Så väljs en påve

Lästid 6 minuter

När en ny påve ska väljas riktas världens ögon mot Rom. För 1 400 miljoner katoliker är påven Kristi ställföreträdare på jorden, aposteln Petrus efterföljare, biskop av Rom och statschef i Vatikanen.

Artikel

Bild: SO-rummet.se

Påven är biskop av Rom och samtidigt den katolska kyrkans överhuvud. Det är därför viktigt att det alltid finns en påve på plats.

När påven dött samlas alla kardinaler i Rom

Det finns drygt 5 000 katolska biskopar runt om i världen. Omkring 250 av dem är kardinaler. Det är påven som utser nya kardinaler. Påven kan på så vis påverka vilka som får vara med och välja nästa påve - sin efterträdare. Men han får inte själv bestämma vem som ska bli nästa påve.

När en påve har dött samlas alla kardinaler i Rom för att delta i den nio dagar långa begravningen av den döda påven.

Efter begravningen öppnas den högtidliga konklaven som är ett slutet sammanträde där påvevalet hålls. Max 120 kardinaler får delta i konklaven, och alla måste vara under 80 år gamla.

ANNONS

Konklaven leds av en utsedd s.k. kardinaldiakon (en tillfällig ledare för konklaven) och inleds 15 till 20 dagar efter att påven dött eller abdikerat. Då ska hemliga diskussioner och omröstningar till sist avgöra vilken av de församlade som ska bära fiskarringen, symbolen för jordens alla katoliker. Ringen som tillverkas ny för varje påve, är vanligen av guld och besatt med ädelsten. Traditionen med fiskarringen är urgammal.

Påvens fiskarring

Enligt katolsk uppfattning går påvens ämbete tillbaka till aposteln Petrus, som Jesus utsåg till de första kristnas ledare. Petrus var fiskare när han lärde känna Jesus och blev hans lärjunge. Påvens fiskarring har därför i regel motiv som föreställer Petrus som fiskar. Men fiskaren kan också tänkas symbolisera en viktig del av påvens uppdrag som är att värna om kristendomen och få fler att nappa på religionen.

Förr i tiden användes fiskarringen även som sigill - som en slags namnstämpel - med vilken påven signerade viktiga dokument. När påven dött förstörs därför alltid hans unika fiskarring, så att inte det mäktiga sigillet ska kunna missbrukas av obehöriga.

Kardinalerna väljer en ny påve

Kardinalerna samlas i Sixtinska kapellet i Vatikanens hjärta där tak och väggar är utsmyckade av det kristna västerlandets främsta konstnärer, som Botticelli och Michelangelo. För att skydda konklaven från influenser (påverkan) utifrån stängs dörrarna igen.

Alla kardinaler svär dessutom en helig ed att inte avslöja något av det som händer under valet. Straffet för att bryta mot tystnadsplikten är uteslutning ur romersk-katolska kyrkan. Den enda förbindelsen med yttervärlden sker med hjälp av noggrant bevakade svängbara lådor i väggen genom vilka meddelanden, mat och annat kan lämnas och hämtas utan att de medverkande på vardera sidan ser varandra.

Lång och invecklad valprocess

Kardinalerna röstar fyra gånger om dagen. För att en kardinal ska utses till påve, krävs 2/3-dels majoritet plus en röst. Kardinalerna hålls inspärrade till dess att uppdraget är slutfört.

Bild: Vdp

Valsedlarna från en icke framgångsrik valomgång blir enligt tradition uppbrända tillsammans med våt halm så att det bildas svart rök som kan ses av stora skaror med väntande åskådare utanför Sixtinska kapellet.

Det långsammaste påvevalet man känner till tog två år och nio månader. När kardinalerna hade suttit så länge i staden Viterbo, tröttnade stadens borgmästare. Han lät ta bort taket över konklaven och serverade endast vatten och bröd till kardinalerna. Då enades kardinalerna snabbt den 1 september 1271 om att välja ärkebiskopen av Liége till påve. Han blev Gregorius X.

När röstningen börjat, räknas rösterna varje gång av tre granskare, som utses bland de församlade kardinalerna och byts ut för varje röstning. Kan man inte enas om vem som ska bli påve, blandas valsedlarna med våt halm och bränns, varvid svart rök uppstår som talar om för Rom att konklaven har röstat utan att nå resultat.

ANNONS

När den gällande majoriteten har uppnåtts blandas valsedlarna med torr halm och bränns så att en vit rök uppstår. Strax därefter hörs glada leverop från Petersplatsen, "länge leve påven".

Officiellt används fortfarande våt och torr halm, men enligt vissa uppgifter står idag lådor med kemikalier vid gjutjärnsspisen i källaren. Det är en mer modern och driftsäker metod för framkallandet av vit och svart rök.

Nya påven presenteras inför världen

När en ny påve är vald förs han till "Tårarnas sal", där han klär på sig påvedräkten. Därefter inleds en ceremoni där kardinalerna kommer fram, en och en, för att visa den nye påven sin vördnad.

Därefter går konklavens ledare (kardinaldiakonen) ut på Peterskyrkans stora balkong och meddelar - inför medier och alla som samlats på Petersplatsen - namnet på den nye påven. Han nämner påvens förnamn och efternamn, följt av hans påvliga namn. Sedan går den nye påven till balkongen och ger sin första välsignelse till staden Rom och världen.

Ord och begrepp:

Abdikera: Att avsäga sig tronen (att avgå som härskare). Det har dock bara hänt några gånger att påvar har abdikerat.

Kardinal: En katolsk biskop som upphöjts till kardinal av påven. Det är det näst högsta ämbetet, efter påven, inom den katolska kyrkan.

Konklav: Ett från yttervärlden strängt avspärrat rum där kardinalerna håller ett påveval.

Påve: Den katolska kyrkans chef. Påven bor i Vatikanstaten (världens minsta land) som ligger i staden Rom.

Visste du att:

Jesus lärjungar var den kristna kyrkans första biskopar. Petrus anses vara den första biskopen i Rom eftersom han reste dit för att sprida det kristna budskapet efter Jesus död, uppståndelse och himmelsfärd.
Peterskyrkan i Vatikanen är byggd på Petrus grav.
Genom kyrkans historia har nya påvar bara valts bland kardinalerna. Men egentligen kan vem som helst bland alla döpta och ogifta katolska vuxna män väljas till påve, så länge det inte finns några andra lagliga hinder enligt kyrkans lagar. Om den valde inte är en biskop så biskopsvigs han direkt efter det att han accepterat ämbetet. Att en icke-kardinal valts som påve har bara hänt en gång i historien, år 1378.
Inom katolska kyrkan visar man vilken rang en präst har genom färgerna på deras kläder. En vanlig präst brukar ha svarta kläder och har oftast ingen kalott, men om han har en så är den också svart. En kalott är en liten rund mössa som täcker mitten av huvudet - ungefär som en judisk kippa. Biskopar har en lila kalott. När de är finklädda bär de också en lång svart dräkt med ett brett lila bälte runt midjan. Kardinaler känner man igen på att de har röd kalott och ibland andra röda kläder, särskilt under gudstjänster. Påven är alltid klädd i vitt och har också en vit kalott.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Nämn fakta om påven.
Vilka är med i konklaven? Vad gör konklaven?
Vem kan bli vald till påve?
Ge exempel på att konklaven är isolerad.
Vad krävs för att man ska få en ny påve?
Hur får folk veta att en ny påve har valts?

M LÄS MER: Påvar

S LÄS MER: Påvarna som överlevt Heliga stolen - en realpolitisk historia

L LÄS MER: Lätta fakta om Vatikanstaten

S LÄS MER: Vatikanstatens historia

M LÄS MER: Vatikanstaten idag

L LÄS MER: Lätta fakta om Peterskyrkan

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Franjo Terhart och Janina Schulze, Världsreligioner - ursprung, historia, utövning, tro och världsbild, Parragon Books Ltd, 2007
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
Bra Böckers lexikon 2000, band 19, Bra Böcker AB, 1998
https://www.katolskakyrkan.se/kyrkan-i-varlden/vatikanen/paven/hur-valet-av-en-pave-gar-till

FÖRFATTARE

Text: Carsten Ryytty, författare och fd SO-lärare

Senast uppdaterad: 10 augusti 2025

Publicerad: 2 maj 2015

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

1600-talet, renlärighetens epok: Katolsk motreformation och evangelisk konfessionalism

av: Åke Magnusson och Börje Andersson

2021-09-27

Lästid 4 minuter

I det kristna Europa var 1600-talet renlärighetens epok. Det gäller både för den katolska och den protestantiska kyrkan. Reformationen ledde till att den västliga kristna kyrkan splittrades. För individens del innebar den en frigörelse från religiösa auktoriteter. Politiskt innebar den i de flesta europeiska länder en upplösning av det medeltida sakrala samhället. Utvecklingen efter reformationen präglades av en strävan mot religiös och politisk enhet. För furstarna, som ofta var både statens och kyrkans överhuvud, var det av primärt intresse att återställa enheten i respektive land. Motiven var därför både religiösa och politiska...

+ Läs mer

Medeltidens helgonkult

av: Gunnar Åselius

2021-07-28

Lästid 4 minuter

Med helgonkult menas dyrkan av heliga män och kvinnor som genom sina liv och gärningar visat sig stå i särskild relation till Gud. De vördades som föredömen, men också som medlare för människor inför Gud. Helgonkulten hade rötter i kristendomens första tid och var mycket populär då den gjorde den kristna religionen lättförståelig och konkret för vanligt folk...

+ Läs mer

Kristendomens tre huvudriktningar

av: Hanna Hägerland och Leif Löwegren

2018-07-25

Lästid 9 minuter

Från början fanns det bara en kyrka, den katolska kyrkan, den allmänna kyrkan. På 1000-talet sker den första stora brytningen inom kristenheten då kyrkan splittras i en västlig gren, den katolska kyrkan med Rom som centrum, och en östlig gren, den ortodoxa kyrkan med Konstantinopel som centrum. På 1500-talet sker nästa stora brytning inom kristenheten då den protestantiska kyrkan bryter sig loss, eller stängs ute, från den katolska kyrkan...

+ Läs mer

Lätta fakta om Peterskyrkan

av: Carsten Ryytty

2017-04-18

Lästid 4 minuter

Världens största kristna kyrka, Peterskyrkan, finns i världens minsta stat, Vatikanstaten. Peterskyrkan, vars väldiga kupol är ritad av Michelangelo och som ibland kallas Roms åttonde kulle, dominerar Vatikanen och fungerar som en trons fyr för miljoner pilgrimer varje år...

+ Läs mer

Jungfru Maria - Jesus mamma

av: Carsten Ryytty

2017-02-27

Lästid 4 minuter

Maria, Jesus mamma, är den mest betydande kvinnan i Nya testamentet. Hon nämns på flera ställen i bibeltexterna och i det kristna fromhetslivet intar hon en enastående rangplats...

+ Läs mer

Franciskus av Assisi och Franciskanorden

Franciskus av Assisi får en uppenbarelse.

av: Carsten Ryytty

2016-10-08

Lästid 3 minuter

Franciscus av Assisi tillhör ett av den kristna världens mest omtyckta helgon. Många städer, gator och kyrkor bär hans namn. Hans anda lever i den stora Franciskanorden, den största munkorden inom den katolska kyrkan...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio