Svenska myndigheters förståelse för önskemålen om att t.ex. skolan ska erbjuda en alternativ måltid de dagar det serveras korv och mos är numera god.
Många svenskar har dock svårt att förstå att muslimer inte äter griskött därför att deras religiösa föreskrifter säger detta. Ofta söks en rationell förklaring till religiösa förbud. Ifråga om griskött kopplas förbudet till att ätandet av griskött kan ha medfört risker tidigare i historien.
Människor som verkligen upplever Koranens förbud som Guds ord och för vilka religionen är en viktig del i vardagen kan i Västeuropa uttrycka samma vilja till rationalisering genom att referera till trikiner - en parasit som kan uppstå i griskött. Det troliga är att denna förklaring historiskt sett är relativt ny och att det som verkligen är betydelsefullt är gudsordets förbud.
En utveckling av föreskrifterna om maten kan ses i haditherna. I dem finns mycket detaljerade regler för vad som är tillåtet att äta och hur en måltid ska genomföras på ett islamiskt sätt.
Halal (tillåtet)
En fråga som diskuterats flitigt i samband med både muslimers och judars dietregler är slakten. Rituell slakt där djuret inte är bedövat är förbjuden i Sverige (se faktaruta nedan).
Slakten ska enligt islam ske genom skäktning. Det innebar att djurets halspulsåder skärs av och djuret tappas på blod. Under slaktningsproceduren ska djuret stå i riktning mot Mecka och orden "I Guds namn" ska uttalas.
Många muslimer vill ha egna slakterier för att enklare kunna få tillgång till kött från djur som slaktats på ett tillåtet (halal) sätt. Det är tillåtet, eller dispens ges, att utföra religiös slakt (men med bedövning) i samtliga EU-länder, USA och Kanada. Möjligheten att köpa kött där djuret inte är bedövat innan slakt finns, trots förbudet, i de flesta svenska städer då det kan importeras.
Enligt traditionen kan också muslimer acceptera att äta föda som har slaktats av kristna eller judar. Det finns dock delade åsikter om detta. En lösning, där religionen anpassas, och som praktiseras av muslimer i Sverige är att uttala orden "I guds den barmhärtige förbarmarens namn" över den mat man köpt på ICA eller Willys. En annan möjlighet är att helt avstå från kött. Under de senare decennierna har många av de stora slakterierna - vid sidan av det vanliga utbudet - även börjat sälja halalslaktat kött. Det handlar då om en slakt som följer slaktregler inom EU.
En vanlig åsikt, t.ex. hos svenska myndigheter, när det gäller rituell slakt oavsett religion är att slakt inte har med religionsutövning att göra. Muslimer kan uppleva detta som att det råder en motsättning mellan lagen om religionsfrihet och den lagstiftning som inte tillåter rituell slakt utan bedövning - att den svenska religionsfriheten inte är en verklig frihet. Vår religionslagstiftning ser religionsfrihet som kultfrihet och är främmande för religionen som ett allomfattande system, som reglerar människans liv när det gäller t.ex. dieten. I kritiken av slaktförbudet har muslimer och judar varit eniga.
Vad säger svensk lag om halalslakt?Alla djur som slaktas i Sverige måste bedövas först. Därmed är det bara tillåtet med religiös slakt om djuren är bedövade innan de slaktas. Slaktmetoder där djuren inte bedövas före slakt är helt förbjudna i Sverige. I Sverige är det därmed tillåtet att slakta djur enligt den muslimska metoden halal om djuren är bedövade. En bedövningsmetod som accepteras av många muslimer är att bedöva djur med el. Metoden används ofta vid vanlig slakt av fjäderfän och får. Det är alltså möjligt att halalslakta fjäderfän och får i Sverige utan att bryta mot djurskyddsreglerna. Nötkreatur kan inte bedövas med el, utan de måste alltid bedövas med bultpistol eller motsvarande innan djuret avblodas. Den metoden accepteras av vissa muslimska grupper, eftersom bedövning med bultpistol inte leder till att hjärtat omedelbart stannar. Enligt dessa grupper kan alltså nötkreatur halalslaktas i Sverige. Avblodningen görs på samma sätt genom att djuret sticks i halsen. Det som är skillnaden från vanlig slakt är att en person med muslimsk status närvarar vid halalslakt. Denne uttalar en bön för djuret. Jordbruksverket |
