Den vite mannens börda

Lästid 5 minuter

Rudyard Kipling hyllade den europeiska imperialismen synligt i sin kontroversiella dikt "Den vite mannens börda".

Artikel

Bild: Life

"Den vite (?) mannens börda". Samtida (1899) satir från tidningen Life som visar de "vita" kolonialmakterna framburna av sina "färgade" undersåtar.

Imperialisten Rudyard Kipling

Joseph Rudyard Kipling föddes i Indien 1865. Han blev författare, mest känd för sina berättelser om britternas kolonialvälde i Indien och för sina barnböcker, speciellt Djungelboken, som kom ut 1894. Tre år senare fick han Nobelpriset i litteratur redan vid 41 års ålder, den yngste någonsin bland litteraturpristagare. Han tyckte att européernas imperialism var bra och nödvändig. Denna inställning har senare kritiserats hårt och skadat Kiplings anseende som författare.

1899 erövrade USA den tidigare spanska kolonin Filippinerna med ytterst brutala metoder – med en kvarts miljon dödsoffer bland invånarna där. Kipling stödde denna imperialsim och detta otäcka krig genom att publicera sin dikt ”The White Man’s Burden” (Den vite mannens börda).

ANNONS

Här följer några av de sju stroferna – nummer 1 och 5 – först på engelska och sedan på svenska.

The White Man’s Burden

Take up the White Man’s burden –
   Send forth the best ye (you) breed –
Go bind your sons to exile
   To serve your captives’ need;
To wait in heavy harness,
   On fluttered folk and wild –
Your new-caught, sullen peoples,
    Half-devil and half child.

Take up the White Man’s burden –
   And reap his old reward;
The blame of those ye better,
   The hate of those ye guard –
The cry of hosts ye humour
   (Ah, slowly!) toward the light: -
“Why brought ye us from bondage,
   Our loved Egyptian night?”

Den vite mannens börda

Ta upp den vite mannens börda,
   sänd män med mod och spänst
i landsflykt, sänd er bästa flock
   till era fångars tjänst
att träla i tungt harnesk (rustning)
   att ge en vettlös hord (vild samling människor)
ett vilt, nyss fångat folk – halvt barn,
   halvt djävlar – värn (skydd) och vård.

Ta upp den vite mannens börda –
   och skörda vad han alltid får:
hån från dem ni bättrar,
   hat från dem ni skyddar,
skri från skaror ni tillmötes går.
   Oh, långsamt! Hän (i riktning) mot ljuset:
”Varför för ni oss från träldom (slaveri),
   från vårt älskade egyptiska mörker?”

ANNONS

Brittisk livsstil i Indien och andra asiatiska kolonier

Under 1800-talet utvecklades en speciell brittisk livsstil i Indien. Efter sepoyupproret och sedan brittiska staten 1858 tagit över styret av Indien ökade klyftorna mellan brittiska tjänstemän och de infödda. Britterna umgicks i sina klubbar, firade hemlandets högtider och traditionella fester. I ”Vinden från väst” (Atlantis 2007) skriver Runo Nessén om administrationens tjänstemän, köpmän, bankfolk, advokater, läkare och militärer som godtogs som medlemmar. Andra kunde uteslutas för att de hade asiater bland sina förfäder, liksom en kinesisk förmögen köpman, en indisk läkare eller en infödd advokat från Bengalen.

Vissa grupper av européer var också uteslutna – småhandlare, butiksägare, sjömän, soldater, polismän.

Britterna kände sig mer utanför det indiska samhället – och höll sig också medvetet på sin egen kant. Varken de eller indierna hade glömt den grymma hämnden efter sepoyupproret. En ökad vaksamhet växte fram. Resorna från hemlandet blev snabbare. Det gjorde det lättare för brittiska kvinnor att resa till Indien. Fler goda viktorianska äktenskap ingicks och de brittiska familjerna hade sin brittiska sociala samvaro. Från den hölls lokalbefolkningen borta.

Även andra etniska grupper hade sina avskilda klubbar för social samvaro. Det gällde exempelvis för indier och det gällde för kineser i Indien, Singapore, Hongkong. Men när imperiet firade sina särskilda högtider som exempelvis drottningens födelsedag, då godtogs blandning mellan olika etniska grupper. Då rörde sig brittiska gentlemän i frack, deras hustrur i glittrande klänningar, högre officerare i uniform bland malajiska sultaner, indiska rajor och prinsar, kinesiska miljonärer och religiösa storheter.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Hurdana är de människor som reser ut för att kolonisera?
Hurdant är det arbete som kolonisatörerna måste utföra?
Hurdana är de människor som bor i kolonierna?
Vad får den vite mannen – kolonisatören – för tack för att han bär sin tunga börda – dvs uppfostrar och hjälper koloniernas invånare?
Sammanfatta med egna ord hur Kipling ser på koloniseringen och hela imperialismen.
Ge exempel på hur britterna på sin fritid levde avskilda från de infödda indierna – och från andra folkgrupper från Sydostasien.
Varför växte denna klyfta, denna avskildhet fram?
Vilka grupper måste britterna trots allt respektera? Vad kunde ha hänt om även dessa grupper blivit nonchalerade och undanskuffade?

M LÄS MER: Rudyard Kipling och Djungelboken

M LÄS MER: Nationalism och imperialism 1815-1914

M LÄS MER: Kolonisation och kolonialism

M LÄS MER: Kolonisation - bara avigsidor?

M LÄS MER: Källorna till kunskap om kolonialväldena

S LÄS MER: Viktorianska England och brittiska imperiet (artikelserie)

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Hans Thorbjörnsson, medförfattare till Prio Historia, Sanoma Utbildning
Texten ingår som fördjupningstext i det digitala lärarstödet till Prio Historia.
Webbplats: PRIO - Sanoma Utbildnings nya läromedelserie i SO åk 7-9

Senast uppdaterad: 11 augusti 2025

Publicerad: 13 mars 2014

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Qingdynastin (1644-1912)

av: Tore Persson

2024-09-03

Lästid 27 minuter

Qing blev Kinas sista kejsardynasti och upprättades av ett invaderande folk som dock ansträngde sig för att bli mer konfucianska än kineserna själva. Under Qing blev Kina först så framgångsrikt att det väckte beundran bland Europas intellektuella, för att därefter drabbas av sådana motgångar att det kom att kallas ”Asiens sjuke man”...

+ Läs mer

Kolonierna - en god affär?

av: Jan-Olof Fallström

2022-10-17

Lästid 9 minuter

Att kolonierna blev en god affär för de allra flesta entreprenörer och bolag som verkade där är klart, lika klart som att vinsten "betalades" av de ursprungliga invånarna i de erövrade landområdena. Var kolonialismen även en god affär för de europeiska moderländerna? Det är inte så alldeles lätt att svara på den frågan. Allt beror på vilka beräkningsgrunder man vill använda. För det första - vad är moderlandet? Är det staten, folket eller bara de som satsade pengar i kolonierna? För det andra - hur ska man rätt värdera alla insatser från ömse håll? För det tredje och svåraste - hur skulle det ha sett ut om man inte haft kolonier?

+ Läs mer

De svarta skeppen öppnar Japan för omvärlden

av: Magnus Västerbro

2021-09-20

Lästid 8 minuter

År 1853 anlände en mindre men tungt utrustad amerikansk flottstyrka till Japan. Uppdraget gick ut på att få det tillslutna och teknologiskt efterblivna Japan att öppna sina gränser för USA och skriva på ett handelsavtal. Hela operationen blev en amerikansk framgång. Men ingen hade kunnat ana vilken avgörande betydelse händelsen skulle få i Japans historia och i världshistorien...

+ Läs mer

Simón Bolivár och Sydamerikas avkolonisering

av: Magnus Västerbro

2021-08-12

Lästid 8 minuter

Simón Bolivár ledde Sydamerika till självständighet från det spanska imperiet i början av 1800-talet och betraktas än idag som en nationell ikon i stora delar av Sydamerika. Men Bolivár hade egentligen större ambitioner än så. Han drömde om en Sydamerikansk republik där i stort sett hela kontinenten skulle ingå. Men av det blev det intet. Istället splittrades Sydamerika i många olika nationer som var och en ansåg sig var bärare av en unik nationalkaraktär, trots deras gemensamma historia...

+ Läs mer

Sammanfattning av det armeniska folkmordet 1915

av: Vahagn Avedian

2020-02-06

Lästid 9 minuter

Under första världskriget utförde osmanska regeringen ett folkmord på sin kristna befolkning. Massakrer, deportationer, svält och sjukdomar dödade uppemot två miljoner människor. Armenierna utgjorde majoriteten av offren (mellan 1 och 1,5 miljoner offer) medan cirka 350 000 assyrier/syrianer/kaldéer/araméer och lika många greker dog av övergreppen. Turkiet har sedan dess ihärdigt förnekat att något brott har begåtts och fortsätter än idag att motarbeta alla försök till ett bredare erkännande av folkmordet 1915...

+ Läs mer

Armeniska folkmordet 1915

av: Vahagn Avedian

2020-02-05

Lästid 23 minuter

Armeniska folkmordet eller folkmordet 1915 betecknar de systematiska massakrer och övergrepp som drabbade armenier och andra kristna minoritetsgrupper i osmanska imperiet i skuggan av första världskriget. Inom forskningen anger man att mellan 1 och 1,5 miljoner armenier, cirka 350 000 assyrier/syrianer/kaldéer/araméer och lika många greker dog i övergreppen. Folkmordet betecknas numera som en del av framkomsten av dagens Turkiet, en nationalstat som föddes ur resterna från ett högst heterogent imperium, det Osmanska riket...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio