Ingår i en artikelserie

Kinas första kejsare och Qindynastin (221-206 f.Kr)

Lästid 8 minuter

Qindynastin, som varade i bara 15 år, förändrade Kina för alltid. Kejsar Qin Shi Huangdi enade landet efter lång tid av krig och införde en stark centralmakt. Han bestämde att alla skulle använda samma skriftspråk och samma mynt, och byggde vägar och annan infrastruktur. Trots framstegen blev dynastin kortvarig, delvis för att landets resurser tömdes och att styret var för hårt. Efter kejsarens död följde ett uppror varefter dynastin föll samman. Men grunden för det kinesiska kejsardömet var nu lagd.

Artikel

Bild: SO-rummet.se

Under Qin Shi Huangdis tid utökades den "Långa muren" kraftigt. Idag finns dock inte mycket kvar från det ursprungliga murbygget. Muren har genom århundradena förbättrats och byggts till i omgångar, under flera olika dynastier. Kinesiska muren som vi ser den idag, tillkom till största delen under Mingdynastin (1368-1644).

Kina enas under Qin Shi Huangdi

Kungen av Qin (259-210 f.Kr) enade Kina efter de stridande staternas period och blev dess förste kejsare, Qin Shi Huangdi (221-210 f.Kr). Han passade också på att utvidga landet till territorier som aldrig tidigare tillhört det kinesiska kärnområdet, framför allt områden långt söder om Långa floden (Yangtze), ner till Sydkinesiska havet (se karta).

Ett centraliserat styrelseskick och en enhetlig administration infördes under kejsarens direkta ledning - allt i enlighet med legalismen, den filosofiska riktning som Qinkungarna tagit till sig (se faktarutan nedan). De tänkare som senare i Europa kom att kallas legalister menade bland annat att staten skulle styras strikt med lagar, lika för alla. De stod i motsättning till konfucianerna som menade att människor och sociala förhållanden var så skiftande att man orimligen kunde hålla sig till lagens bokstav utan istället måste styra och döma i enlighet med en gemensam moralisk kompass.

ANNONS

Förste kejsaren var också starkt influerad av daoismen, inte minst i tron på möjligheten att med något magiskt ämne ge sig själv ett mycket långt liv, kanske till och med evigt liv. Det var troligen denna önskan som kom honom att få ett kortare liv än han annars skulle ha fått. Den kur som han provade inkluderade nämligen att svälja kvicksilver.

Legalismen - läran om lag och ordning

Legalismen uppstod som filosofisk skola ungefär samtidigt med konfucianismen och daoismen. Den har en del likheter med de idéer som i början av 1500-talet presenterades av florentinaren Machiavelli.

En av de filosofiska skolor som växte fram under de Hundra skolornas period för två och ett halvt årtusende sedan var legalismen. Den utgick från att människor av naturen är egoistiska och därför måste styras med hjälp av lagar som är lika för alla, straff och belöningar. Framför allt straff, stränga straff. Det övergripande syftet för legalisterna var att stärka härskarens auktoritet gentemot alla splittrande intressen i staten.

Legalism är den västerländska termen för vad som i Kina kallas fajia, läran om ”lagar”, ”metoder”, ”mönster”… Man kan tolka fa på lite olika sätt och i vilket fall som helst handlar legalismen inte bara om lagar utan även om hur man kan skapa en effektiv byråkrati och acceptans för härskarens auktoritet. Legalismen vände sig exempelvis mot alla ärftliga ämbeten - utom kungamakten - och hävdade behovet av professionella ämbetsmän.

Det var i Qin, riket längst i väster, som legalismen fick sitt genombrott och blev statsfilosofi. Den bidrog till att kungen av Qin kunde lägga under sig de andra kinesiska kungarikena, krossa de gamla adelsfamiljerna och utropa sig själv till kejsare över ett enat och centralstyrt Kina.

Massiv administration och stora reformer

Den förste kejsaren blev aldrig populär, varken bland sina samtida undersåtar eller bland senare generationer av kineser. Anledningen var den hänsynslöshet med vilken han enade och omvandlade landet, till exempel genom att bestämma att Kina skulle använda bara ett skriftspråk, istället för de många teckensystem som då användes sida vid sida. Det var en reform som varit nödvändig för Kinas framtida utveckling men som under Qin Shi Huangdis tid blev impopulär bland stora delar av befolkningen som hade vant sig vid andra skriftsystem än det som blev standard.

Flera anledningar har framförts som motiv till att Qindynastin blev så kortvarig. Det främsta skälet var förmodligen att landets resurser utnyttjades för hårt, dels genom enandet av riket, dels genom fortsatta erövringar i söder utanför det traditionella kinesiska området.

Bild: naturalearthdata
Karta över Asien som visar Qindynastins utbredning år 221 f.Kr (i brunt till höger).

Möjligen blev den förste kejsarens ambitioner att - inte bara symboliskt, utan också i praktiken - styra hela riket en alltför tung börda för den lokala administrationen. De kejserliga medarbetarna tvingades bland annat att hålla kejsaren ständigt underrättad genom en omfattande skriftlig rapportering. Dessa rapporter skrevs på rullar av hopbundna tunna bambustickor, dåtidens böcker och dokument.

ANNONS

Kinesiska muren

För att skydda landet mot nomadiska och halvnomadiska folk i norr lät kejsaren också bygga samman de många olika murar som fanns sedan tidigare. I Kina kallades bygget för Långa muren (Kinesiska muren), men snarare var det fråga om ett system av murar av varierande storlek och kvalitet.

Skapade grunden för det framtida kejsardömet

Under de elva åren med Kinas förste kejsare lades grunden för det kejsardöme som kom att avvecklas först 1912, och för det Kina som fortfarande existerar. Under dessa år skapades ett enhetligt rike indelat i län och distrikt som styrdes av en centralregering.

Qin Shi Huangdi såg också till att Kina fick ett utbyggt vägnät, med standardiserad vägbredd, för att bland annat dagliga rapporter från rikets alla hörn snabbt skulle kunna nå kejsaren. Han införde standardiserade mynt, mått och vikter, med likriktare i brons vilka skickades ut till de lokala ämbetsmännen för att de skulle kunna kontrollera handelsmännens egna mått - något som infördes i Sverige ca två tusen år senare. Som tidigare nämnts standardiserades också skrivtecknen.

Ett enhetligt skattesystem infördes också, baserat på enskilda jordbruk som betalade skatt. Detta kom att bli skattebasen för kejsardömet: en skatt för varje jordbruk som var relativt låg men som erlades av miljontals familjer över hela riket (även om skatten under just Qin var allt annat än låg). Under perioder kunde en hel del jord visserligen samlas under storgodsägare, men det var undantag.

Det kanske främsta arvet efter förste kejsaren blev den centraliserade förvaltning han byggde upp. Det gamla feodala styret med regionala underkungar ersattes med ett centraliserat. De gamla adelsfamiljerna i de erövrade rikena tvingades flytta till huvudstaden där kejsaren kunde ha dem under uppsikt.

Förste kejsarens administration skulle under de kommande århundradena ändras många gånger i detaljer. Men i huvuddrag kom den att bestå i mer än två tusen år - och väcka beundran och avund bland kringliggande folk.

Qindynastin blev således kortlivad och uppror startade direkt efter att den förste kejsaren hade avlidit. Qin Shi Huangdi begravdes utanför dåvarande huvudstaden, nära nuvarande Xian, i en gravkulle som fortfarande är outgrävd, bevakad av en armé med tusentals terrakottasoldater (delvis utgrävda).

Terrakottaarmén — Bild: David Castor
Schakt nr 1. Soldaterna skulle bevaka kejsargraven för evig tid. Själva gravkullen är fortfarande inte utgrävd - sparad till framtida arkeologer, som kanske har ännu mer förfinad teknik än dagens vetenskapspersoner. Så kejsaren vilar ostörd.

ANNONS

Visste du att:

Inte långt från den nedgrävda armén av terrakotta från förste kejsarens tid, Qin Shi Huangdi (221-210 f.Kr), ligger kejsarens grav under en hög kulle. Graven har aldrig blivit utgrävd, eftersom den är för stor. Man är naturligtvis mycket nyfiken på vad den kan innehålla, men för att gräva ut kullen på ett någotsånär säkert sätt för att inte förstöra innehållet krävs att skulle täckas av ett jättetält, som ännu inte existerar i sinnevärlden.

Enligt en legend ska graven bland annat bestå av en stor karta över Kina, med floder fyllda av kvicksilver. Om detta stämmer vet man inte, men man har med instrument kunnat påvisa en hög halt av kvicksilver i och runt graven.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Hur länge varade Qindynastin och varför är den viktig i Kinas historia?
Vad var legalismen, och hur påverkade den kejsarens styre?
Vem var Qin Shi Huangdi och vad anser du vara hans viktigaste bidrag till det kinesiska riket?
Nämn några av de reformer som kejsaren införde för att centralisera Kina.
Varför prioriterades bygget med Långa muren (Kinesiska muren)?

Ta reda på:

Vad hände med Kina efter Qindynastins fall. Vilken dynasti tog över och hur skiljde den sig från Qin?
Hitta mer fakta om terrakottasoldaterna vid Qin Shi Huangdis grav. Varför skapades de?

M LÄS MER: Shi Huangdi - den grymme kejsaren

M LÄS MER: Shi Huangdi - Kinas första kejsare försökte göra slut på historien

S LÄS MER: Handynastin (206 f.Kr - 220 e.Kr)

M LÄS MER: Forntidens Kina

M LÄS MER: Kineserna och järnet

M LÄS MER: Den underjordiska terrakottaarmén

L LÄS MER: Kinesiska muren

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Johan Björkstén, I mittens rike – det historiska och moderna Kina, Bilda Förlag, 2006
Björn Kjellgren, Kinakunskap, Studentlitteratur AB, 2000
Kaj och Claude Björk, Kinas väg – från stenåldern till dataåldern, Prisma, 1997
Stephen G Haw, Historisk guide till Kina, Historiska Media, 1999
Alf Henriksson och Hwang Tsu-Yü, Kinesisk historia, Bonniers, 1967
Hans Hägerdal, Kinas historia, Historiska Media, 2008
Julia Lovell, Den stora muren – Kinas historia under 3000 år, Norstedts, 2006
Cecilia Lindqvist, Tecknens rike, Bonniers, 1989
Thirup Beck, Christensen och Ussing, Mittens rike, Bonniers, 2013

FÖRFATTARE

Text: Tore Persson, författare, skribent och Kinaexpert
Tore Persson har tidigare varit verksam inom Studiefrämjandet och har bl.a. skrivit många artiklar för kinesiska tidskrifter. Han har också skrivit två böcker om Kina:
- Taiping - När Jesu yngre bror skulle frälsa Kina (2015)
- Kina - den meritokratiska civilisationen (2021).

Artikelserie om Kejsarnas Kina, del 1 : Från förste kejsaren till splittring (221 f.Kr - 960 e.Kr)

1 Kinas första kejsare och Qindynastin (221-206 f.Kr)

2 Handynastin (206 f.Kr - 220 e.Kr)

3 Splittringsperioden (220-589) och Suidynastin (589-618)

4 Tangdynastin (618-907)

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 12 augusti 2025

Publicerad: 28 augusti 2024

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Massaker i Peking

Foto på turister och invånare vid Himmelska fridens torg.

av: Kaj Hildingson

2025-04-25

Lästid 12 minuter

När den populäre och reformvänlige ledaren Hu Yaobang dog i april 1989 tändes gnistan till en av de mest dramatiska protesterna i Kinas moderna historia. Tusentals studenter fyllde Himmelska fridens torg med krav på demokrati, frihet och ett slut på korruptionen. Bakom kulisserna rasade en maktkamp inom den kinesiska ledningen - och medan hela världen såg på, svarade regimen med brutal kraft. Vad som började med högljudda protester från sörjande ungdomar, slutade i blodbad och tystnad...

+ Läs mer

Fotbindning - en smärtsam tusenårig kinesisk tradition

av: Magnus Västerbro

2024-10-26

Lästid 8 minuter

Fotbindning blev en kinesisk tradition från och med slutet av 900-talet. Seden sägs härstamma från Södra Tangdynastins sista härskare Li Yuns favoritdansös, Yao Niang, vars små bundna fötter gjorde hennes dans mjuk och graciös. Snart spreds modet från hovet till kvinnor i samhällets övre skikt, där små ”lotusfötter” blev ett tecken på elegans och rikedom. Detta blev början på en tradition som i tusen år kom att förtrycka miljontals kvinnor. Processen att binda fötter började när flickorna var små och innebar stor smärta och risk för skador, samt ett livslångt handikapp. Trots att traditionen mötte kritik redan tidigt, levde den vidare i nästan tusen år och upphörde först en bit in på 1900-talet...

+ Läs mer

Qingdynastin (1644-1912)

av: Tore Persson

2024-09-03

Lästid 27 minuter

Qing blev Kinas sista kejsardynasti och upprättades av ett invaderande folk som dock ansträngde sig för att bli mer konfucianska än kineserna själva. Under Qing blev Kina först så framgångsrikt att det väckte beundran bland Europas intellektuella, för att därefter drabbas av sådana motgångar att det kom att kallas ”Asiens sjuke man”...

+ Läs mer

Mingdynastin (1368-1644)

av: Tore Persson

2024-09-02

Lästid 7 minuter

Under Mingdynastin genomgick Kina både framsteg och tillbakagång. Huvudstaden flyttades till Beijing och den Långa muren (Kinesiska muren) renoverades och byggdes ut. Det var en tid då Kina återhämtade sig efter mongolernas härjningar. Men styret präglades av despoti, misstänksamhet, hemliga poliser och eunuckvälde. Och under Mingdynastins sista år drabbades riket av naturkatastrofer, svält och uppror. Det blev därmed en dynasti som slutade i kaos...

+ Läs mer

Yuandynastin (1271-1368)

av: Tore Persson

2024-09-02

Lästid 5 minuter

Mongolerna, under ledning av Djingis khan, enade sina stammar 1206 och inledde en rad erövringar som kulminerade med Kublai khans erövring av hela Kina 1271 och grundandet av Yuandynastin. Mongolernas styre i Kina präglades av förödelse, ekonomisk nedgång och epidemier, vilket resulterade i en kraftig befolkningsminskning. Trots mongolernas militära framgångar blev Yuandynastin kortvarig. Dåligt styre och förtryck av kineserna ledde till uppror och dynastins fall...

+ Läs mer

Songdynastin (960-1279)

av: Tore Persson

2024-09-02

Lästid 10 minuter

Song blev en dynamisk period: filosofiskt, kulturellt, ekonomiskt och tekniskt. Kina blev nästan modernt och stod kanske på gränsen till industrialisering? Under Song blev konfucianismen delvis nytolkad och de kejserliga examinationerna blev en dominerande institution för de intellektuella och för den statliga förvaltningen. Samtidigt var Kina under attack norrifrån...

+ Läs mer