Vardagsliv och högtider i ett historiskt perspektiv

Lästid 5 minuter

Många av våra traditioner och annat i våra liv har religiös anknytning – både i helg och i vardag. Bakgrunden är både kristen och förkristen. Ganska ofta är linjerna sammanvävda med varandra. Gränsen kan vara svår eller omöjlig att dra. De religiösa föreställningarna slår igenom i folktro, traditioner, seder, bruk och föremål. Starkast är de kanske vid stora högtider som jul och midsommar – ljusets och årets stora vändpunkter.

M

Artikel

Bild: SO-rummet.se

Samspelet mellan vardag och fest gav omväxling, högtid och variation i folkets liv.

Man har ibland delat in vårt år i arbetsår och festår.

Arbetsåret

Arbetsåret är då de långa, ibland tröstlösa, dagarna, veckorna och månaderna av vardagsplikter. Arbetet har i vårt land alltid kommit i första rummet. Vi härstammar alla från landet – och tider för sådd och skörd, boskapsvallning, jakt och fiske är inte lämpade för fest.

Men mitt i vardagen har festen alltid funnits. En särskild festrytm har varit insprängd mitt i den grå och ofta tunga vardagen.

ANNONS

Lördagskvällens fest och nöjen och söndagens vila utgjorde i århundraden gränsen mellan de olika arbetsveckorna.

På liknande sätt fick årsfesterna bli gränsmärken mellan årstider och arbetssäsonger. Årets högtider gav möjlighet till fest och avkoppling. Folk och släkter som var sprid över landet fick möjlighet att återsamlas. Sådana årsfest var jul, påsk, pingst och midsommar – men också marknader och mässor på olika orter på bestämda dagar.

Många helger och högtider hängde samman med slutet av ett arbetspass eller en arbetssäsong. Det kan gälla skördefesten som ännu lever vidare i tacksägelsedagen men som också firades på andra sätt.

Andra årsfester hängde samman med boskapsskötsel och med fiske. Den stora Mikaelifesten ("Mickelsmäss", 29 september) var en sorts "övergångshelg" mellan sommar- och vinterhalvåren. Den spelade en stor roll inte minst i fäbodsamhällena som slutpunkten för sommarens djurbeten på vallarna.

Feståret

Feståret har sin grund i solen och i månen. När solen stod som högst och lägst på himlen har det sedan stenåldern varit naturligt att samlas till fest, likaså vi vårdags- och höstdagjämningstid. Också månens olika faser har legat till grund för många fester: dit hör ännu påskhögtiden.

Ett annat festår är baserat på de stora kristna högtiderna – på kyrkans år (kyrkoåret). Men också detta hänger samman med solens och månens fester som fick kristet innehåll. Midvinterfesten blev Jesus födelsedag (julen), midsommardagen blev Johannes Döparens festdag, påsk blev Jesus uppståndelses fest.

Kristet präglade blev också många av de fester som hängde samman med årets arbete och dess olika faser. Tacksägelsedagen efter avslutad skörd har redan nämnts. Andra festdagar med anknytning till jordbruk, fruktbarhet, jakt och fiske kom att få kristet innehåll: framför allt som helgon- och apostladagar.

Spelet mellan vardag och fest gav omväxling, högtid och variation i folkets liv. Det representerade ett urtida mönster. Kult, tradition och högtid smälte samman. Traditioner som dansen kring majstången och det gamla uttrycket "att dricka jul" vittnar fortfarande om det urgamla samspelet mellan fest och kult.

Festen innebar samhörighet, inte bara människor emellan, utan också med olika gudar och gudomligheter.

ANNONS

Övergången till kristen tro och sed innebar kanske inte någon revolution av vare sig vardagen eller de rådande festsederna. Men både fest och vardag fylldes med kristet innehåll. Nu var det inte längre asar och gudomligheter, väsen och vättar, som stod i centrum, inte ättehagar eller hedniska kultplatser. Man samlades i kyrkan på söndag och till mässfirande på olika festdagar. Och nu var det till Guds, den heliga Jungfruns och till helgonens ära som man svingade sina bägare och festade efter fiske, jakt och skörd.

Så fortsatte arbetsåret – men nu under nya och starkare makters beskydd. Likaså feståret, men till den nye gudens ära. Och även när reformationen och den senare kyrkliga utvecklingen bröt ner den medeltida liturgin ("gudstjänstordningen") och festseden, levde mycket vidare. Än idag bär vi med oss stora delar av det religiösa arvet.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad menas med "arbetsåret"?
Vad menas med "feståret"?
Hur "kompletterar" arbetsåret och feståret varandra?
Enligt författaren innebar inte övergången från hedendom till kristendom några jättestora förändringar gällande många av årets festdagar. Motivera varför.

M LÄS MER: Kyrkoåret

M LÄS MER: Svenska högtider och traditioner förr och idag

M LÄS MER: Kristna högtider och traditioner

M LÄS MER: Att mäta och styra tiden

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Göran Bexell, Kyrkan och etiken. Med kommentarer av Ivar Asheim, Verbum, 1992
Nils-Arvid Bringeus, Årets fester, LT förlag, 1988
Jan Arvid Hellström, En resa till medeltiden, Verbum, 1973
Jarl Hemberg m.fl., Människan och Gud en kristen teologi, Liber, 1982
Lilla boken om kristen tro, Verbum, 1992
Inge Löfström, Från nyår till Sylvesterkväll. Almanackan berättar, Verbum, 1971

FÖRFATTARE

Text: Jan Arvid Hellström, biskop, docent i praktisk teologi och professor i kyrko- och samfundsvetenskap.

Senast uppdaterad: 24 juli 2026

Publicerad: 12 juli 2020

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

M

Encyklopedin – uppslagsverket som utmanade makten

av: Lars Hildingson

2026-08-12

Lästid 21 minuter

Kan ett uppslagsverk vara så farligt att det måste förbjudas? I 1700-talets Frankrike var svaret ja. Denis Diderot och hans medarbetare ville samla så mycket som möjligt av tidens kunskap i ett enda stort verk. Resultatet blev "Den stora Encyklopedin", ett faktarikt verk som samlade kunskap om allt från filosofi och vetenskap till hantverk, teknik och vardagsliv. Men böckerna nöjde sig inte med att förklara hur världen fungerade. De uppmuntrade också människor att använda sitt förnuft, tänka själva och ifrågasätta gamla sanningar. Det oroade både kyrkan och makthavarna, och till slut förbjöds verket. Censuren och de ständiga konflikterna gjorde arbetet allt svårare, och delar av produktionen fick fortsätta i hemlighet. Trots motståndet lyckades Encyklopedin överleva och blev en av upplysningstidens viktigaste symboler för kunskap och rätten att tänka fritt...

+ Läs mer

M

Livet på Paris gator under 1700-talet

av: Göran Wadner

2026-08-10

Lästid 15 minuter

1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...

+ Läs mer

M

Stadsliv i 1700-talets Frankrike

av: Göran Wadner

2026-08-10

Lästid 16 minuter

Att flytta från landsbygden till en fransk stad kunde öppna dörren till arbete, handel och ett bättre liv. Men staden var också ett samhälle fyllt av regler, privilegier och tydliga gränser mellan fattiga och rika. Här styrde borgmästare och mäktiga ämbetsmän, hantverkarna organiserades i skrån och den som ville bli fullvärdig borgare kunde få vänta i många år. Till och med maten på värdshusen och vilka familjer som måste ta emot inkvarterade soldater kunde bestämmas av myndigheterna...

+ Läs mer

M

En kvinnlig lärare eller mentor som undervisar ett barn.

Skola och utbildning i 1700-talets Frankrike

av: Göran Wadner

2026-08-09

Lästid 13 minuter

I 1700-talets Frankrike såg skolan mycket olika ut beroende på om du var pojke eller flicka, rik eller fattig. Pojkar kunde gå i församlingsskolor och i vissa fall studera vidare, medan många flickor inte fick någon skolundervisning alls. För adelsflickor väntade ibland klosterskolor och religiösa internat med stränga regler, ständig övervakning och undervisning som främst skulle förbereda dem för livet som hustru och mor. Samtidigt började nya idéer om barn och lärande växa fram. Här får du följa en skolvärld som på många sätt skiljer sig kraftigt från vår egen...

+ Läs mer

M

Thomas Mores Utopia

av: Lars Hildingson

2026-03-16

Lästid 14 minuter

En utopi är en dröm om ett perfekt samhälle. Ordet har sina rötter i grekiskan och kan tolkas som ”en bra plats”. Thomas More gjorde ordet känt när han beskrev ön Utopia, där människor delar på all mark och boende, arbetar få timmar och klarar sig utan pengar. Senare skapade andra författare egna idealstater. Etienne Cabet ritade upp Icaria som ett mycket ordnat samhälle där staten styr nästan allt. HG Wells flyttade sin utopi till en annan planet och lät teknik och kontroll genom registrering forma en ren och effektiv värld. Samtidigt visar flera exempel att drömmen om ordning kan innebära hårda regler, övervakning och att vissa människor hamnar utanför. Utopier kan därför både inspirera och varna. De säger också mycket om den tid de skrevs i, och om vad författarna tyckte var fel i deras egen värld...

+ Läs mer

M

Sotarpojkar och annat barnarbete

av: Jan-Olof Fallström

2026-02-12

Lästid 10 minuter

I 1700-talets och 1800-talets snabbt växande städer blev barnarbete en del av vardagen, trots att arbetet ofta var farligt och hårt. Särskilt utsatta var sotarpojkarna, som tvingades klättra in i trånga skorstenar där risken för skador och dödsolyckor var stor. Samtidigt visade berättelser från rättegångar och utredningar hur vuxenvärlden kunde se lidandet – men ändå låta det fortsätta. Frågan handlade inte bara om moral, utan också om pengar, regler och vilka liv som ansågs värda att skydda...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

6:16

Snabb fakta: Halloween

5:00

Snabb fakta: Varför firar vi alla hjärtans dag?

1:13

Vad är grejen med alla hjärtans dag?

1:!1

Vad är grejen med fettisdagen?