Apotekens historia i Sverige
Bild från 1908 som visar ett apotek med interiör i jugendstil. Några män i mörk kostym och stärkkrage står bland hyllor. I förgrunden syns disken med blankpolerad granitskiva.
Våra första apotekare
Våra första apotekare betjänade främst hovet där de ofta också fungerade som läkare. Gustav Vasa - som under sina sista levnadsår led av många krämpor - tillkallade redan 1554 en tysk apotekare, mäster Lucas, som föreståndare för sitt slottsapotek.
Denne mäster Lucas skötte kungen under hans sista sjukdom i augusti 1560 med hjälp av en barberare (frisör) och en sjukvårdskunnig präst. Enligt tidens teorier om kroppsvätskornas betydelse för hälsan stod orsaken till sjukdomen att finna i kungens urin, den "koleriska" vätskan. Alltså ordinerade de violsirap och granatäpple jämte endivie- och cikoriavatten mot kungens häftiga huvudvärk.
ANNONS
ANNONS
Kungen var naturligt nog missnöjd med denna behandling och vägrade till slut att ta någon medicin alls. Han avled en månad senare.
För att hejda de många kvacksalvare som gjorde sig pengar på folks okunnighet och vidskepelse, utfärdades i slutet av 1600-talet privilegier som bestämde hur många apotek som skulle få finnas och vilka medel som bara fick säljas på apoteken.
Pulvriserad mumie och påfågels-träck
Apotekarens bibel var och är fortfarande farmakopén, som föreskriver vilka droger som ska säljas och hur de ska tillredas. Den första svenska farmakopén kom 1686. Den har under århundradena följts av en rad nya moderniserade. Dagens utgåva lär inte ha mycket gemensamt med Pharmacopoeja Holmiensis från 1686. I den omnämns sällsamma undergörande läkemedel beredda av människokranium, pulvriserad egyptisk mumie, horn och tand av enhörning och påfågels-träck.
Ett verkligt universalmedel ansågs Theriaca vara. Det mediet var berett av 66 ingredienser, enligt tesen "alltid botar något". Bland ingredienserna fanns pulvriserade italienska ormar, långpeppar, opium, perubalsam, kanel, röda rosenblad, myrra, saffran, indisk nardus och bävergäll. Bävergäll är päronformade körtelsäckar som sitter under huden på bävrar av bägge könen. Förr trodde man att de var bäverns testiklar. Torkat bävergäll ansågs vara undergörande redan under antiken.
Från kloka gummans dekokt till dagens hjärtmedicin
Visst gör mycket av gamla tiders läkekonst ett tragikomiskt intryck, men det är ett faktum att många av våra viktigaste och mest använda mediciner har sitt ursprung i gamla folkliga mediciner. Som till exempel digitalispreparaten.
Bild från 1945 som visar laboratoriet på apoteket Hjorten (Alingsås apotek mellan 1862-1946). Rummet är fyllt med olika maskiner som apoteket använde för tablettillverkning och/eller andra ändamål.
En "klok gumma" i England gjorde sig under 1700-talet berömd för en dekokt som var verksam mot "vattusot", vätskeansamling i kroppen till följd av dåligt hjärta. Den engelske läkaren Withering blev intresserad av den märkliga dekokten och tog sig för att undersöka vilka de verksamma beståndsdelarna var. År 1785 hade han kommit på lösningen: Det var bladen av fingerborgsblomman, Digitalis purpurea.
Sedan dess har digitalis använts i hjärtmediciner och än idag hör digitalispreparaten till våra viktigaste hjärtmediciner, fast numera i kemiskt renodlad form. Kloka gummor ska inte föraktas...
Mjöldrygan - ett farligt gift
Mjöldrygan var förr en vanlig parasitsvamp på råg i hela Mellaneuropa. Mjöldrygan ökade mjölmängden, därav namnet. Men det var en farlig utdrygning för mjöldrygan är oerhört giftig, något som var okänt i äldre tid. Regniga somrar då parasitsvampen trivdes bäst kunde inblandningen i rågen bli hög. Under flera århundraden drabbades Europas befolkning av epidemiliknande förgiftningar.
ANNONS
ANNONS
De fattiga drabbades hårdast av den farliga mjöldrygeförgiftningen, för när hösten kom hade de gjort slut på föregående års skörd och måste genast börja mala och använda av den nya säden. Det är nämligen det nymalda mjölet som är farligast. Mjöldrygans gifthalt sjunker vid lagring, efter ett år är giftämnena nästan borta.
De äldsta uppgifterna om mjöldrygeförgiftning är från år 590 i Frankrike, det talas om epidemier med tusentals offer. I Sverige förekom den sista epidemin som orsakats av mjöldryga 1853, i Ryssland så sent som 1888.
Sjukdomen börjar med förändringar i känseln liknande myrkrypningar. Därefter uppstår brand i de angripna kroppsdelarna, sår och krampanfall. Slutligen kan de angripna kroppsdelarna falla av. I sanning en ohygglig sjukdom som ofta ledde till en kvalfull död. Naturligtvis grubblade vetenskapspersoner tidigt över orsaken till denna farsot. Redan 1597 förklarade en man vid namn Tissot att ett samband fanns med mjöldrygan, men några bevis hade han inte. Vår egen Linné studerade frågan men kom inte heller på lösningen.
Först 1806 fastslogs i en skrift av prosten Öller i Jämshög att det verkligen var mjöldrygan som var roten till det onda.
Vad innehåller då mjöldryga som kan framkalla en så fasansfull sjukdom? Mjöldrygans kemi är komplicerad. I myllret av bland annat alkaloider som isolerats, märks lysergsyra, varav ett nytt kemiskt ämne framställdes 1943 med förkortningen LSD, en idag bara alltför välkänd bokstavskombination. Det finns alltså ett samband mellan det okända gift som dödade människor för 1 500 år sedan och det pulver som ödelägger liv på 2000-talet.
Ett apoteksbiträde som blandar och mortlar, ca 1950.
Trots sina svåra giftverkningar har mjöldryga använts i århundraden inom folkmedicinen för att framkalla abort (den påverkar livmodern). Dess verkan glömdes bort men i början av 1800-talet kom den till användning igen. När mjöldryga såldes på apotek maldes den i en särskild kvarn på grund av sin giftighet.
Den fruktade mjöldrygan är ett exempel på en gammal folkmedicin som i rent koncentrerat skick används inom modern medicin. En av de ur mjöldrygan framställda alkaloiderna, ergotamin, används idag som verksamt medel mot migrän.
Gamla apoteksmiljöer fungerar än
Apoteksofficinen, där medicinen färdigställdes och kunderna hämtade medicinen, hade förr dyrbar inredning i ädla träslag med dekorerade hyllor och särskilda skåp för gifter som måste förvaras bakom lås. Finast var recepturen, det arbetsbord med vågar och viktsatser där den slutliga tillredningen och uppvägningen av läkemedlen skedde.
ANNONS
ANNONS
Tyvärr har många fina apoteksinredningar från 1800-talets slut och sekelskiftet rivits ut vid senare tiders moderniseringar. Men några finns kvar som fungerande apotek. Som apoteket Storken i Stockholm i nygotik från 1898 och Svanen i Lund, från samma år med intarsiadekor i ädla träslag, liksom apoteket Lejonet vid Stortorget i Malmö med inredning i nygotik.
Interiör från apoteket Storken, Östermalm, Stockholm.
Vad hände sedan?
Tiden efter 1950 har inneburit en fortsatt revolution vad gäller folkhälsa och hygien. Medellivslängden är en bit över 80 år för svenska män kvinnor på 2000-talet respektive 71 år för män och 74 år för kvinnor på 1950-talet. Skillnaden mellan mäns och kvinnors livslängd har minskat de senaste tio åren, vilket nog beror på att kvinnornas livsstil och arbeten alltmer liknar männens.
Läkarvetenskapen gör fantastiska framsteg. Man transplanterar livsviktiga organ och räddar liv med defribrillator och pacemaker. Men blir vi lyckligare? Vi äter mer mediciner än någonsin tidigare, inte minst antidepressiva medel.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Vad kan berättas om apotekarnas tidiga historia i Sverige och deras relation till kungligheter som Gustav Vasa?
- Vad var farmakopén och vad användes den till inom apoteksväsendet?
- Nämn några udda ingredienser som nämns i den första svenska farmakopén från 1686?
- Vilka faror förknippades med mjöldrygan och hur kopplas den till dagens kända substans LSD?
- Hur beskrivs apoteksmiljöerna under 1800-talets slut?
- Hur har medellivslängden och folkhälsan i Sverige förändrats sedan 1950-talet och vilka medicinska framsteg nämns i texten?
L LÄS MER: Historia om sjukdomar, läkekonst och medicin
M LÄS MER: Maten förr: Handelsboden och dess varor
M LÄS MER: Maten förr: I herrgårdens kök
M LÄS MER: Maten förr: I borgarens hem
M LÄS MER: Maten förr: På bondens bord
M LÄS MER: Maten förr: Kryddor
M LÄS MER: Historia om mat, kryddor och matvanor
L LÄS MER: Historia om mode, utseende och hygien
M LÄS MER: Livets växter - om olika växters användningsområden förr
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur:
Carl-Herman Tillhagen, Folklig läkekonst, Nordiska museet, 1977
Gustaf Näsström, Forna dagars Sverige, 1700-talet, Bonniers, 1962
Jan-Öjvind Swahn, Mathistorisk uppslagsbok, Ordalaget förlag, 1999
Matts Bergmark, Vallört och vitlök, Natur och kultur, 1967
Ingeborg Lingegård, Kryddgården, Natur och kultur, 1960
FÖRFATTARE
Text: Jane Fredlund, journalist, kulturhistoriker och författare
Artikeln är en omarbetad version av material från boken Så levde vi : Fest och vardag i forna dagars Sverige, av Jane Fredlund
