Upplysningsidéerna bakom demokratins framväxt

Lästid 4 minuter

Tidigare i historien och under 1600-talet och 1700-talet hade man utgått från att samhällsordningen var given av Gud, exempelvis i föreställningen om ett kungadöme av Guds nåde. Upplysningsfilosoferna försökte istället förstå samhällsordningen som ett människoverk. Samhället var uppbyggt av människor och kunde därför förändras av människor.

S

Artikel

Skrivbord med en man som håller i ett papper och en gåspenna.

Bild: Wikimedia Commons

Upplysningsidéerna dominerade kulturlivet

Upplysningen var en tankeströmning som dominerade kulturlivet under 1700-talet. Upplysningsfilosoferna menade att människan skulle bruka sitt förnuft istället för att blint böja sig för kyrkans dogmer eller invanda tankesätt.

Utifrån den utgångspunkten var de också kritiska mot de rådande politiska och sociala förhållandena. Samhället borde styras på ett mera framstegsvänligt sätt med större folkligt inflytande, menade många samhällskritiker och lade fram olika förslag, alltifrån Rousseaus direktdemokrati till Voltaires "upplysta despoti" (se nedan).

ANNONS

Folket har rätten att göra uppror

Några av upplysningsfilosoferna tänkte sig att samhället uppkommit som ett resultat av ett slags ursprungligt fördrag, där människorna lämnade ifrån sig makten till en stat mot att denna i gengäld förband sig att respektera vissa naturliga rättigheter. Oberoende av rang och stånd hade envar rätt till liv, frihet och egendom. Om en stat inte respekterade dessa rättigheter och därmed bröt mot samhällsfördraget hade människorna enligt den engelske filosofen John Locke (1632-1704) en fjärde rättighet – rätten att göra uppror.

Detta var naturligtvis omstörtande tankar i en tid då man ansåg att överheten fått sin makt av Gud. Men de mest radikala idéerna framställdes av Jean-Jacques Rousseau.

En man i cenrum i en salong fylld av välklädda människor. Han håller i en trave med papper och verkar läsa. — Bild: Léna
Under senare hälften av 1700-talet spred sig upplysningsidéerna snabbt bland Paris salonger. Idéerna kom senare att ligga som grund för den franska revolutionen.

Makten ska utgå från folket

Jean-Jacques Rousseau (1712-1778) var oppositionsman också i förhållande till många av de andra upplysningsfilosoferna. De såg bara framsteg i det omgivande samhällets alltmer förfinade kultur. Rosseau kritiserade istället det moderna stadslivet, som i hans ögon var konstlat och falskt. Som föredöme framhöll han den strävsamme bondens eller hantverkarens liv i samspel med naturen. Han ansåg också att de övriga upplysningsfilosoferna hyste en överdriven tilltro till förnuftet, som han menade ofta förde människan på villovägar. Istället skulle hon lita på samvetet, känslorna och intuitionen.

Rousseau motsatte sig idén att samhällsfördraget innebar att människorna överlämnade makten till staten. Han menade att folket måste delta aktivt i alla beslut som berör dess villkor. Ska man lyda en lag måste man ha varit med och stiftat den. Parlament och kungamakten ska bara verkställa folkviljan som den kommer till uttryck på allmänna möten och omröstningar. Denna idé om staten som uttryck för folkviljan skulle få stor betydelse i franska revolutionen och 1800-talets politiska idéutveckling.

Montesquieus maktfördelningslära

Teorin om samhällsfördraget försökte förklara statens uppkomst. Men hur skulle man förstå skillnaden mellan olika stater? Charles Louis de Montesquieu (1689-1755) menade att lagar och sedvänjor varierade på grund av olikheter i klimat och naturförhållanden. Han rekommenderade att det skulle råda åtskillnad och balans mellan den politiska maktens olika funktioner. Den styrande makten (kungen/regeringen) måste kontrolleras av den lagstiftande (parlamentet). Båda dessa maktcentra måste i sin tur övervakas av den dömande makten (domstolarna), som måste ha en oberoende ställning.

ANNONS

Alla upplysningsfilosofer ville inte ha demokrati

Andra upplysningsmän, som Voltaire (1694-1778), var varken särskilt intresserade av att det rådde maktbalans eller av att staten var representativ för folket. Vidgat folkstyre var snarast skadligt ansåg han, eftersom folket var oupplyst. Desto viktigare var det att påverka regenten, så att denne omfattade de nya tankarna och använde sin makt för att främja nyttiga näringar, framsteg och förnuft. Hellre en upplyst despoti än en oupplyst demokrati, menade Voltaire.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Sammanfatta upplysningsidéernas kärna i några meningar.
Vad menade John Locke när han skrev att folket har rätt att göra uppror?
Vad menade Jean-Jacques Rousseau med att makten ska utgå från folket?
Beskriv kortfattat Montesquieus maktfördelningslära.
På vilket sätt var upplysningsidéerna kritiska mot 1700-talets politiska och sociala förhållanden?
Varför föredrog Voltaire en upplyst despoti framför en oupplyst demokrati?

Fundera på:

Om du hade levt som bonde under upplysningen, vilka idéer hade du tyckt varit de viktigaste? Motivera varför.
Beskriv hur samhällsordningen skulle kunnat ha sett ut idag om upplysningsfilosofernas idéer inte hade fått genomslag under 1700-talet.

M LÄS MER: Upplysningen

S LÄS MER: Mänskliga och medborgerliga rättigheter 1789

M LÄS MER: Några av upplysningens idéer

S LÄS MER: Upplysningens idéer spreds i Paris salonger

M LÄS MER: Voltaire – upplysningens vassa penna

M LÄS MER: Encyklopedin – uppslagsverket som utmanade makten

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
John P McKay m.fl., A History of World Societies, Bedford/St. Martins, 2009
David Held, Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi, Daidalos, 2005
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand, 1995

FÖRFATTARE

Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums Gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.

Senast uppdaterad: 12 augusti 2026

Publicerad: 6 januari 2014

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

M

Målningen visar franska revolutionstrupper i full strid. I mitten står en ledare med utsträckt arm och en bekymrad men beslutsam blick.

Till vapen för revolutionen – när värnplikten föddes i Frankrike

av: Jan-Olof Fallström

2026-08-16

Lästid 28 minuter

År 1793 stod det revolutionära Frankrike inför ett allvarligt hot. Fiendearméer närmade sig landets gränser samtidigt som uppror rasade på hemmaplan. Då fattades ett beslut som skulle förändra både kriget och synen på vem som skulle försvara landet. Hundratusentals unga män kallades in till armén. Många av dem hade aldrig tidigare lämnat sin hembygd. Nu väntade långa marscher, brist på mat och utrustning, sjukdomar och blodiga strider – men också mötet med ett Frankrike de knappt visste fanns. Ur revolutionens massarméer växte en ny tanke fram: soldaten skulle inte längre bara kämpa för en kung, utan som medborgare för sitt land...

+ Läs mer

M

Charlotte Corday – mordet som skulle rädda revolutionen

av: Lars Hildingson

2026-08-14

Lästid 26 minuter

Sommaren 1793 reste 24-åriga Charlotte Corday ensam till Paris med en kniv gömd under kläderna. Hon var själv anhängare av revolutionens idéer, men avskydde det växande våldet och hade blivit övertygad om att den radikale journalisten Jean-Paul Marat bar en stor del av skulden. Genom att döda honom trodde hon att hon kunde rädda republiken från fortsatt blodspillan. Istället blev Marat martyr, Charlotte giljotinerades och revolutionen blev ännu våldsammare. Vem var kvinnan bakom ett av franska revolutionens mest berömda mord, och varför var hon beredd att offra sitt eget liv?

+ Läs mer

M

Bilden visar en historisk handkolorerad färggravyr från cirka 1792 som föreställer franska revolutionärer som dansar kring frihetens träd.

Varför blev det revolution i Frankrike?

av: Göran Wadner

2026-08-13

Lästid 18 minuter

Det finns flera förklaringar till franska revolutionen 1789. Somliga historiker har lagt tonvikten vid det orättvisa ståndssamhället, statens dåliga finanser, den höga arbetslösheten och missväxten med följande hungersnöd. Andra har betonat att upplysningsförfattarnas svidande kritik mot ofriheten och att den amerikanska fri- och rättighetsförklaringen skapade revolutionära stämningar bland det franska folket. Alla dessa orsaker är riktiga och bidrog mer eller mindre till revolutionen. Men räcker de som förklaring?

+ Läs mer

M

Encyklopedin – uppslagsverket som utmanade makten

av: Lars Hildingson

2026-08-12

Lästid 21 minuter

Kan ett uppslagsverk vara så farligt att det måste förbjudas? I 1700-talets Frankrike var svaret ja. Denis Diderot och hans medarbetare ville samla så mycket som möjligt av tidens kunskap i ett enda stort verk. Resultatet blev "Den stora Encyklopedin", ett faktarikt verk som samlade kunskap om allt från filosofi och vetenskap till hantverk, teknik och vardagsliv. Men böckerna nöjde sig inte med att förklara hur världen fungerade. De uppmuntrade också människor att använda sitt förnuft, tänka själva och ifrågasätta gamla sanningar. Det oroade både kyrkan och makthavarna, och till slut förbjöds verket. Censuren och de ständiga konflikterna gjorde arbetet allt svårare, och delar av produktionen fick fortsätta i hemlighet. Trots motståndet lyckades Encyklopedin överleva och blev en av upplysningstidens viktigaste symboler för kunskap och rätten att tänka fritt...

+ Läs mer

M

Voltaire – upplysningens vassa penna

av: Göran Wadner

2026-08-11

Lästid 16 minuter

Med humor, ilska och en sylvass penna utmanade Voltaire både kungar, kyrkan och gamla föreställningar. Han kämpade mot religiös fanatism, vidskepelse och orättvisor och uppmanade människor att använda sitt förnuft och tänka själva. Samtidigt var han långt ifrån demokrat i modern mening. Voltaire var en motsägelsefull person – rik, berömd och ibland fåfäng, men också en modig försvarare av människor som utsattes för förföljelse och övergrepp. Hans idéer blev en viktig del av upplysningen och påverkade synen på frihet, tolerans och makt långt efter hans död...

+ Läs mer

M

Livet på Paris gator under 1700-talet

av: Göran Wadner

2026-08-10

Lästid 15 minuter

1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio