Svenskt bergsbruk under medeltiden och Vasatiden

Lästid 4 minuter

Bergsbruket i Sverige inleddes på 1000-talet med koppar- (Falun, Åtvidaberg) och järnbrytning (Utö, Bergslagen). Järnbrytningen fick sitt verkliga genombrott under 1100- och 1200-talen. Den tredje stora metallen, silver, blev en viktig produkt först mot medeltidens slut (Sala). Dessförinnan hade alltsedan tidig järnålder malm hämtats ur myrar, och myrmalmsutvinningen fortsatte parallellt med gruvdriften under hela medeltiden.

Artikel

Bild: Okänd

Malmupptagning vid en gruva. Snitt från Georgius Agricolas De re metallica (1556).

En viktig svensk näringsgren

Hur den storskaliga gruvdriften kom till Sverige är inte känt. Det är troligt att den nya tekniken kom från Tyskland som var ett föregångsland inom den dåtida bergshanteringen. Det var också Hansan som förmedlade tillträdet till den internationella marknaden och som från 1200-talet gjorde malm till en viktig svensk exportvara.

Det äldsta omnämnandet av gruvbrytning i bolagsform är från 1288 och gäller Stora Kopparberg. År 1347 fick kopparberget även kungligt privilegiebrev. Det äldsta privilegiebrevet för järnmalmsbrytning gäller Norberg (1354).

ANNONS

Eftersom bergsbruket krävde tillgång både på malm och skog medförde det att tidigare ödemarker blev befolkade. Vid sidan av de jordägande bergsmännen (se faktaruta) sysselsattes också stora grupper drängar, smeder och kuskar inom produktionen. Förutom sina skatteprivilegier åtnjöt bergssamhällena en betydande självstyrelse, och den kunglige bergsfogden hade vid sin sida ett bergsmannaråd. Till vissa "berg" kunde också brottslingar - dock inte mördare, förrädare och kvinnoskändare - fly och få asyl.

Bergsmännen

Bergsmän var bönder som vid sidan av jordbruket hade rätt att syssla med bergshantering. Produktionen skedde under kooperativa former och var i allmänhet begränsad till vissa perioder under året. Bergsmännen fick betala sitt tionde och sin skatt i form av järn för att inte alltför mycket jordbruksprodukter skulle föras ut ur Bergslagsområdet och minska tillgången på livsmedel där. Koppar- och silverproducerande bergsmän betalade högre skatt men behövde inte skatta för sin jord. De beskrivs därför också som "bergsfrälse".

Bergsmännen utgjorde en förmögen och självmedveten elit inom den svenska allmogen. De var vana att bestämma över sina egna angelägenheter och kom från Engelbrektsupproret och framåt att spela en viktig roll i rikspolitiken.

Ökad produktion under Vasatiden

Bergshanteringen upplevde under Vasatiden en expansionsperiod. Redan under senare hälften av 1400-talet hade införandet av masugnar inneburit att järntillverkningen börjat läggas om från den traditionella utvinningen av osmundjärn (uthuggna järnstycken) till stångjärn (utsmidda järnstänger). Det lättbearbetade stångjärnet betingade ett dubbelt så högt pris på världsmarknaden, varför utvecklingen uppmuntrades av kronan som anlade storskaliga hammarsmedjor och inkallade tyska experter. Det gick dock långsamt. I slutet av 1540-talet utgjorde andelen stångjärn bara 5 procent av den totala järnexporten och ännu 1604 endast 40 procent. Exporten hade under samma period dock nästan fördubblats.

Stångjärnets verkliga genombrott kom under Johan III och Willem van Wijk (se faktaruta nedan). Då expanderade också koppartillverkningen. Den gynnades genom att ny teknik införts och nya stora fyndigheter upptäckts i Falun På 1570-talet. Dessutom steg världsmarknadspriserna sedan Spanien övergått till kopparmyntfot på 1580-talet.

För att stärka statsfinanserna lades järn- och kopparexporten under statligt monopol 1580.

ANNONS

Willem van Wijk fick fart på den svenska järntillverkningen

Willem van Wijk (död 1597) var en nederländsk köpman, uppsyningsman över järntillverkning och myntning. Wijk var en av de driftiga utlänningar som gjorde karriär i Sverige under Vasakungarna. År 1572 trädde han i tjänst hos hertig Karl (IX) och fick bl.a. ansvaret för järntillverkningen i Värmland. Efter en tvist 1580 övergick han emellertid i kung Johans tjänst och utsågs att leda "alle våre och kronones järnbergsbruk över hele riket".

Han lyckades höja produktionen avsevärt, bl.a. genom att kalla in kompetenta utlänningar. Viktiga bruksorter i det van Wijkska imperiet var Finspång i Östergötland och Dannemora, Forsmark och Österby i Uppland. Dessutom gjordes van Wijk 1589-1590 till föreståndare för det kungliga myntet.

Willem van Wijks son med samma namn övertog efter faderns död driften av Finspång men avrättades 1598 av hertig Karl för sitt stöd till Sigismund, varefter släktens gods drogs in till kronan.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Redogör kortfattat för när bergsbruket inleddes i Sverige och för vilka metaller som stod i fokus under olika tidsperioder.
Hur tros den storskaliga gruvdriften ha introducerats i Sverige?
Vad kännetecknar "bergsmän", och vilken betydelse hade de inom det svenska samhället både ekonomiskt och politiskt?
Hur förändrades bergsbruket under Vasatiden, och vilken teknisk innovation bidrog till förändringen i järntillverkningen?
Vilka faktorer bidrog till koppartillverkningens expansion under Johan III:s tid?

M LÄS MER: Järnet och Bergslagen under medeltiden

M LÄS MER: Svensk koppar under stormaktstiden

M LÄS MER: Falu koppargruva - den svenska stormaktens hjärta

S LÄS MER: Järnhantering

S LÄS MER: Vallonernas betydelse för svensk järnindustri

S LÄS MER: Vasatidens statsfinanser och näringspolitik

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Senast uppdaterad: 13 augusti 2025

Publicerad: 27 juli 2021

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Nordbornas handelsresor och vikingatåg

av: Robert de Vries

2025-04-30

Lästid 9 minuter

Under vikingatiden seglade nordborna ut på långa handelsresor där de bytte varor som pälsar och bärnsten mot silver, siden och glas. Silver var extra viktigt eftersom det kunde användas som betalningsmedel. Men vikingarnas resor kunde också vara krigiska, där målet var att plundra eller erövra land. Under dessa krigiska resor hamnade både plundringsgods och människor i lasten. Vikingarna bedrev nämligen en omfattande slavhandel, som de var kända för i hela Europa...

+ Läs mer

Kalabalik vid Gråmunkebron - ett case om ett våldsbrott i 1500-talets Stockholm

av: Peter Fowelin

2024-07-07

Lästid 6 minuter

En mörk septemberkväll år 1511 i Stockholm blev bonden Erik Eriksson indragen i en våldsam konflikt efter en lång dag på stadens marknad. Historien om vad som hände under denna dramatiska natt avslöjas i ett domstolsprotokoll från en av stadens medeltida tänkeböcker. I den här artikeln kan du läsa om detta spännande case...

+ Läs mer

Afrikas glömda handel

av: Jan-Olof Fallström

2024-03-17

Lästid 6 minuter

En vanlig uppfattning är att det inte fanns några handelsvägar i Afrika före européernas kolonisation på 1800-talet. Även i Afrika är den här åsikten fortfarande vanlig. Stämmer den?

+ Läs mer

Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

av: Jan-Olof Fallström

2023-11-15

Lästid 11 minuter

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer. Äktenskapet betraktades ofta som en affärsuppgörelse snarare än en union byggd på romantisk kärlek. Gifta kvinnor ansvarade främst för hushåll och barnuppfostran. Äktenskapets huvudsakliga syfte var att skapa social och ekonomisk stabilitet genom att ha många barn. Ogifta kvinnors yrkesmöjligheter var begränsade till arbete som piga - ofta på en bondgård - eller vissa kvinnorelaterade yrken i städerna. Samtidigt var kvinnan underordnad mannen inom både familj och samhälle. Allt detta speglades i tidens vardagsliv och lagar...

+ Läs mer

1500-talets Sverige, del 4: Vasasönerna

av: Lars Hildingson

2023-06-22

Lästid 4 minuter

Under mer än fem decennier (1560-1611) regerades Sverige av Gustav Vasas söner Erik XIV, Johan III och Karl IX samt av barnbarnet Sigismund...

+ Läs mer

1500-talets Sverige, del 3: Bondeupproren och Gustav Vasas statsbygge

av: Lars Hildingson

2023-06-21

Lästid 12 minuter

Många människor var missnöjda med Gustav Vasas enväldiga styre. Bönderna tyckte att skatterna var för höga och att kungen lade sig i allt möjligt. Det var många som också tyckte illa om hans hårda ingrepp mot kyrkan i samband med reformationen...

+ Läs mer