Hernán Cortés (1485-1547) var en spansk erövrare som blivit känd för att han med endast några hundra soldater – mot alla odds – lyckades erövra aztekernas mäktiga rike i Mexiko.
Hernán Cortés (1485-1547) var den spanske conquistador som 1519-1521 erövrade aztekernas rike i Mexiko.
Rykten om ett guldrike
Hernán Cortés härstammade från en fattig lågadlig spansk familj. År 1504 begav han sig till Hispaniola (Haiti) i Västindien. År 1511 deltog han i Diego de Velázques erövringståg till Kuba.
Spanjorerna var i början av 1500-talet besvikna över att Columbus inte hade upptäckt sjövägen till Indiens och Kinas rikedomar. De nya kolonierna på de små öarna i Västindien kunde inte mäta sig med de väldiga rikedomar som Columbus hade lovat de spanska härskarna ett par årtionden tidigare.
ANNONS
ANNONS
Bland de spanska erövrarna (conquistadorerna) på Kuba gick vid den här tiden rykten om att det fanns ett enormt guldrike i det inre av Mexiko på det amerikanska fastlandet (se karta). Folket där kallades för azteker och härskade över andra besegrade urfolk.
Cortés blev nu ledare för en utforskningsexpedition som skulle bege sig till Yucatanhalvön i Mexikanska bukten.
I början av 1519 seglade han från Kuba med 11 fartyg, 15 hästar, 508 soldater och 110 sjömän.
Bild: Sémhur Karta som visar var aztekernas rike låg.
Cortés landstiger i Mexiko
Den 4 mars 1519 landsteg Cortés med sitt följe på en plats som fick namnet Veracruz (Det sanna korset).
Spanjorerna mötte inget motstånd. De fick istället ta emot gåvor av urinvånarna. De inhemska urfolken som aldrig tidigare varken hade sett hästar eller skäggiga bepansrade krigare, trodde först att de spanska ryttarna som fanns med i expeditionen var en sorts övernaturliga djurmänniskor.
I Veracruz, där spanjorerna hade skapat ett litet samhälle, fick Cortés veta att landet styrdes av den store härskaren Montezuma som fanns i huvudstaden Tenochtitlán.
Kort därefter kom ambassadörer som skickats ut av Montezuma med presenter. Genom dyrbara tillfredsställande gåvor av guld hoppades de hålla spanjorerna på avstånd. Detta hade motsatt effekt.
ANNONS
ANNONS
Med Veracruz som bas fortsatte spanjorerna västerut, inåt land mot Tenochtitlán (nuvarande Mexico City), som var aztekernas huvudstad.
Innan Cortés lämnade kusten lät han sänka sina skepp. Detta gjordes eftersom en del av hans följeslagare ville återvända till Kuba med alla riekdomar och annat byte som tagits. Sänkandet av skeppen satte effektivt stopp för alla sådana planer. Nu fanns det bara en väg att gå – inåt land, mot aztekernas huvudstad.
Till sin hjälp hade spanjorerna några infödda vägvisare och ett par tolkar.
En blodig religion
I aztekernas religion ingick att offra människor högt uppe på stora tempelpyramider för att tillfredsställa sin gud.
Aztekerna ansåg att de måste offra människor varje dag, annars skulle solen inte gå upp nästa morgon.
De besegrade urfolken i aztekernas rike var därför tvungna att sända människor som skulle offras till härskarna.
Cortés möter Montezuma
I november 1519 mötte Cortés aztekernas härskare Montezuma i Tenochtitlán som låg på några öar i Texcocosjön (se karta).
Spanjorerna blev väl behandlade av den aztekiske härskaren. Efter några månader utnyttjade Cortés aztekernas gästfrihet genom att ta Montezuma tillfånga, som gisslan.
Vy över en del av aztekernas huvudstad Tenochtitlán. Innan spanjorerna erövrade staden i början av 1500-talet var Tenochtitlán en av världens största städer med omkring 250 000 - 300 000 invånare.
Läget mellan aztekerna och inkränktarna blev nu snabbt spänt. När sedan spanjorerna lät mörda Montezuma och några aztekiska stormän, utbröt uppror. I striderna som följde dödades mer än hälften av spanjorerna.
De överlevande flydde mot kusten.
En ny aztekisk ledare tog nu över styret av riket.
Aztekernas rike erövras
När Cortés återvände till Tenochtitlán ett år senare (1521) tvingades han inleda en belägring av staden. Hela riket hade dessförinnan härjats och lamslagits av smittkoppor som följt i spanjorernas fotspår. I Tenochtitlán hade mer än halva befolkningen dött, däribland aztekernas nya kraftfulla ledare.
Stadens försvar var därför kraftigt försvagat.
ANNONS
ANNONS
Till sin hjälp hade spanjorerna nu även tiotusentals krigare från olika lokala urfolk som hatade aztekerna och därför tog tillfället i akt att göra uppror mot sina förtryckare.
Efter hårda strider intog Cortés Tenochtitlán. Staden förstördes och stora mängder guld och silver föll i spanjorernas händer.
Efter att ha ödelagt hela staden erövrade Cortés resten av aztekriket (se karta).
Året därpå blev Cortés utnämnd till guvernör över hela Mexiko.
Senare byggdes en ny stad på Tenochtitláns ruiner, nuvarande Mexico City.
Bild: Wikimedia Commons Tenochtitlán belägrades 1521 av de spanska conquistadorerna under ledning av Hernán Cortés. Den 13 augusti 1521 erövrades och förstördes staden.
Åter i Spanien
År 1528 måste Cortés återvända till Spanien för att försvara sig mot anklagelser från sina fiender i hemlandet.
Trots att kungen, Karl V, mottog honom med stora hedersbetygelser, gick Cortés miste om sin guvernörsbefattning.
År 1536 ledde Cortés en annan expedition till Kalifornien.
Sina sista år levde han i onåd i Spanien, fattig och glömd.
Visste du att:
De amerikanska urinvånarna hade inte lärt sig framställa järn och stål, så deras vapenteknik befann sig på stenåldersstadiet, även om inkafolket till viss del var utrustade med bronsvapen.
I Amerika fanns inga hästar eller andra riddjur innan européernas ankomst. Inkafolket var de enda som hade lastdjur, laman, som dock bara kan bära en börda på upp till 30 kilo.
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995 Roderic Owen, Great Explorers, Artus Books, 1979 Niels Steensgaard, Bra Böckers världshistoria, del 9 – Världshandel och kulturkrockar (1500 - 1750), Bokförlaget Bra Böcker, 1985 Bra Böckers lexikon 2000, band 5, Bra Böcker AB, 1995
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red) och Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
Kristina var bara 18 år när hon klev upp på Sveriges tron. Året var 1644, och nere i Tyskland stred de svenska arméerna sedan lång tid tillbaka (1630) i det som senare blivit känt som det trettioåriga kriget (1618-1648). Kristina ärvde alltså ett rike med stora hål i statskassan. Och för att få in pengar till staten lät Kristina sälja en stor del av kronans mark till adeln. Men detta stärkte samtidigt adelns makt och gjorde dem ännu rikare. Tillsammans med marken hörde nämligen alla bönder som bodde där. Dessa hamnade nu under adelns kontroll och måste betala all sin skatt till dem istället för till kronan. Bonde- och borgarstånden protesterade i riksdagen mot adelns allt större makt i samhället. Men inget gjordes för att förändra läget. Drottning Kristina valde senare bort politiken helt och hållet. År 1654 klev hon ner från tronen och flyttade till Rom där hon kom att leva resten av sitt liv...
Under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet utmanade europeiska sjöfarare det okända Atlanten i jakten på nya handelsvägar och rikedomar. Portugiser som Bartholomeu Diaz och Vasco da Gama navigerade runt Afrikas sydspets till Indien, vilket sänkte priserna på eftertraktade kryddor. Samtidigt seglade Christofer Columbus västerut och nådde Amerika, ovetande om att han upptäckt en ny kontinent. Dessa expeditioner förändrade världens ekonomiska och kulturella landskap och formade en helt ny världsbild...
En vanlig uppfattning är att det inte fanns några handelsvägar i Afrika före européernas kolonisation på 1800-talet. Även i Afrika är den här åsikten fortfarande vanlig. Stämmer den?
Alla har väl funderat över hur universum egentligen är uppbyggt. Tar det slut någonstans? Vad kommer i så fall sedan? I äldre tider visste människor inte mycket om världen de levde i. De visste inte att vår jord är ett klot som går i en bana runt solen...
En aztekisk saga berättar att en helig man hämtade kakaobönor från paradiset och sådde dem i sin trädgård. När han sedan åt kakaobönorna fick han kunskap om allt i världen, ett slags universellt vetande. Chokladälskaren, som idag lägger en pralin på tungan och pressar den mot gommen, kan gott tänka sig att chokladen har himmelskt ursprung. Men om man en gång i aztekernas rike också blev klokare av att äta den, så har tyvärr den effekten försvunnit. Den skulle annars ha varit den perfekta ursäkten för att sätta i sig en halv chokladask av bästa och dyraste märke...
De första spåren av majsodling har forskarna funnit i Mexiko, och där har de också hittat 60 000-åriga pollenkorn efter vildmajs. Fram till 1492 då Columbus skepp nådde Amerika var majsen okänd i andra världsdelar...
