Fossilet Ardi - vår äldsta kända förmänniska

Lästid 3 minuter

År 1994 hittade forskare från USA, Japan, Etiopien och Storbritannien benbitar av en förmänniska, en hominid, som levde i Etiopien för 4,4 miljoner år sedan. Ardi kallas hon, var cirka 120 cm lång och vägde runt 50 kilo. Hon var varken människa eller apa. Men hon var troligen vår äldsta föregångare. Vår äldsta hittills kända, för forskarna gör ständigt nya fynd.

Artikel

Bild: Ori

Ardi levde troligtvis i skogen vilket talar emot teorin om att de första människorna utvecklades på grässlätterna.

Fyndet gjordes i Etiopien

Namnet Ardi utgör en förkortning av artens beteckning Ardipithecus ramidus. Fynden gjordes i Awash-flodens dalgång i Etiopien.

Den här dalgången ligger i en spricka som har bildats av kontinentalplattornas rörelser. Den sträcker sig i nord-sydlig riktning genom större delen av Östafrika. Plattornas rörelser får urgamla sediment att tränga upp mot jordytan. Där har vind, regn och flodvatten eroderat fram fossilen, synliga och gripbara för arkeologer. Fynden kring Ardi är med säkerhet inte de sista i det här området. Den amerikanske paleoantropologen Tim White och hans grupp gräver vidare. Fler fynd av fossiler från förmänniskor kommer att göra bilden av människans utveckling tydligare.

ANNONS

Ardi gick upprätt

Ardis tänder visar att hon åt föda av olika slag. Kraniet är väl balanserat vilket tyder på att hon gick upprätt. Ansiktet är förhållandevis litet. Hjärnans volym var något mindre än en nutida schimpans. Bäckenbenen avslöjar att hon kunde hålla balansen, både när hon gick på marken och när hon klättrade i träden. Händerna har långa starka fingrar. Man ser att hon inte gick på knogarna – men att hon gick på alla fyra uppe i träden. På fötterna fungerade stortån som en griptå, liksom hos många apor. Men samtidigt var foten formad så att den fungerade både när Ardi gick på marken och när hon klättrade.

En förmänniska

Ardi anses ha varit en förmänniska, inte en schimpans. Det beror på ett antal utmärkande drag som återkommer hos Lucy och andra hominider, inte hos några människoapor. Det är upprätt gång, ett kort kranium, en speciell form på bäckenet med nya fästpunkter för muskler.

Likaså unikt för förmänniskan är ett antal speciella ben i foten samt Ardis korta hörntänder som bara finns hos människan.

Ardi är ganska lik den gemensamma urfadern, men ändå mycket olik schimpansen. Detta tyder på att både människan och schimpansen vid denna tid hunnit utvecklas (var för sig) sedan delningspunkten (den tidpunkt då de gick isär). Schimpansen och gorillan har mycket långa armar och korta ben, medan Ardi har helt andra proportioner på dessa lemmar.

Kemiska analyser av Ardis tänder och jorden runt fynden visar att hon levde i skogen och åt det som fanns i skogen. Detta talar emot teorin att människans av klimatförändringar tvingats lämna skogen och ge sig ut på grässlätterna – att hon reste sig på två ben för att kunna se över det höga gräset.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vem är Ardi och vad gör henne så speciell i studien av människans tidiga historia?
På vilket sätt har kontinentalplattornas rörelser påverkat möjligheterna att hitta fossiler som Ardi i Etiopien?
Vilka fysiska egenskaper visar att Ardi gick upprätt och vad säger det om hennes levnadssätt?
Hur skiljer sig Ardi från apor och vilka fynd stöder idén att hon är en förmänniska?

Fundera på:

Resonera kring hur nya fynd som Ardi kan påverka vår förståelse för evolutionsteorin och teorin om människans utveckling från att leva i skogar till på grässlätter.

M LÄS MER: Människans förhistoria och stenåldern

L LÄS MER: Tre sätt att se på tid: Om jordens, människans och civilisationernas historia

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Hans Thorbjörnsson, medförfattare till Prio Historia, Sanoma Utbildning
Texten ingår som fördjupningstext i det digitala lärarstödet till Prio Historia.
Webbplats: PRIO - Sanoma Utbildnings nya läromedelserie i SO åk 7-9

Senast uppdaterad: 11 augusti 2025

Publicerad: 24 januari 2014

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Lätta fakta om den senaste istiden

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler

2023-03-27

Lästid 5 minuter

Den senaste istiden började för 110 000 år sedan. Klimatet blev allt kallare och glaciärerna växte varje år tills de bildade ett sammanhängande istäcke. Isen hade sin största utbredning för 22 000 år sedan. Då var den 3-4 kilometer tjock och täckte stora delar av norra halvklotet. Hela Skandinavien låg under isen som sträckte sig ända ner i Tyskland...

+ Läs mer

När jordbruket kom till Sverige

av: Lars Hildingson och Kaj Hildingson

2022-10-15

Lästid 4 minuter

För 14 000 år sedan började den stora inlandsis som täckte södra Sverige sakta smälta. Efter hand blev land synligt längst ner i söder. Efter några hundra år började det växa lavar och videbuskar slog rot. Björkar som grönskade kom några tusen år senare. Ännu senare kom renarna och efter dem kom människorna som jagade renarna. Under flera tusen år var renjägarna bara tillfälliga besökare i det land som långt senare skulle kallas Sverige...

+ Läs mer

De första bönderna

av: Lars Hildingson och Kaj Hildingson

2022-10-15

Lästid 13 minuter

För 11 000 år sedan växte stora fält med vilt vete i flera områden öster om Medelhavet. Samlarna, som letade mat i områdena där, hade lärt sig att ta vara på vetet, men det gällde att vara på rätt plats vid rätt tid. Allt vildvete mognar inte samtidigt och vilt vete har den egenskapen att kornen faller till marken så snart plantan är mogen. Det är vetets sätt att skydda kornen tills de ska gro nästa år. I jorden är kornen skyddade både för den brännande solen och för djur. Om människorna kom en vecka för sent, kunde allt vete ha fallit av och det enda som fanns kvar var torra stjälkar. Vetet måste alltså skördas just när det var moget...

+ Läs mer

Människans äldsta historia

av: Kaj Hildingson och Lars Hildingson

2022-10-14

Lästid 16 minuter

Människans närmaste levande släktingar är de människoapor som lever i Afrika: gorillan, schimpansen och dvärgschimpansen. Forskarna tror att människoapor och människor har en gemensam förfader. Men någon gång för mellan åtta och fem miljoner år sedan delades utvecklingen upp i två grenar. Den ena grenen utvecklades till människoapor och den andra utvecklades till människor. Exakt hur denna utveckling gick till, när människor och apor skilde sig från varandra, vet vi ännu inte. Just från denna tid saknas det bra fynd av skelettdelar. Historien om människans utveckling är ett pussel som inte är färdiglagt. Men en del bitar i pusslet har arkeologer och forskare hittat...

+ Läs mer

Evolutionen - människans utveckling

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler

2022-09-19

Lästid 5 minuter

Människan och aporna hade gemensamma förfäder till för ungefär 7 till 6 miljoner år sedan. Vi är idag mest släkt med schimpanser. "Den tänkande människan", homo sapiens, levde i Östafrika för minst 150 000 år sedan. För 100 000 vandrade homo sapiens ut i världen. De kom till Europa för 40 00 år sedan. Homo sapiens och neandertalarna levde vid sidan av varandra i upp till 10 000 år. Det hände att de fick barn med varandra, men det var inte vanligt...

+ Läs mer

Jordens historia hoptryckt till ett dygn

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler

2022-08-22

Lästid 4 minuter

Jorden är mellan 4,5 och 5 miljarder år gammal. En talande bild av arternas utveckling på jorden kan man få om man komprimerar jordens ålder till ett dygn. Om man vill kan man ta in en sådan där klocka som man brukar ”öva klockan” på i klassrummet och vrida visarna medan man berättar följande för eleverna: Vi säger att jordens väckarklocka ringer klockan sex på morgonen. Dess första dygn i ”livet” (4,8 miljarder år långt) har börjat …

+ Läs mer