Kanelbullen - en svensk tradition

klocka
Lästid 3 minuter
Vi äter kanelbullar som aldrig förr. Antingen vi bakar dem själva, köper i butik eller i konditoriet. Går du in på macken så smyger doften inpå dig där också. Visst blir man sugen på en kanelbulle?
L
Artikel

En lyxvara

Man kan säga att den moderna kanelbullen skapades omkring 1920. Då fanns varor som ransonerats under det första världskriget (1914-1918) tillbaka i butikerna igen. Varor som smör, socker, vetemjöl och kanel. På kaféerna kunde man få en kopp kaffe och en kanelbulle, och i bagerierna gick det återigen att köpa kanelbullar. Men alla hade inte råd. Ingredienserna var dyra, därför blev bullen också för dyr för vanligt folk.

ANNONS

ANNONS

Kanelbullen blir folklig

Det var inte förrän i början av 1950-talet som bullbakandet i hemmen tog fart på allvar. I folkhemmets Sverige hade ekonomin blivit bättre. Vanligt folk fick nu också råd med kanelbullar. Bullen förvandlades därmed från en lyxvara till en "fikafavorit". Dessutom hade inte kvinnorna kommit ut i arbetslivet i någon större utsträckning. Dåtidens husmödrar arbetade i hemmen och hade tid eller tog sig tid att baka både kanelbullar och andra goda kakor till kaffekalasen.

Så här står det i Bonniers kokbok från den tiden: "Att baka är ett omtyckt hushållsarbete. Ett lyckat hembakt skänker ofta en större tillfredsställelse än andra hemsysslor."

Vi är idag beroende av socker

Varför blir man då lite "beroende" av kanelbullar? Eller kakor överhuvudtaget?
- Sockret, säger forskarna och skakar på huvudet.
- Moderna människor lever i skuggan av sockerbomben.

Ingredienserna i en kanelbulle är vetemjöl, mjölk, jäst, socker och smör. Fyllningen är kanel som blandas med smör och socker. Bullarna penslas med ägg och så strör man över pärlsocker.

Mycket som vi äter (betydligt mer än man tror) innehåller socker. Längtan efter det söta i kakan eller bullen har en del att göra med vårt behov av tröst eller belöning. Förr tröstades eller belönades barn med en sirapsmacka, idag tar vi en kanelbulle istället.

"Saft och bullar" är ett begrepp i böcker och på film, hos Astrid Lindgren till exempel.

Tryggt, trivsamt och gott!

Den svenska "fikan" är unik och samtidigt självklar. Social gemenskap och ett trevligt avbrott av jobb eller studier. Idag tar vi inte sju sorters kakor till vårt kaffe längre, men "något sött vill man ju gärna ha".

ANNONS

ANNONS

Fikan med kanelbulle är också något som numera går på export. I till exempel New York, är det svenska kaféet "Fika" väldigt trendigt. Där måste korgarna med kanelbullar fyllas på hela tiden.

Fika med kanelbulle är också något som står över allt politiskt bråk, åtminstone om man ska tro en enkät som Hembakningsrådet gjorde med Sveriges politiker för några år sedan. Alla fikar. Alla gillar en eller två kanelbullar till kaffet oavsett om man är röd, blå eller mittemellan.

Kanelbullens dag

Det var också Hembakningsrådet som 1999 skapade "Kanelbullens Dag" den 4 oktober. Det blev succé direkt.

Kanelbullen är symbolen för något som är gott och hemlagat. Något som står för omsorg och omtänksamhet. Och så luktar det ju så härligt.

- Det är roligt att fira kanelbullen, menar Anders Jansson, historiker vid Kulturen i Lund. Vi har ett behov av traditioner mitt i det moderna samhället där allting ska gå så fort.

Visste du att:

  • Äkta kanel kommer från ett träd inom familjen lagerväxter. Det är kanelträdets bruna bark som används som krydda. Trädet växer både vilt och odlas i Sri Lanka. Odlingar finns också i Indien, Vietnam, Burma och Kina.
     
  • Det latinska namnet på äkta kanel är Cinnamomum ceylanicum. Kanelbullens engelska namn är Cinnamon roll eller Cinnamon bun.
     
  • En del bullälskare menar att det inte är en äkta kanelbulle om inte kardemumma finns med. Andra vill även ha med lite rivet citronskal och russin.
     
  • I den klassiska Hemmets Stora Bakbok från 1934 finns visserligen receptet på kanelbullar med men då kallas det "kanelbröd".
     
  • Sverige importerar cirka 375 ton kanel varje år.
     

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Redogör kortfattat för hur kanelbullen utvecklades från lyxvara till att bli en folklig "fikafavorit" i Sverige.
     
  2. Nämn några faktorer som bidrog till att kanelbullbakandet blev populärt i hemmen under 1950-talet?

Fundera på:

  1. Varför tror du att traditionen "Kanelbullens dag" startades och vilken påverkan har sådana temadagar på oss som konsumenter?

Diskutera:

  1. Är temadagar som Kanelbullens dag viktiga att upprätthålla i dagens samhälle? Motivera ditt svar.
     

 

M  LÄS MER: Kaffets, teets och kakaons historia i Sverige

M  LÄS MER: Chokladens historia

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

Litteratur:
Jan-Öjvind Swahn, Svenska traditioner, Ordalaget Bokförlag, 2010
Lena Mellander Fogelberg, 365 - hela årets traditioner, folktro och nya temadagar, Känguru, 2013 
 

FÖRFATTARE

Text: Eva Österlund, frilansjournalist och författare
 

Senast uppdaterad: 12 augusti 2025
Publicerad: 2 oktober 2012

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Och julen varar än till påska!

M
Målade påskägg som ligger i ett iscensatt fågelbo av halm.
av: Jane Fredlund
2025-04-24
klocka Lästid 15 minuter

Vid påsk springer små påskkäringar runt i husen. Färggranna fastlagsris lyser på torgen, småpojkarna tjatar om påsksmällare, och vi målar eller färgar ägg och sätter i oss mängder av dem på påskafton. Underliga traditioner egentligen, en del av dem har skrämmande bakgrund i vidskepelse och häxtro, andra i medeltida katolska traditioner...

+ Läs mer

Jordbruk och mat på vikingatiden

SO-rummet bok
L
Vikingagård i skymningsljus.
av: Robert de Vries
2025-03-26
klocka Lästid 13 minuter

Livet på nordbornas gårdar krävde hårt arbete. Alla hjälpte till, även barn och gamlingar. Om skörden slog fel väntade hunger, sjukdomar och död. Ändå lyckades de flesta skapa ett liv i balans med naturen. Livet var tufft, men också fullt av gemenskap och doften av nybakat bröd...

+ Läs mer

Brännvinets historia i Sverige

M
Fylla på en krog under sent 1800-tal.
av: Jane Fredlund
2024-10-21
klocka Lästid 9 minuter

Brännvinets historia i Sverige går långt tillbaka. Det började som medicin under slutet av medeltiden men blev snart en naturlig del av både fest och vardag. Under 1700- och 1800-talen ökade brännvinsdrickandet kraftigt och nådde extrema nivåer. Brännvinets historia är därmed en berättelse om både njutning och en kamp mot alkoholmissbruk, särskilt under nykterhetsrörelsens framväxt på 1800-talet...

+ Läs mer

Jul - gåvornas, ljusens och matens högtid

M
Jultomte
av: Jan-Öjvind Swahn
2023-11-19
klocka Lästid 12 minuter

Julen i Sverige är en festlig blandning av både gamla traditioner och nya seder. Här berättas om historien bakom julmaten, införandet av julgranen och julkrubban, julklapparnas ursprung, den unika svenska jultomten, den mystiska julbocken och den stämningsfulla julottan tidigt på juldagens morgon...

+ Läs mer

Advent, lucia och julfirandet förr

M
Nu är det jul igen
av: Jane Fredlund
2023-11-16
klocka Lästid 31 minuter

Advent, lucia och jul har i Sverige genomgått många förändringar över tid. Adventsljus, som nu är en tradition, började tändas först på 1870-talet och adventsstjärnor blev inte populära förrän på 1940-talet. Luciafirandet var tidigare endast kopplat till de borgerliga hemmen, och blev först under 1900-talet vanligt i hela landet. Julfirandet har också utvecklats, från att ha varit en tid med fokus på mat och dryck, till dagens mer kommersiella firande med julklappar och granar - vilket började spridas från Tyskland under 1800-talet. Fastän många av dessa traditioner är relativt nya, utgör de idag självklara delar av det svenska julfirandet...

+ Läs mer

Historia om några svenska matvanor

M
Hårt bröd
av: Jan-Öjvind Swahn
2023-09-26
klocka Lästid 12 minuter

Svenska restauranger beskylldes förr för att vara stela och tråkiga. Tvånget för män att bära slips för att bli insläppta på "finare" ställen var lika beryktat som kravet att äta en viss mängd lagad mat för att bli serverad öl och snaps. När Sverige började bli målet för invandring från t.ex. Sydeuropa med dess ledigare umgängessätt uppstod därför en del kulturkrockar. Men nu har folk från dessa länder själva etablerat sig på denna marknad och berikat svenskarnas vanor i fråga om mat, dryck och relaterade umgängesformer...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
1800-tals målning. Par i svenska folkdräkter som dansar vid en röd stuga med vita knutar. Midsommar.

Svenska högtider och traditioner förr och idag

Historia om svenska traditioner, högtider och symboler. Högtidernas firande har sitt ursprung i religionen och i...

Hi

Historia om mat och matvanor

Våra matvanor har varierat genom historien, men vi har i regel fått äta det som funnits till hands. Maten har ändå -...

Relaterade taggar

Hi
Medeltida marknad.

Mat och dryck

I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt....

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Våffeldagen

av: Mattias Axelsson
2021-03-22

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om våffeldagen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Fastlagen och fastan

av: Mattias Axelsson
2021-02-15

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om fastlagen och fastan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kristi himmelsfärdsdagen och pingst

av: Mattias Axelsson
2018-05-10

Mattias sätter sig själv i studion för att förklara lite kort om Kristi himmelsfärd och om pingsten.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Jesus död och uppståndelse

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-12

När påsken närmar sig pratar Julia, Kristoffer och Mattias om Jesus död och uppståndelse, själva orsaken till det kristna påskfirandet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Julmatens historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-14

Mattias, Julia och Kristoffer avslutar säsongen 2016 med att tända en brasa och prata om julmatens historia. Hur länge har vi ätit julmat och varför äter vi det?

+ Lyssna