Dagens och morgondagens folkrörelser

klocka
Lästid 4 minuter
Åtminstone sedan 1960-talet har man talat om ”folkrörelsernas kris”. Det råder ingen tvekan om att de klassiska folkrörelserna har tappat både medlemsantal och inflytande sedan storhetstiden. Är folkrörelserna på väg utför - eller söker de bara efter nya former?
S
Artikel
Metoo-demonstration

Hösten 2017 svepte #metoo-rörelsen över världen och fick ett särskilt starkt fäste i Sverige.

Den mörka bilden

Kritikerna menar att folkrörelserna har förlorat sin själ. Även om det finns många föreningar - kanske fler än någonsin - finns det numera få aktiva medlemmar.

Det finns desto fler volontärer, frivilliga, kunder, följare och löst anknutna anhängare av olika slag.

Organisationerna styrs ibland uppifrån av professionella styrelser som har starka band till både politiken och näringslivet. När inkomsterna från medlemsavgifterna minskar ökar istället betydelsen av inkomster från sponsring, gåvor och offentliga bidrag. Föreningarnas affärsverksamhet har också blivit allt viktigare. Det handlar nu om en tredjedel ideologisk rörelse, en tredjedel stat - resten är PR och affärer.

ANNONS

ANNONS

Det minskade medlemsantalet har också inneburit ett minskat behov av folkbildning i de egna leden. Det utbildas få ledare och föreningsledamöter som vet hur en dagordning ska skrivas, hur ett möte bör hållas eller hur en konstruktiv debatt ska föras. Den demokratiska bildningen minskar och vi ser en ökad individualisering i samhället.

Ljus i nytt tomrum

Visst har folkrörelserna ändrats under de senaste decennierna. Många föreningars medlemsantal sjunker. Det gäller inte minst de tre stora folkrörelserna, där allt en gång startade. Men å andra sidan är svenskarna minst lika engagerade i samhällsfrågor som tidigare.

Fortfarande är fyra av fem vuxna med i någon förening. Många organisationer står fortfarande starka. Hela tiden bildas också nya föreningar som återspeglar samhällsutvecklingen.

Det är sedan tidigare känt att folkrörelser som segrar, eller vars huvudfrågor på andra sätt blir inaktuella, snabbt tappar medlemmar. När husbehovsbränningen förbjöds 1855 försvann den tidiga nykterhetsrörelsen. Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) lades ned 1921, efter den allmänna rösträttens införande. Väckelsen och nykterhetsrörelsen tillhör inte längre dagspolitikens stora frågor.

Många medborgare står numera i kontakt med nätverk och opinionsbildande rörelser utan att vara medlemmar. Under 2000-talet har det uppstått rörelser som Piratrörelsen, Occupy, Attac och metoo. Och vad ska vi säga om en inflytelserik organisation som Friends? Det är en stiftelse utan medlemmar - men med oerhört många stödjare och följare.

När nätverket Streetgäris startade 2013 skedde det genom ett sms-meddelande från Ailin Moaf som frågade sina kompisar om ”ett kollektiv som bara finns in the space. Inga möten och shit. Alla har sina egna redan. Men det finns fett tunga unga gäris/tjejer från ort till ort".

”Inga möten och shit” stämmer inte så bra med den folkrörelsebaserade demokratins värderingar. Men även folkstyret måste förnya sig för att överleva. Precis som under 1800-talet medför det osäkerhet och oro. Ingen vet vad som väntar. Kan demokratin överskrida nationsgränserna och ta sig an samtidens stora globala problem? Det är en spännande tid, fylld av möjligheter för alla som väljer att engagera sig tillsammans med andra.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några förändringar som folkrörelserna har genomgått sedan 1960-talet enligt texten.
     
  2. Hur har organisationernas styrning förändrats och vilka alternativa inkomstkällor har blivit viktiga för föreningarna?
     
  3. Ge exempel på några folkrörelser som har förlorat medlemmar när deras huvudfrågor blev inaktuella.
     
  4. Ge exempel på nya former av engagemang och opinionsbildning som har uppstått under 2000-talet och hur dessa skiljer sig från traditionella folkrörelser.

Fundera på:

  1. Vilka fördelar och nackdelar ser du med den ökade individualiseringen och det ökade engagemanget utanför traditionella folkrörelser och föreningar?

     

 

S  LÄS MER: Folkrörelser

S  LÄS MER: Den svenska demokratins historia (artikelserie)

M  LÄS MER: Frikyrkor

S  LÄS MER: Idrottsrörelsen

S  LÄS MER: Arbetarrörelsen

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

FÖRFATTARE

Text: Riksdagsförvaltningen
Texten har tidigare ingått i materialet Fira demokratin från Riksdagens demokratijubileum under åren 2018-2022, då riksdagen uppmärksammade demokratins genombrott i Sverige.

Text:
Riksdagsförvaltningen
,

Artikelserie om Folkrörelsernas framväxt i Sverige

+ Visa hela artikelserien
Senast uppdaterad: 12 augusti 2025
Publicerad: 4 maj 2024

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Att tvätta kläder och textilier var slitsamt förr

M
 Nordiska museet
av: Jane Fredlund
2025-03-03
klocka Lästid 17 minuter

Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...

+ Läs mer

Lätta fakta om staden och resor förr och idag

L
Tåg på väg till Stockholm
av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2025-01-07
klocka Lästid 11 minuter

Under 1800-talet började människor i allt större takt flytta från landsbygden till städerna i jakt på arbete. Detta hände samtidigt som järnvägar förändrade resandet. Idag bor majoriteten av Sveriges befolkning i tätorter och städer.

+ Läs mer

Den allmänna rösträtten - när infördes den egentligen i Sverige?

SO-rummet bok
S
Kvinnliga röstare
av: Fia Sundevall
2025-01-06
klocka Lästid 5 minuter

När fick Sverige allmän rösträtt? Frågan kan framstå som enkel att besvara. Ändå anger forskare, journalister, politiker och museer inte sällan olika årtal. Svaret är nämligen beroende av vilket perspektiv som anläggs och vad vi lägger i begreppet ”allmän rösträtt”...

+ Läs mer

När riksdagens avskaffade första kammaren

S
Första kammaren
av: Torbjörn Nilsson
2025-01-06
klocka Lästid 7 minuter

Strax efter halv fyra på eftermiddagen den 16 december 1970, slog första kammarens talman Erik Boheman klubban i bordet. Slaget avslutade inte bara riksdagsdebatten utan också riksdagsåret och därtill första kammarens 104-åriga historia. Andra kammaren avskaffades också. Den efterföljande riksdagen med bara en kammare hade mest gemensamt med den tidigare andra kammaren i fråga om hur den valdes. Dagens enkammarriksdag kan därför ses som en utbyggd variant av andra kammaren...

+ Läs mer

De politiska partiernas framväxt i Sverige

S
Riksdagens avslutning 1866
av: Torbjörn Nilsson
2025-01-05
klocka Lästid 7 minuter

Med tvåkammarriksdagens öppnande i januari 1867 blev det lättare för olika ledamöter och grupper att samarbeta. Även i ståndsriksdagen hade det funnits ”partier” i respektive stånd. Borgarståndet kunde exempelvis innehålla grupperingar som stod mot varandra i viktiga frågor. Men kontakterna mellan stånden var begränsade. Med tvåkammarriksdagen öppnades möjligheten för ett mer modernt partisystem...

+ Läs mer

Hur vanns demokratin?

SO-rummet bok
S
Demonstration i Helsingfors 1917
av: Kjell Östberg
2025-01-04
klocka Lästid 5 minuter

Under några dramatiska veckor i november och december 1918 fattade den svenska riksdagen beslut om allmän och lika rösträtt. Det är en allmän uppfattning att Sverige därmed avslutat den historiska utvecklingen mot demokratin i dess klassiska form...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Sh

Demokratisk påverkan och demokratimodeller

Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...

Hi
Gränd med kullersten. Gamla 1800-talshus i trä målade i falurött kantar den smala gatan.

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Hi
Sattellit med jorden i bakgrunden.

Nutidshistoria

Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.

Relaterade taggar

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Att rösta

av: Mattias Axelsson
2022-09-06

Mattias Axelsson, gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap, går igenom hur det går till att rösta den andra söndagen i september.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Skotten i Ådalen 1931

av: Mattias Axelsson
2022-02-24

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Talibanernas historia

av: Mattias Axelsson
2021-09-06

I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Frågan om Skottlands självständighet

av: Mattias Axelsson
2021-05-10

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap och historia) om Skottland och kraven på skotsk självständighet.

+ Lyssna