer hanterliga.
Några kända personer med funktionshinder
Personer med fysiska eller psykiska funktionshinder kan trösta sig med att även mycket kända och begåvade personer hade sådana. Den franske kejsaren Napoleon I hade till exempel epilepsi, men inte i sådan grad att det hindrade honom från att bli en av de mest ryktbara regenterna i historien, på gott och ont.
ANNONS
ANNONS
Hans samtida svenske diktare Esaias Tegnér (1782-1846) led för en tid av djupa depressioner och sökte aktivt vård för dem. Han beskrev sitt tillstånd på ett målande sätt i dikten Mjältsjukan. Den berömde och omstridde tyske filosofen Friedrich Nietzsche (1844-1900) led av kraftig mental ohälsa mot slutet av sitt liv, kanske förorsakad av syfilis.
Det finns exempel på statsmän och politiker med ett fysiskt funktionshinder. Den tyske kejsaren Vilhelm II som regerade 1888-1918 föddes med en nervskadad arm. Han fick genomgå lidanden för detta när tjänstvilliga människor ville räta ut hans förtvinade vänsterarm. Sedan överkompenserade han sitt lyte genom att bli en utmärkt ryttare och skytt. Den förhatliga handen dolde han så gott det gick.
President Franklin D. Roosevelt fick vid 39 års ålder polio och blev rullstolsbunden, vilket inte hindrade att han innehade USA:s längsta presidentperiod (1933-1945). Men officiellt fick det inte synas att han satt i rullstol. När president Clinton invigde ett museum om Roosevelt, avtäcktes en bronsstaty där denne satt ner. Men ett skynke dolde vad han satt på. Det amerikanska handikappförbundet protesterade högljutt, och senare avtäcktes ytterligare en bronsstaty. Här syns rullstolen.
En olycksbroder till honom är Wolfgang Schäuble, tysk CDU-politiker som numera är förbundsdagspresident. 1990 misshandlades han till den grad att han blev delvis förlamad och rullstolsbunden.
I den svenska regeringen var åren 1985-1991 Bengt Lindqvist statsråd med ansvar för bland annat ”handikappsfrågor”. Han var själv synskadad.
Tillgång för kulturen
Under 1900-talet och in i vår tid har synen på funktionshindrade som avvikande personer förändrats i en inkluderande riktning, i vart fall länder som Sverige. Man har till och med börjat betrakta avvikelse som en tillgång. Det är inte ovanligt att funktionshindrade målar, spelar teater eller dansar. Och i tv-thrillers som Bron framstår figurerna Sara Norén (Aspbergers syndrom) och i Homeland Carrie Mathison (bipolär) som jobbiga men ytterst skickliga problemlösare.
Intresset blev tidigt stort för mentalsjuka konstnärer. Den tyske filosofen Karl Jaspers angav tonen redan på 1920-talet. Han framhöll, att deras sjukdom rentav kan vara förutsättningen för en konstnärlig prestation. Det är här som ”djupet och avgrunden i det att vara människa överhuvudtaget kan komma till synes”, skrev han i sina analyser av konst och om schizofreni hos Strindberg och van Gogh, han som skar av sitt öra.
Den franske konstnären Jean Dubuffet, som jagade efter ursprunglig, oslipad konst (art brut), var den som uppmärksammade den schizofrene schweiziske patienten Adolf Wölfli (1864-1930). Den internationella expressionistiska konsten var mycket intresserad av de svenska 1800-talsmålarna Ernst Josephson (1851-1906) och Carl Fredrik Hill (1849-1911) som kom att lida av schizofreni respektive förföljelsemani.
ANNONS
ANNONS
Sport och funktionsnedsättning
Störst uppmärksamhet kanske ägnas idag åt funktionshindrades personers prestationer inom idrotten. I Paralympics, en motsvarighet till de Olympiska spelen, deltar personer med funktionsnedsättning såsom rörelsenedsättning, synnedsättning eller intellektuell funktionsnedsättning.
De första sommarspelen anordnades redan 1960 i Rom, de första vinterspelen 1976 i Örnsköldsvik.
Vem ÄR en perfekt människa?
Synen på funktionshindrade som oönskade varelser är inte död än. I den moderna gentekniken återkommer tongångarna. Här vill man inte förinta, utan förebygga. Men gemensamt mellan våra gentekniker, nazisterna och Gamla testamentet är marginaliseringen av den (im)perfekta människan.
Men inga människor är ju perfekta. Alla är vi ofullkomliga i något avseende: kroppsligt, intellektuellt, känslomässigt eller moraliskt. Ingen är färdig.
Dessutom kan funktionsnedsättning förvärvas under livets gång och inte nödvändigtvis för alltid. Det betyder att en hel del personer blir ”imperfekta” först långt efter födseln genom bland annat olyckshändelser i trafiken, på arbetet eller i krig.
Nazisternas eutanasiprogramLuther förebådar nazisternas eutanasiprojekt (eutanasi är ungefär det samma som dödshjälp) som riktades mot de så kallade ”unnütze Esser”, onyttiga ätare: mentalt sjuka, och personer med olika former av intellektuell funktionsnedsättning, det kunde även handla om personer med epilepsi och så vidare. Mellan 200 000 och 300 000 intagna dödades i Tredje riket. De läkare som hade beslutat att låta dem dö kunde efter kriget oftast oförhindrat fortsätta sin karriär i Västtyskland. |
ANNONS
ANNONS
Visste du att:
- I Martin-Gropius-Bau i Berlin ägde för några år sedan en uppmärksammad utställning rum om gammal och ny syn på de funktionshindrade, både de som är det fysiskt och de som är det mentalt. Att utställningen gjordes i Tyskland är passande. Det var ju som sagt här, som Förintelsen av bl.a. avvikande människor sattes i system under 1930-talet. Dessutom har de två världskrigen skapat en stor grupp av funktionshindrade genom krigsinvaliderna. De har varit en kraftfull påtryckargrupp för att tillvarata samtliga funktionshindrades intressen i landet.
- Krig skapar många funktionshindrade, som i krigen i Afrika idag med sina dolda kontaktminor, inte minst bland lekande barn. Under de två världskrigen skapades en stor grupp av funktionshindrade i form av krigsinvalider. De yttre kroppsliga skador de fick, som bortskjutna delar av ansiktet, ledde faktiskt till att plastikkirurgin, som idag är mest känd för skönhetsoperationer, utvecklades kraftigt.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Hur diskrimineras personer med funktionshinder i Gamla testamentet?
- Hur såg Jesus på personer med funktionshinder?
- Hur förändrades synen på funktionshindrade under upplysningen?
- Nämn några kända personer med funktionshinder.
Ta reda på:
- Ge exempel på minst fem kända personer (vid sidan av de som redan lyfts fram i texten) som du själv känner till, som har någon form av funktionshinder.
Diskutera:
- Finns det perfekta människor? Motivera varför eller varför inte.
- Var ska gränsen gå för vad som ska vara tillåtet inom forskningen med gener, s.k. genteknik? Ska t.ex. genmanipulation av människor vara tillåtet? Motivera.
- Vilka negativa konsekvenser kan genmanipulation av människor leda till i samhället?
S LÄS MER: Aktion T4 - Nazitysklands eutanasiprogram
L LÄS MER: Historia om läkekonst och sjukdomar
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
FÖRFATTARE
Text: Folke Schimanski, författare och journalist med inriktning på historia
Webbsida: https://leopardforlag.se/folke-schimanski
Folke Schimanski är fil.mag. i historia, ekonomisk historia, statsvetenskap, nationalekonomi och teoretisk filosofi. Han är född i Berlin 1936. Han har gett ut ett flertal böcker, däribland antologin Kvinnan och revolutionen, handboken Media för alla, Dröm och verklighet i DDR, Historien om Weimar, Berlin - en stads historia, De bortglömda (om andra världskriget i tredje världen) och nyligen Mat – en krigisk historia.
Han har arbetat som producent vid Sveriges Radio och skapade där bland annat demokratiprojektet Bandverkstan och ledde programmet Historia att minnas. Han har varit kulturredaktör på Computer Sweden. Hans stora intresse är nu hållbarhetsfrågor.
