Den del av Grekland som först nådde samma kulturella nivå som Mesopotamien och Egypten var Kreta. På Kreta framtonar under 2000-talet f.Kr en märklig kultur som brukar kallas för minoisk. Den har fått sitt namn efter sagokungen Minos - Zeus och Europas son, som enligt legenden regerade på ön.
Den minoiska kulturen känner vi framför allt genom en handfull stora palatsanläggningar. Det första palatset hittades kring sekelskiftet 1900 av en engelsk arkeolog. Det var Knossos på nordöstra Kreta. Upptäckten kom som en överraskning. I ett slag framträdde en fullständigt främmande kultur vars existens man inte ens hade anat. Själva palatset i Knossos är ett jättekomplex med över 300 rum. Kring palatset fanns rester efter en stad, men däremot inga befästningsmurar.
ANNONS
ANNONS
Utgrävaren tolkade Knossos som ett kungapalats där det fanns badrum och till och med vattenklosett. På väggarna finns målningar i vackra färger som bland annat föreställde akrobater som hoppar över tjurar. Många av de avbildade personerna är kvinnor, och man hittade också små statyetter av kvinnor i långa kjolar som höll i ormar.
En fredlig kultur som använde människooffer
Den minoiska kulturen verkade enligt utgrävningsfynden vara helt fredlig. Tyvärr var nog inte allt så som utgrävaren tolkade det. En del av hans tolkningar och rekonstruktioner av Knossos är väldigt fantasifulla. Fullt så idyllisk var inte den minoiska kulturen. Senare har man funnit bevis för människooffer i kulten.
I själva verket vet vi fortfarande väldigt lite om minoerna. Arkeologerna har visserligen grävt ut ytterligare fem-sex palats av samma typ som Knossos, om än något mindre, men vad har de egentligen använts till? De kallas för palats, men var kanske snarare centra för kulten. Några forskare har också föreslagit att de är begravningsplatser, palats för de döda.
Handeln gjorde minoerna rika
Kreta hade bättre förutsättningar för jordbruk än de mindre öarna, men det var handeln som gjorde minoerna rika. De exporterade lin, olivolja, honung, ylletyger och keramik till Egypten, och fick i utbyte lyxvaror som smycken, linnetyger och guld. Från Cypern hämtade de koppar och från Mindre Asien eller Spanien tenn.
Minoerna måste ha haft en så stark flotta att de både kunde skydda sin handel och sin egen ö. Forskarna har gissat att flottan förstördes av ett vulkanutbrott på en av öarna längre norrut. Det kan då ha gjort Kreta försvarslöst mot inkräktare, men detta är bara en teori.
Var det minoiska Kreta ett matriarkat?
Ett matriarkat är ett samhälle där kvinnorna inte bara är jämlika med männen, utan också har kontroll över makten. I ett matriarkat dominerar kvinnorna över männen på samma sätt som männen dominerar i patriarkaliska samhällen. Det finns inga samhällen idag där kvinnor styr och så gott som alla historiska kulturer vi känner till visar klara patriarkaliska drag.
ANNONS
ANNONS
Ända sedan 1800-talet har det diskuterats flitigt om det någonsin har funnits matriarkat. Ett förslag som då och då har framförts är det minoiska Kreta. Problemet är att det är så oerhört svårt att säga något om vem som hade makten i ett förhistoriskt samhälle.
Bild: Nikater Väggmålning som föreställer tre dansande kvinnor.
Underlaget från Kreta är magert. Det rör sig främst om väggmålningarna från palatsen där kvinnor ofta är avbildade, och om statyetterna och bilderna av ormgudinnan eller ormprästinnan med bara bröst. Tyvärr är det svårt att dra några slutsatser av detta.
Målningarna visar att överklassens kvinnor fick delta i offentliga händelser, såsom att vara åskådare vid spel eller ceremonier. De verkar också ha haft en viktig funktion i den religiösa kulten. Men att jämföra detta med alla bilder av jungfru Maria i de katolska länderna ända sedan medeltiden är att gå för långt. En Mariadyrkan säger ju inget ont att kvinnorna hade någon makt. Dessutom är bilder med lättklädda kvinnor mycket vanliga även hos oss, men mest för männens nöjen. Istället för att visa kvinnors makt visar de snarare deras låga status.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vad är den minoiska kulturen på Kreta känd för och hur fick den sitt namn?
Nämn några fakta om Knossos och vad som är speciellt med detta palats.
Redogör kortfattat för den minoiska handeln.
Vad innebär ett matriarkat? Varför diskuterar historiker om den minoiska kulturen på Kreta kan ha varit ett sådant samhälle?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Eva Queckfeldt, Medelhavsvärlden - 3000 år av historia, Studentlitteratur, 2010 John P McKay m.fl., A History of World Societies, Bedford/St. Martins, 2009 Hugo Montgomery, Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e.Kr, Almqvist & Wiksell, 1995
FÖRFATTARE
Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.
Kan man skapa ett lyckans land på jorden, en plats där människor lever rättvist, tryggt och nöjt? För över 500 år sedan gav Thomas More ett namn åt den drömmen: Utopia. I den här texten följer vi spåret bakåt i historien och möter en av de mest kända utopierna. Filosofen Platon ville bygga en idealstat där livet är enkelt och där ingen får bli för rik. Samtidigt väcker hans idéer svåra frågor om makt, frihet och människovärde...
I antikens Aten var gymnasiet mer än en plats för idrott. Här tränade fria män sina kroppar genom löpning, hopp, kast och brottning, men de umgicks också, diskuterade idéer och följde med i stadens nyheter. Idrott, bad och samtal hörde ihop och sågs som en viktig del av både kroppens och själens utveckling i det grekiska samhället...
I antikens Aten var slaveriet en självklar del av samhället. Nästan hälften av invånarna var slavar och saknade rättigheter, medan en liten grupp fria män styrde staten. Slavarna arbetade överallt – i hemmen, i hamnen, i gruvor och åt staten – och deras arbete gjorde det möjligt för de fria medborgarna att ägna sig åt politik och filosofi. Atens demokrati hade inte varit möjlig utan slaveriet. Den berömda atenska demokratin hade alltså även en mörk sida...
Hur bodde människorna i Aten på 400- och 300-talen f.Kr? Ja, det beror verkligen på vilka människor man talar om. Bondefamiljerna bodde ofta i små, runda hyddor av flätverk och lera. De fattigaste levde i bergshålor. Andra bodde i riktiga hus, men de var mycket enkla. I regel hade dessa hus en våning med två eller tre små rum. Ibland hade de en övervåning med ett eller två rum. En trätrappa utanpå huset ledde dit. Det hände att vindsvåningen hyrdes ut till bostadslösa eller till utlänningar som ville ha en bostad i staden...
I antikens Grekland var både födseln och döden omgivna av tydliga ritualer. Familjer ville ofta ha få barn, men en son ansågs särskilt viktig för att föra arvet vidare och ta ansvar för föräldrarna. Vid livets början markerades barnets ankomst med skyddande tecken, rening och namngivning. Och vid livets slut följde tvättning, gåvor, liktåg och begravning eller bål samt återkommande minnesdagar...
I antikens Grekland handlade äktenskap mer om familj och plikt än om romantisk kärlek. Målet var att få barn, särskilt en son som kunde föra släkten vidare och ta ansvar för föräldrarna. Samtidigt levde män och kvinnor i stor utsträckning åtskilda i samhället, vilket gjorde det svårt att ens lära känna varandra före giftermålet. Texten förklarar också hur partner valdes, hur förlovning och bröllop gick till, vilka regler som gällde vid skilsmässa och varför kvinnors liv ofta blev starkt begränsat i det mansdominerade grekiska samhället...
I fokus första avsnitt handlar om atensk demokrati. Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad ordet demokrati betyder och hur den atenska demokratin fungerade. Var det verkligen demokrati i antikens Aten?
