Följande artiklar ingår i en artikelserie om Viktorianska England och brittiska imperiet .
Viktorianska England och brittiska imperiet
ANNONS
Artikelserie om Viktorianska England och brittiska imperiet
1Det brittiska imperiet
Den mest underbara skapelse på världens yta - så uttryckte sig den viktorianske författaren John Galsworthy runt förra sekelskiftet om det brittiska imperiet. Aldrig hade det brittiska imperiet förefallit så stort och mäktigt som vid tiden strax före första världskriget 1914...
2Den viktorianska eran
Vad vi kallar den viktorianska tidsåldern är perioden från 1830 fram till sekelskiftet 1900. England stod på höjden av ekonomisk och politisk makt. Men mot slutet av perioden kom dock farliga konkurrenter. Efter det fransk-tyska kriget 1870-1871 var det nya Tyskland en allt farligare makt...
3Utrikespolitiska vindar i det viktorianska England
Det brittiska samväldet styrdes under den viktorianska eran med fast hand av parlamentet i London. Tre av tidens mest utmärkande politiker var John Palmerston, Benjamin Disraeli och William Gladstone. Alla tre kom på olika sätt att spela en stor roll i Storbritanniens politiska historia under 1800-talet som var en period då stora delar av världen styrdes från London...
4Den brittiska imperialismen
Imperialismen hade ett starkt folkligt stöd i England. Man var stolt att tillhöra ett världsvälde och man var ännu stoltare över att "vara britt". Långt in på 1900-talet vände många britter blickarna mot sitt imperium, eller som det senare kom att kallas samväldet, hellre än mot övriga Europa...
5Brittisk imperialism - exemplet Sydafrika
Den brittiska nationalismen tog sig uttryck i uppbyggandet av det brittiska imperiet. Som exempel på hur man i Sverige för hundra år sedan upplevde den brittiska imperialismen i världen har vi valt fallet Sydafrika. Om du här följer den tidens pressdebatt och jämför med dagsläget ska du se hur man i Sverige på hundra år förändrat synen på Afrika...
Liknande filmer och poddradio
ANNONS
Liknande artiklar
Upprorsstämning på ett gods i medeltidens England

I slutet av 1300-talet växte missnöjet bland bönderna på det engelska godset Forncett i Norfolk. Höga skatter och tunga dagsverken hade lett till allt sämre levnadsvillkor för godsets arrendatorer. Efter att det uppkommit ett rykte om en eventuell arbetsvägran bland folket, blev godsförvaltaren William Gunnyld tvungen att utreda situationen...
Qingdynastin (1644-1912)

Qing blev Kinas sista kejsardynasti och upprättades av ett invaderande folk som dock ansträngde sig för att bli mer konfucianska än kineserna själva. Under Qing blev Kina först så framgångsrikt att det väckte beundran bland Europas intellektuella, för att därefter drabbas av sådana motgångar att det kom att kallas ”Asiens sjuke man”...
Kejsarinnan Matilda

Medeltidens mäktiga kvinnor var vanligen inhoppare för män. När adelsmannen befann sig på resa, satt fängslad eller hade avlidit behövde någon gå in i hans ställe, och fanns det ingen vuxen son så var makan eller modern den logiska ersättaren - det finns en anledning till att den tidens mäktiga familjer har liknats vid vår tids familjeföretag. I den här artikeln kan du läsa om en kvinna som verkar ha struntat fullständigt i alla idéer om att hon skulle basera sin maktutövning på en man. Istället krävde hon Englands tron i sitt eget namn och hon har gått till historien som kejsarinnan Matilda...
Kolonierna - en god affär?

Att kolonierna blev en god affär för de allra flesta entreprenörer och bolag som verkade där är klart, lika klart som att vinsten "betalades" av de ursprungliga invånarna i de erövrade landområdena. Var kolonialismen även en god affär för de europeiska moderländerna? Det är inte så alldeles lätt att svara på den frågan. Allt beror på vilka beräkningsgrunder man vill använda. För det första - vad är moderlandet? Är det staten, folket eller bara de som satsade pengar i kolonierna? För det andra - hur ska man rätt värdera alla insatser från ömse håll? För det tredje och svåraste - hur skulle det ha sett ut om man inte haft kolonier?
Henrik VIII, del 2: Kungen som lät avrätta två av sina fruar

I den föregående artikeln om Henrik VIII kunde vi på slutet läsa att kungen äntligen fick sin älskade Anne Boleyn. Detta blev möjligt tack vare att han bröt med den katolska kyrkan och lät utropa sig själv till den engelska kyrkans överhuvud. I den här avslutande artikeln ska vi dock få se att kärleken inte var beständig. Eller att den var det, men att föremålen växlade, som man brukar säga. Och det gällde i högsta grad för Henrik VIII...
Henrik VIII, del 1: Kungen som bröt med påven för kärlekens skull

Den engelske kungen Henrik VIII är mest känd för eftervärlden för att han var gift sex gånger och att han lät avrätta två av sina fruar. Han bröt dessutom med påven i Rom, och gjorde sig själv till engelska kyrkans överhuvud. Detta är första delen av två i en artikelserie om Henrik VIII, en grym och maktfullkomlig härskare, men också mycket bildad och kultiverad...
Ämneskategorier
Nationalism och imperialism
Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.
Storbritanniens historia
Historia om Storbritannien (England, Skottland, Wales och Nordirland). Här finns material som behandlar Storbritanniens...
Liknande Podcasts
Frågan om Skottlands självständighet
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap och historia) om Skottland och kraven på skotsk självständighet.
Nordirlands historia
I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om Nordirlands historia under 1900-talet och framåt.
Orsaker till första världskriget
Det är mer än hundra år sedan första världskriget bröt ut. Mattias, Julia och Mattias pratar om orsakerna till att kriget bröt ut - nationalism, imperialism och alliansbyggande nämns, liksom skotten i Sarajevo.