Ingår i en artikelserie

Frankrike 1815-1848, del 2: Revolutionerna 1830 och 1848

Lästid 5 minuter

I Frankrikes historia var åren 1815 till 1848 präglade av flera omstörtande händelser. Efter franska revolutionen och de efterföljande Napoleonkrigen, styrdes Frankrike återigen av ett kungahus. Kungen Karl X levde kvar i det förflutna, vilket orsakade missnöje bland folket. År 1830 reste sig medelklassen i en revolution, och 1848 rasade återigen ett uppror när den så kallade "borgarkungen" Ludvig Filip slutligen förlorade folkets stöd.

Artikel

Bild: Visipix.com

Marianne på barrikaderna. Målning av Eugène Delacroix (1798-1863).

De ultrakonservativa vid makten

Ludvigs bror Karl blev nu kung. Han levde i en förfluten värld och saknade all förståelse för att revolutionen fört med sig en ny tid. Kung Karl X var helt i händerna på prästerskapet. Han lät kröna sig i Reims med samma ståt, som en gång utvecklades vid hans förfäders kröningar. Allt skulle gå till som på medeltiden.

Då kungen kom till Reims beordrade han, som seden krävde, att femtio fångar skulle friges.

ANNONS

Han trodde på kungadömet av "Guds nåde". Och när Karl under kröningsakten i hela sin längd kastade sig till ärkebiskopens fötter hade han fullständigt gjort bort sig för folket.

Att Karl X så frivilligt underkastade sig prästerskapet togs allmänt illa upp av befolkningen. Smädevisor sjöngs om "Karl den enfaldiges" kröning. Men de ultrakonservativa hade nu hela makten och de stödde sig huvudsakligen på prästerskapet.

Bild: Web Gallery of Art

Karl X:s kröning. Målning av François Gérard (1770-1837).

Revolutionen 1830

År 1830 kom revolutionen. Det var den framväxande, kapitalstarka medelklassens revolution. Fabrikanterna stängde sina verkstäder och sa till arbetarna: "Gå ut och slåss, vi betalar er lön ändå." Barrikader byggdes överallt i Paris. Marseljäsen (revolutionsmarschen), som varit förbjuden efter Napoleons fall, eldade åter sinnena med sin medryckande rytm. Adolphe Nourrit, en berömd och populär sångare vid stora operan, stod uppe på en barrikad och sjöng den. Konstnären Delacroix' berömda målning visar hur friheten - i gestalt av Marianne - anför folket vid barrikaderna (se bilden högst upp till vänster).

Bakgrunden till revolutionen 1848

Ludvig Filip - "kung Päron" styr Frankrike. Han hade kommit till makten genom revolutionen 1830 och han störtas vid revolutionen 1848. Kungen bemödar sig verkligen om att framstå som folklig. Han trycker varje medborgares hand och dricker varje glas man bjuder honom. Till slut framstår denna folklighet som banal och löjlig. Kungens person blir utsatt för skämttecknarnas drifter. Från en av dessa teckningar får han sitt beryktade öknamn "Kung Päron". Det som fäller honom är hans vilja att driva en fredlig utrikespolitik, men framförallt de spända sociala förhållandena i landet.

Ludvig Filip vill inte utmana de övriga europeiska stormakterna i onödan. Men nu har minnet av Napoleon blivit populärt i Frankrike. Napoleon representerar gloire - Frankrikes ära. Ludvig Filip gör sin sak värre genom att flytta Napoleons stoft från S:t Helena till Invaliddomen i Paris. Fransmännen blir ännu en gång påminda om Napoleon och hans bedrifter. Vad är den bleke Ludvig Filip mot Napoleon? Fransmännen har glömt sina offer på Europas slagfält.

Bild: Visipix.com

Stora delar av Frankrikes befolkning levde under svåra sociala förhållanden. Målning av Alfred Stevens (1818-1875)

Kapitalismen

Ludvig Filip är kung och storkapitalist. Han kallas borgarkungen och känns igen med paraply under ena armen och en stor portfölj under den andra. Portföljen är full med anvisningar på hans pengar i utländska banker. Genom lyckliga spekulationer har han skapat sig en oerhörd förmögenhet. Han beskylls för att rätta Frankrikes politik efter sina börsspekulationer. Samma penninghunger sägs utmärka hans omgivning. Den ena ministern efter den andra överbevisas om att ha missbrukat sin ställning och använt statens pengar till sin egen fördel. Ofta sker detta genom pressens avslöjanden.

Endast de som betalar 200 franc i skatt får rösta. Detta utesluter den lägre medelklassen och hela arbetarbefolkningen. "Se till att ni blir rika, så får ni rösträtt" sägs det från kungens håll.

ANNONS

Arbetarna

Många av arbetarna lever i en helt annan värld. 17 timmars arbetsdag och lön under existensminimum är vanligt. Arbetarfamiljerna bor ofta sammanpackade som djur, i fuktiga och orena källare utan golv. Följderna av detta blir att mannen dricker, arbetardöttrarna prostituerar sig, allt familjeliv upplöses. Hatet blir brännande mot allt och alla: Gud, det är de rikas Gud. Och vad gäller kungen, prästerna, kapitalisterna "så häng dem i lyktstolparna"! I Paris östliga arbetarkvarter har revolutionen gamla traditioner. Man har sedan lång tid tillbaka övning i att resa barrikader.

I februari 1848 bryter revolutionen ut. "Borgarkungen" Ludvig Filip störtas. Revolutionen sprider sig snabbt till övriga Europa.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vem var Karl X och hur påverkade hans syn på kungadömet och relation till prästerskapet Frankrike?
Beskriv vad som utlöste revolutionen 1830 och vilka som var de drivande krafterna bakom den.
På vilket sätt försökte Ludvig Filip framstå som folklig och varför misslyckades han med det?
Varför kritiserades Ludvig Filip för sin hantering av Frankrikes ekonomi och politik?
Hur påverkade begränsningarna i rösträtten samhällsklasserna i Frankrike under Ludvig Filips styre?
Beskriv levnadsförhållandena för arbetarna och hur det bidrog till revolutionen 1848.

S LÄS MER: Frankrike under 1800-talet - politik och nationalism (artikelserie)

S LÄS MER: Franska revolutionen och nationalismens uppkomst (artikelserie)

S LÄS MER: Frankrikes historia

S LÄS MER: Nationalismens historia

M LÄS MER: Nationalism och imperialism 1815-1914

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Colin Jones, The Cambridge Illustrated History of France, Cambridge, 1994
Max von Boehn, Från Kejsardöme till republik, Hökerberg, 1918
E.J. Hobsbawm, Revolutionens tidsålder, Rabén Prisma, 1997
Alfred Cobban, A History of Modern France Volume 2: 1799-1871, Penguin, 1972

FÖRFATTARE

Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare

Artikelserie om Frankrike under 1800-talet - politik och nationalism

1 Frankrike 1815-1848, del 1: Kungens återkomst

2 Frankrike 1815-1848, del 2: Revolutionerna 1830 och 1848

3 Napoleon III och andra franska kejsardömet 1852-1870

4 Pariskommunen - våren 1871

5 Fransk nationalism under slutet av 1800-talet

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 11 augusti 2025

Publicerad: 29 maj 2014

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Qingdynastin (1644-1912)

av: Tore Persson

2024-09-03

Lästid 27 minuter

Qing blev Kinas sista kejsardynasti och upprättades av ett invaderande folk som dock ansträngde sig för att bli mer konfucianska än kineserna själva. Under Qing blev Kina först så framgångsrikt att det väckte beundran bland Europas intellektuella, för att därefter drabbas av sådana motgångar att det kom att kallas ”Asiens sjuke man”...

+ Läs mer

Jacquerie - medeltidens största bondeuppror i Frankrike

av: Peter Fowelin

2024-06-09

Lästid 6 minuter

La Jacquerie var ett stort bondeuppror som ägde rum i norra Frankrike 1358 under hundraårskriget. Upproret startade i byn St Leu och spred sig snabbt över landsbygden med bönder som brände och dödade bland adelns gods och slott. Adeln flydde först men organiserade sig snart och slog tillbaka med hjälp av tungt beväpnade och bepansrade trupper. Tusentals bönder dödades och upproret var i stort krossat efter bara en månad. Trots allt våld och de stora förlusterna i människoliv förändrades inget. Böndernas misär - som hade varit den främsta orsaken till upproret - fortsatte...

+ Läs mer

Olympiska spelen och politik, del 1: Krig väcker OS till liv

av: Lars Hildingson

2024-04-03

Lästid 20 minuter

De första olympiska tävlingarna hölls i antikens Grekland för över 3 400 år sedan. Efter att Grekland införlivats i romarriket förvaltades traditionen vidare under romerskt styre. När sedan kristendomen infördes i romarriket i slutet av 300-talet förbjöds de olympiska spelen. Tävlingarna föll därefter mer eller mindre i glömska under 1 500 år, till slutet av 1800-talet då de återupptäcktes och återinfördes. De första olympiska spelen i modern tid hölls 1896 i Aten, och har därefter ägt rum vart fjärde år (med vissa undantag) på olika platser runt om i världen. De olympiska tävlingarna förenar numera idrottare över hela världen, men OS speglar också världshistoriens politiska och ekonomiska förändringar. I den här artikeln berättas framför allt om de olympiska spelens historia och utveckling i modern tid - från OS i Aten 1896, till OS i Berlin 1936...

+ Läs mer

Dreyfusaffären - ett av historiens mest kända justitiemord

av: Göran Tivenius

2023-10-09

Lästid 4 minuter

År 1894 blev den franska officeren Alfred Dreyfus oskyldigt dömd för högförräderi. Dreyfus, som var jude, anklagades för att ha överlämnat hemliga handlingar från den franska generalstaben till den tyske militärattachén i Paris. Krigsrätten dömde Dreyfus till degradering och livstids deportering till den beryktade Djävulsön, strax utanför straffkolonin Franska Guyanas kust. Dreyfusaffären kom att kasta sin skugga över Frankrikes historia långt fram i tiden...

+ Läs mer

Kolonierna - en god affär?

av: Jan-Olof Fallström

2022-10-17

Lästid 9 minuter

Att kolonierna blev en god affär för de allra flesta entreprenörer och bolag som verkade där är klart, lika klart som att vinsten "betalades" av de ursprungliga invånarna i de erövrade landområdena. Var kolonialismen även en god affär för de europeiska moderländerna? Det är inte så alldeles lätt att svara på den frågan. Allt beror på vilka beräkningsgrunder man vill använda. För det första - vad är moderlandet? Är det staten, folket eller bara de som satsade pengar i kolonierna? För det andra - hur ska man rätt värdera alla insatser från ömse håll? För det tredje och svåraste - hur skulle det ha sett ut om man inte haft kolonier?

+ Läs mer

Upplysningens idéer spreds i Paris salonger

av: Torbjörn Nilsson

2022-09-14

Lästid 3 minuter

Få epoker i historien har en sådan strålglans som upplysningstiden under 1700-talet. Överallt (åtminstone i delar av Europa) talade man (åtminstone de intellektuella) om ”människans utträde ur hennes självförvållade omyndighet”, som filosofen Immanuel Kant uttryckte det. Bort med myter och mystik, in med framsteg och förnuft! Så löd fältropet från upplysningens huvudstad Paris, dit andra länders tänkare vallfärdade för att ta del av den nya läran...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio