Hur såg britterna på sitt imperium?

Lästid 4 minuter

I tidskriften Populär Historia (juli 2006) skrev Dick Harrison om britternas dåtida stolthet över sitt imperium. Det var en stolthet som byggdes upp kring personer och hjältar som Charles Gordon och David Livingstone.

Artikel

Bild: Rama

Brittiska och franska skepp i strid 1803. Det var tack vare den brittiska flottans överlägsenhet på världshaven som Storbritannien kunde skapa ett världsimperium.

Ledargestalter i imperiets tjänst

Gordon hjälpte kinesiska regeringen att slå ner Taipingupproret och utsågs senare till guvernör i Sudan. Där avskaffade han slavhandeln och sågs som ett föredöme i styrandet av denna koloni. Han lämnade tjänsten 1879 men återkom 1884 för att försvara huvudstaden Khartoum under mahdisternas uppror. Efter tio månader föll staden och Gordon dödades. Han blev något av ett skyddshelgon för imperiet.

”Om Gordon var imperiets riddare och militära pliktanlete, var skotten David Livingstone dess läkarhelgon, symbolen för imperiets kristna och humanistiska själ. Livingstone föddes 1813 i Blantyne utanför Glasgow. … Davids far var till en början tehandlare men övergick till att bli predikant. Själv sattes David vid tio års ålder i arbete i en fabrik, med arbetstid från 06.00 till 20.00. Detta till trots skaffade sig pojken en gedigen utbildning, varefter han for till Afrika och ägnade livet åt att sprida kristendom, upptäcka nya länder och bekämpa slavhandel. Han såg sig som Guds, Storbritanniens och civilisationens emissarie (utsände). När han upptäckte ett jättelikt vattenfall mitt i djupaste Afrika döpte han det givetvis till Victoriafallen efter drottningen där hemma. När Livingstone avled den 1 maj 1873 var han redan en legend.”

ANNONS

Stolthet över det brittiska imperiet

Harrison framhäver den brittiska flottans betydelse, den överlägsna sjömakten som kunde hävda brittiska intressen överallt i världen, vinna sjöslag, frakta trupper mellan imperiets olika delar och därmed åstadkomma erövringar av nya kolonier.

Brittiska guvernörer och förhandlare tog ibland egna initiativ till erövring utan att ha fått order från sin regering. Singapore blev brittiskt 1819 efter en insats av Thomas Stamford Raffles, Ostindiska kompaniets representant i området. Ett annat exempel var annekteringen av Hongkong efter opiumkriget och dess fortsättningskrig.

Bild: Simonsyo

Karta som visar det brittiska imperiet.

Harrison skriver om den stolthet över imperiet som under 1800-talet spred sig bland flertalet britter, inte bara bland affärsmän och militärer, utan också bland skolungdomar, arbetare, tjänstemän, bland män och kvinnor. Runt hela världen kunde resande göra sig förstådda på engelska språket och se Union Jack på flaggstänger. Den brittiska och västerländska civilisationen hade visat sin överlägsenhet – den borde koloniernas infödda ta emot med tacksamhet. Och trilskades de, så visade britterna sin militära överlägsenhet. De hade ju kulsprutor att knäcka motståndet med.

Brittiska samväldet - en modifierad kvarleva av det gamla imperiet

Så småningom blev det ekonomin som ändrade inställningen till det enorma imperiet. Det kostade mer än det smakade – kort sagt det blev för dyrt att upprätthålla för invånarna på de brittiska öarna. Kolonierna gjorde sig fria under några årtionden i mitten av 1900-talet. I stället bildades Brittiska samväldet – idag med 53 medlemsstater.

Bild: Rama

Dekorerad tallrik "Britannia Rule the Waves".

Än idag lever stoltheten över imperiet kvar, till exempel när publiken vid BBC’s tv-program Last night of the Proms sjunger den patriotiska Rule Britannia så det dånar i lokalen. Så här lyder de tre första stroferna av sex, texten skriven av James Thomson, tonsatt av Thomas Arne (båda på 1740-talet) troligen inspirerade av den spanska aggression som ledde till kriget om kapten Jenkins öra. Den anknyter särskilt till brittiska flottan men också till brittiska armén.

ANNONS

Rule Britannia

When Britain first, at Heaven's command
Arose from out the azure main;
This was the charter of the land,
And guardian angels sang this strain:
"Rule, Britannia! rule the waves:
"Britons never will be slaves."
The nations, not so blest as thee,
Must, in their turns, to tyrants fall;
While thou shalt flourish great and free,
The dread and envy of them all.
"Rule, Britannia! rule the waves:
"Britons never will be slaves."
Still more majestic shalt thou rise,
More dreadful, from each foreign stroke;
As the loud blast that tears the skies,
Serves but to root thy native oak.
"Rule, Britannia! rule the waves:
"Britons never will be slaves."

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Varför blev Gordon och Livingstone så positiva symboler för det brittiska imperiet?
Brittiska flottan hade stor betydelse för imperiets framväxt. Förklara!
Hur och varför växte det bland britter fram en stolthet över imperiet?
Vad var det som efterhand fick britterna att släppa ifrån sig det mesta av imperiet?
Vilka är de centrala raderna i varje strof av Rule, Britannia? Översätt dem?
Försök få ut något mer av innehållet i denna patriotiska sång, med sina ålderdomliga ord och böjningsformer.

S LÄS MER: Viktorianska England och brittiska imperiet (artikelserie)

M LÄS MER: Nationalism och imperialism 1815-1914

M LÄS MER: Kolonisation och kolonialism

M LÄS MER: Kolonialismens följder

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Hans Thorbjörnsson, medförfattare till Prio Historia, Sanoma Utbildning
Texten ingår som fördjupningstext i det digitala lärarstödet till Prio Historia.
Webbplats: PRIO - Sanoma Utbildnings nya läromedelserie i SO åk 7-9

Senast uppdaterad: 18 augusti 2025

Publicerad: 28 oktober 2016

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Upprorsstämning på ett gods i medeltidens England

av: Peter Fowelin

2024-10-14

Lästid 7 minuter

I slutet av 1300-talet växte missnöjet bland bönderna på det engelska godset Forncett i Norfolk. Höga skatter och tunga dagsverken hade lett till allt sämre levnadsvillkor för godsets arrendatorer. Efter att det uppkommit ett rykte om en eventuell arbetsvägran bland folket, blev godsförvaltaren William Gunnyld tvungen att utreda situationen...

+ Läs mer

Qingdynastin (1644-1912)

av: Tore Persson

2024-09-03

Lästid 27 minuter

Qing blev Kinas sista kejsardynasti och upprättades av ett invaderande folk som dock ansträngde sig för att bli mer konfucianska än kineserna själva. Under Qing blev Kina först så framgångsrikt att det väckte beundran bland Europas intellektuella, för att därefter drabbas av sådana motgångar att det kom att kallas ”Asiens sjuke man”...

+ Läs mer

Kejsarinnan Matilda

av: Stefan Högberg

2023-01-15

Lästid 21 minuter

Medeltidens mäktiga kvinnor var vanligen inhoppare för män. När adelsmannen befann sig på resa, satt fängslad eller hade avlidit behövde någon gå in i hans ställe, och fanns det ingen vuxen son så var makan eller modern den logiska ersättaren - det finns en anledning till att den tidens mäktiga familjer har liknats vid vår tids familjeföretag. I den här artikeln kan du läsa om en kvinna som verkar ha struntat fullständigt i alla idéer om att hon skulle basera sin maktutövning på en man. Istället krävde hon Englands tron i sitt eget namn och hon har gått till historien som kejsarinnan Matilda...

+ Läs mer

Kolonierna - en god affär?

av: Jan-Olof Fallström

2022-10-17

Lästid 9 minuter

Att kolonierna blev en god affär för de allra flesta entreprenörer och bolag som verkade där är klart, lika klart som att vinsten "betalades" av de ursprungliga invånarna i de erövrade landområdena. Var kolonialismen även en god affär för de europeiska moderländerna? Det är inte så alldeles lätt att svara på den frågan. Allt beror på vilka beräkningsgrunder man vill använda. För det första - vad är moderlandet? Är det staten, folket eller bara de som satsade pengar i kolonierna? För det andra - hur ska man rätt värdera alla insatser från ömse håll? För det tredje och svåraste - hur skulle det ha sett ut om man inte haft kolonier?

+ Läs mer

Henrik VIII, del 2: Kungen som lät avrätta två av sina fruar

av: Carl-Henrik Larsson

2022-09-07

Lästid 16 minuter

I den föregående artikeln om Henrik VIII kunde vi på slutet läsa att kungen äntligen fick sin älskade Anne Boleyn. Detta blev möjligt tack vare att han bröt med den katolska kyrkan och lät utropa sig själv till den engelska kyrkans överhuvud. I den här avslutande artikeln ska vi dock få se att kärleken inte var beständig. Eller att den var det, men att föremålen växlade, som man brukar säga. Och det gällde i högsta grad för Henrik VIII...

+ Läs mer

Henrik VIII, del 1: Kungen som bröt med påven för kärlekens skull

av: Carl-Henrik Larsson

2022-08-31

Lästid 14 minuter

Den engelske kungen Henrik VIII är mest känd för eftervärlden för att han var gift sex gånger och att han lät avrätta två av sina fruar. Han bröt dessutom med påven i Rom, och gjorde sig själv till engelska kyrkans överhuvud. Detta är första delen av två i en artikelserie om Henrik VIII, en grym och maktfullkomlig härskare, men också mycket bildad och kultiverad...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio