
”Propaganda – risk för påverkan” är ett digitalt klassrumsmaterial för åk 7-9 och gymnasiet.
Materialet består av fyra olika delar som behandlar olika perspektiv på propaganda och påverkan. Varje del består av två till tre steg.
”Propaganda – risk för påverkan” är ett digitalt klassrumsmaterial för åk 7-9 och gymnasiet.
Materialet består av fyra olika delar som behandlar olika perspektiv på propaganda och påverkan. Varje del består av två till tre steg.
av: Raoul Wallenberg Academy
av: Raoul Wallenberg Academy
av: Mediekompass / Tidningsutgivarna
av: Sveriges Annonsörer
av: Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)
av: Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)
av: Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)
av: Dalarnas museum
av: Historiska museet
av: Västerbottens museum
av: Stockholmskällan
av: Stockholmskällan
av: Sveriges Utbildningsradio (UR)
av: Falu gruva
av: Svenska Röda Korset
av: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)
av: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)
av: Sveriges riksdag
av: Stockholmskällan
Efter Tysklands nederlag i andra världskriget 1945 delade de allierade segrarmakterna in landet i fyra ockupationszoner. Målet var att förhindra framtida krig genom att avväpna och omforma det nya Tyskland. Men snart växte motsättningarna mellan Sovjetunionen och västmakterna, vilket ledde till att Tyskland splittrades i två stater: det kapitalistiska Västtyskland och det kommunistiska Östtyskland. Berlin, som låg i Östtyskland, delades också. När Berlinmuren föll 1989 och kommunismen kollapsade i öst, kunde Tyskland återförenas efter 46 år av uppdelning...
När den populäre och reformvänlige ledaren Hu Yaobang dog i april 1989 tändes gnistan till en av de mest dramatiska protesterna i Kinas moderna historia. Tusentals studenter fyllde Himmelska fridens torg med krav på demokrati, frihet och ett slut på korruptionen. Bakom kulisserna rasade en maktkamp inom den kinesiska ledningen - och medan hela världen såg på, svarade regimen med brutal kraft. Vad som började med högljudda protester från sörjande ungdomar, slutade i blodbad och tystnad...
Under sommaren och hösten 1941 ryckte den tyska armén fram i snabb takt mot Moskva. Samtidigt var den sovjetiska armén kraftigt försvagad efter Stalins tidigare utrensningar och terror, där de flesta av Röda arméns erfarna officerare hade avrättats eller fängslats. I desperation tvingades nu Stalin att ändra sig och benåda många av de högt uppsatta officerarna som fortfarande var vid liv. Nazisterna skulle stoppas till varje pris...
Under andra världskriget var Stockholm ett internationellt centrum för agenter och spioner från de krigförande länderna. Men även Sverige, som inte var ett krigförande land, hade agenter som spionerade för den svenska hemliga underrättelsetjänsten C-byrån. Flera av agenterna var kvinnor som riskerade sina liv och sin hälsa för Sveriges säkerhet. Tre av dessa kvinnor var Erika Wendt, Karin Lannby och Jane Horney, men många fler kvinnor var involverade i detta farliga arbete...
Operation Sepals bestod av allierade baser i de svenska fjällen under andra världskriget. Soldater från baserna utförde rekognoscering och sabotage inne i det naziockuperade Norge. De allierade baserna administrerades av USA, bemannades av norska soldater som fått militär träning i Storbritannien och Sverige och som samarbetade med samer. Men hur kunde det neutrala Sverige bli en del i denna operation?
Under andra världskriget fick norska och danska flyktingar militär utbildning i Sverige. Detta gick under täcknamnet ”polistrupper” och ”polisutbildning”. Omkring 15 000 norrmän och 3 600 danskar gick igenom utbildningen för att efter kriget sättas in i respektive hemland. Deras uppgift var att upprätthålla ordningen i det kaos som uppstår efter ett krigsslut samt gripa krigsförbrytare...
Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.
Fascismen och nazismen är likartade antidemokratiska och auktoritära ideologier som är präglade av stark nationalism...
Medias uppgift, ansvar och påverkan.
Under mellankrigstiden (1918-1939) drabbades Europa och USA av en ekonomisk kris som ledde till att diktaturer fick...
Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia....
Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...
Nazityskland (Tredje riket) innefattar perioden 1933-1945 då Tyskland styrdes av Adolf Hitler och...
Förintelsen är den svenska benämningen på det folkmord som nazisterna utförde 1933-1945 på drygt...
Sovjetunionen (1922-1991) var en socialistisk (i form av kommunism) statsbildning och en...
Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...
Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...
Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...
Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet historia från externa svenska aktörer....
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet religionskunskap från externa svenska aktörer....
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?
I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.
I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, intervjuar Mattias Axelsson (gymnasielärare) klimatforskaren Kjell Vowles (forskare på Chalmers) om vilka argument som används för att förneka mänsklig påverkan på klimatet.
I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?
Utbildningsmaterialet "Varför handlar vi med omvärlden?" beskriver på ett lättillgängligt sätt varför länder handlar med varandra och hur den internationella handeln ser ut idag. Materialet är anpassat för i första hand gymnasieskolan.
Det här materialet handlar om unga och brott och bygger på statistik och fakta från Brås skolundersökning om brott där cirka 5 000 elever har svarat på frågor. Materialet handlar både om brott som unga begår, och som de blir utsatta för.
I Story Keepers får eleverna följa tre Förintelse-överlevande; Alexander, Livia och Renate. I korta ljudklipp berättar de om sina liv från en lycklig barndom till ofattbart mörker.
I materialet Förebilder får eleverna lära sig om människor som genom mod och civilkurage har stått upp mot orättvisor och försvarat mänskliga rättigheter.
Mediekompass hjälper lärare med undervisning i medier och journalistik. I vårt lektionsmaterial får lärare tips på hur man kan lägga upp lektionerna och använda dagsaktuella händelser från våra nyhetsmedier.