Lätta fakta om giljotinen

Lästid 4 minuter

Giljotinen, den ökända avrättningsmaskinen, har en lång historia. Den användes för första gången 1792 och har med tiden blivit symbolen för massavrättningar under franska revolutionen. Den designades ursprungligen för att vara en mer "human" avrättningsmetod, men blev under revolutionen ett redskap för terror och död. Bland dem som föll offer för giljotinen fanns kung Ludvig XVI och Marie Antoinette, och ironiskt nog även giljotinens egen designer. Maskinen har genom åren använts i flera länder, men gjorde endast ett kortvarigt framträdande i Sverige år 1910.

L

Artikel

Ludvig XVI:s huvud hålls upp vid giljotinen framför en folkmassa.

Bild: Wikimedia Commons

Ludvig XVI giljotinerades på morgonen den 21 januari 1793 på Place de la Révolution, nuvarande Place de la Concorde, i Paris.

Ludvig XVI:s avrättning

Den 21 januari 1793 var en dyster morgon i Paris. Det var kallt och regnigt. Dessutom skulle Frankrikes kung, Ludvig XVI, avrättas i den nya avrättningsapparaten giljotinen.

När Ludvig kom upp på plattformen där giljotinen fanns ropade han med hög röst: ” Jag dör oskyldig”.

Mer kunde åskådarna inte höra för kungens röst dränktes av trumvirvlar. Bödeln tryckte ner kungens kropp mot vippbrädet som fälldes framåt så att han liggande på mage hade huvudet under bilan. Kungens hals låg i en urgröpt fåra. Bödeln drog i snöret. Sekunden innan hörde åskådarna ett ångestfyllt dödsskrik. Bilan med den sneda eggen föll, kungens huvud dunsade ner i en korg. Bödeln tog därefter upp huvudet, han höll det i håret. Först var det tyst, men så ropade de blodtörstiga åskådarna: ”Leve republiken”.

ANNONS

Ludvig XVI och hans hustru Marie Antoinette var de mest kända personerna som avrättades i den nya avrättningsapparaten giljotinen.

En mer human avrättningsmetod

Det var läkaren Joseph Guillotin som 1789 föreslog att man skulle införa ett ”mer humant avrättningsinstrument”, mer humant både för den dödsdömde och för bödeln.

Tidigare avrättades dödsdömda med en yxa eller svärd, vilket innebar att bödeln ofta tvingades att hugga ett flertal gånger innan huvudet föll av. Nu ville läkaren Guillotin att huvudet skulle kapas av snabbt och smärtfritt. Avrättningsredskapet har på så vis fått sitt namn efter honom, men det var inte Guillotin som uppfann själva maskinen.

Bild: Hulton Archive - French Revolution

Giljotinen blev från franska revolutionen standardavrättningsverktyg i Frankrike och användes där sist 1977, i Tyskland 1966, i Schweiz 1940, i Sverige 1910.

Stor efterfrågan på giljotiner

Nationalförsamlingen (riksdagen) bestämde 1791 att dödsdömda skulle avrättas med en giljotin som var ritad av doktor Antoine Louis och konstruerad av en tysk som hette Tobias Schmidt. Schmidt, en pianobyggare som blev en rik man eftersom han tog patent på uppfinningen. Massavrättningarna under franska revolutionen skapade nämligen en stor efterfrågan på ”giljotinen”, som avrättningsapparaten kom att döpas till.

Giljotinen invigdes den 25 april 1792. Det var en rånare som hette Peletier som fick inviga giljotinen. Det berättas att Peletier var stolt som en tupp för att han fick inviga giljotinen. Peletier räknade med att hamna i framtida historieböcker.

Giljotinen användes under åren 1792-1981 för verkställande av dödsstraff i Frankrike. Under franska revolutionen avrättades ca 40 000 personer varav fler än 15 000 offentligt i giljotinen.

Giljotinens designer blev själv avrättad – i giljotin

Mannen som ritade giljotinen, doktor Louis, kom i bråk med makthavarna och avrättades själv i giljotinen. Guillotin undgick med nöd och näppe att dela kollegans öde. Guillotin dog en naturlig död 1814. Hans barn vädjade till regeringen att byta namn på avrättningsapparaten, eftersom de ansåg det så pinsamt att ha sitt namn förknippat med denna hemska avrättningsapparat. Regeringen avslog deras begäran och föreslog barnen att de skulle byta efternamn.

ANNONS

En enkel och effektiv avrättningsapparat

Giljotinen bestod av två upprättstående stolpar, upptill förenade av en tvärbjälke. Mellan stolparna fanns bilan med den sneda eggen som vägde sju kilo. Denna satt fast i ett 35 kilo tungt stålblock. Denna metallmassa som föll ner på den dödsdömdes hals från en höjd av 2,25 meter, vägde alltså 42 kilo.

Inte lika populär i Sverige

Giljotinen har använts en gång i Sverige, och det var så sent som 1910. Då avrättade bödeln Anders Dahlman rånmördaren Johan Andersson med en giljotin som hade köpts från Frankrike.

Visste du att:

Giljotinen fanns redan långt före franska revolutionen. I Skottland användes ett liknande redskap på 1300-talet och det har även förekommit i Persien, Italien och Tyskland.
Bödelns arbete behövde effektiviseras under franska revolutionen. Det skulle gå snabbt att avrätta en människa. Giljotinen blev lösningen. Den var så effektiv att man vid ett tillfälle avrättade 54 dödsdömda på 29 minuter.
Giljotinen avrättade alla lika – rik som fattig. Detta ansågs vara en demokratisk idé under slutet av 1700-talet.
Vid massavrättningar kunde det hända att eggen blev så slö att att bilan måste falla flera gånger för att skilja huvudet från kroppen.
I Nazityskland användes maskinen också flitigt. Man beräknar att mellan 16 000 och 20 000 huvuden rullade under 1940-talet.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Varifrån fick giljotinen sitt namn?
Hur kom giljotinen till? Flera personer var inblandade.
Varför blev giljotinen ett populärt avrättningsredskap?

M LÄS MER: Franska revolutionen 1789-1799

S LÄS MER: Skräckväldet och revolutionens slut

M LÄS MER: Dödsstraff

M LÄS MER: Brott och straff förr

M LÄS MER: Bödeln och bödelyrkets historia

M LÄS MER: Ludvig XVI

M LÄS MER: Marie Antoinette mötte döden i giljotinen

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Källor:
Robert Frederick Opie, Guillotine: The Timbers of Justice, History Press, 2013
Åke Persson och Thomas Oldrup, 101 historiska myter, Historiska Media, 2012
Kåre Tønnesson, Bra Böckers världshistoria, del 10 – Två revolutioner, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
https://www.britannica.com/topic/guillotine

FÖRFATTARE

Text: Carsten Ryytty, författare och fd SO-lärare

Senast uppdaterad: 30 april 2026

Publicerad: 18 april 2017

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

M

Målningen visar franska revolutionstrupper i full strid. I mitten står en ledare med utsträckt arm och en bekymrad men beslutsam blick.

Till vapen för revolutionen – när värnplikten föddes i Frankrike

av: Jan-Olof Fallström

2026-08-16

Lästid 28 minuter

År 1793 stod det revolutionära Frankrike inför ett allvarligt hot. Fiendearméer närmade sig landets gränser samtidigt som uppror rasade på hemmaplan. Då fattades ett beslut som skulle förändra både kriget och synen på vem som skulle försvara landet. Hundratusentals unga män kallades in till armén. Många av dem hade aldrig tidigare lämnat sin hembygd. Nu väntade långa marscher, brist på mat och utrustning, sjukdomar och blodiga strider – men också mötet med ett Frankrike de knappt visste fanns. Ur revolutionens massarméer växte en ny tanke fram: soldaten skulle inte längre bara kämpa för en kung, utan som medborgare för sitt land...

+ Läs mer

M

Charlotte Corday – mordet som skulle rädda revolutionen

av: Lars Hildingson

2026-08-14

Lästid 26 minuter

Sommaren 1793 reste 24-åriga Charlotte Corday ensam till Paris med en kniv gömd under kläderna. Hon var själv anhängare av revolutionens idéer, men avskydde det växande våldet och hade blivit övertygad om att den radikale journalisten Jean-Paul Marat bar en stor del av skulden. Genom att döda honom trodde hon att hon kunde rädda republiken från fortsatt blodspillan. Istället blev Marat martyr, Charlotte giljotinerades och revolutionen blev ännu våldsammare. Vem var kvinnan bakom ett av franska revolutionens mest berömda mord, och varför var hon beredd att offra sitt eget liv?

+ Läs mer

M

Bilden visar en historisk handkolorerad färggravyr från cirka 1792 som föreställer franska revolutionärer som dansar kring frihetens träd.

Varför blev det revolution i Frankrike?

av: Göran Wadner

2026-08-13

Lästid 18 minuter

Det finns flera förklaringar till franska revolutionen 1789. Somliga historiker har lagt tonvikten vid det orättvisa ståndssamhället, statens dåliga finanser, den höga arbetslösheten och missväxten med följande hungersnöd. Andra har betonat att upplysningsförfattarnas svidande kritik mot ofriheten och att den amerikanska fri- och rättighetsförklaringen skapade revolutionära stämningar bland det franska folket. Alla dessa orsaker är riktiga och bidrog mer eller mindre till revolutionen. Men räcker de som förklaring?

+ Läs mer

M

Livet på Paris gator under 1700-talet

av: Göran Wadner

2026-08-10

Lästid 15 minuter

1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...

+ Läs mer

M

Stadsliv i 1700-talets Frankrike

av: Göran Wadner

2026-08-10

Lästid 16 minuter

Att flytta från landsbygden till en fransk stad kunde öppna dörren till arbete, handel och ett bättre liv. Men staden var också ett samhälle fyllt av regler, privilegier och tydliga gränser mellan fattiga och rika. Här styrde borgmästare och mäktiga ämbetsmän, hantverkarna organiserades i skrån och den som ville bli fullvärdig borgare kunde få vänta i många år. Till och med maten på värdshusen och vilka familjer som måste ta emot inkvarterade soldater kunde bestämmas av myndigheterna...

+ Läs mer

M

En kvinnlig lärare eller mentor som undervisar ett barn.

Skola och utbildning i 1700-talets Frankrike

av: Göran Wadner

2026-08-09

Lästid 13 minuter

I 1700-talets Frankrike såg skolan mycket olika ut beroende på om du var pojke eller flicka, rik eller fattig. Pojkar kunde gå i församlingsskolor och i vissa fall studera vidare, medan många flickor inte fick någon skolundervisning alls. För adelsflickor väntade ibland klosterskolor och religiösa internat med stränga regler, ständig övervakning och undervisning som främst skulle förbereda dem för livet som hustru och mor. Samtidigt började nya idéer om barn och lärande växa fram. Här får du följa en skolvärld som på många sätt skiljer sig kraftigt från vår egen...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio