Louis Pasteur – mikrobiologins fader – revolutionerade medicinen
Lästid 7 minuter
Louis Pasteur (1822-1895) var den franske kemisten vars upptäckter öppnade mikroorganismernas värld, vilket i sin tur ledde till historiens största medicinska genombrott.
Louis Pasteur i arbete i sitt laboratorium. Målning av A. Edelfelt 1885.
Louis Pasteur reser till en spritfabrik
År 1856
Hans karriär som ett slags kemins och medicinens superhjälte började med ett desperat rop på hjälp. Det var en sprittillverkare vid namn Bigo som hörde av sig. Han gjorde alkohol av sockerbetor nära staden Lille där den unge Louis Pasteur var professor. Bigo hade ett återkommande, mycket irriterande och kostsamt problem: I alldeles för många av de tunnor där man i hans fabrik försökte jäsa fram alkohol ur sockerbetornas saft gick något fel, och det hela förvandlades till en sur, stinkande massa. Om inte problemet gick att lösa skulle Bigo snart gå i konkurs. Många av hans grannar och kollegor hade dessutom samma problem, så själva industrin tycktes hotad.
ANNONS
ANNONS
Louis Pasteur ryckte ut. Med sig hade han sitt mikroskop, instrumentet vars krafter han bara precis hade börjat upptäcka. Efter att noga ha studerat hur den lyckade jäsningen gick till, övergick han till att i mikroskopets förstoring lika noggrant granska den misslyckade processen. Snart hittade han något som såg ut som ett slags svarta stavar. De var osynliga för blotta ögat, men det visade sig finnas miljontals av dem i en enda droppe av den sura vätskan. Efter noggranna tester och prövningar var Pasteur till sist säker på sin sak. När dessa små organismer – vi skulle idag kalla dem bakterier – hade kommit in i sockerbetsblandningen spred de sig i hög hastighet och gjorde vätskan odrickbar.
Problemet med Bigos förstörda alkohol var därmed löst. Varje fat som skulle jäsas till sprit behövde först undersökas noga. Fanns där minsta spår av de där svarta stavarna så var det bara att hälla ut alltihop och börja om från början. I de som var helt rena kunde arbetet istället gå vidare.
Uppfann metoden med pastörisering
Det dröjde ytterligare ett antal år innan Louis Pasteur lyckades hitta på en metod att döda dessa svarta stavar genom att värma upp vätskan till en nivå där bakterierna dog men där jästcellerna levde vidare. Denna metod, som efter honom kallas pastörisering, används som bekant än idag, inte minst när man tillverkar mjölk. Men detta var ännu i framtiden; Louis Pasteurs karriär hade vid det här laget bara inletts.
Louis Pasteur som utför ett experiment. Pasteurs arbete innebar en revolution inom den vetenskapliga metodologin. Han kombinerade två odiskutabla regler inom modern forskning: friheten till kreativt tänkande som utsätts för omfattande experimentell testning. Han brukade säga till sina elever: "Publicera aldrig något du inte kan bevisa genom experiment".
Han hade fötts 34 år tidigare, i den lilla staden Dole i östra Frankrike. Till en början var det inte mycket som talade för att han skulle bli en av sin tids stora, i skolan sågs han som en medelmåtta. Som enda barnet fick han trots det möjlighet till högre utbildning, tanken var att han skulle bli lärare.
Men så kom han att sitta i Sorbonneuniversitetets aulor och lyssna på föreläsningar hållna av en professor vid namn Dumas. I brev hem skrev han hänfört om vad han fick lära sig om kemins fascinerande värld. Han hade funnit sin kallelse, och resan mot ära – och revolutionerande förbättringar för hela mänskligheten – hade tagit sin början.
ANNONS
ANNONS
Mikrobiologins fader
För det som den vuxne Louis Pasteur insåg under sin resa till sockerbetsspritens fabriker det där året 1856, skulle visa sig ha enorma konsekvenser. Efter ytterligare studier kunde han visa att varje slags jäsning var kopplad till sin egen specifika mikroorganism, och att dessa kunde studeras under sterila förhållanden. Därmed lade han grunden för det oerhört rika forskningsfält som kom att kallas mikrobiologi.
Senare kunde han också visa att de små partiklar som man kan se i mikroskop finns i olika stort antal på olika håll i världen. Det finns till exempel fler bakterier på en smutsig gata i Paris än högt uppe i de franska Alperna. Han visade också att mikroorganismer inte heller utvecklades spontant av sig själva, vilket varit den dominerande teorin. Tvärtom kom de alltid utifrån – och om man höll dem borta borde man kunna skapa en kliniskt ren yta.
Allt detta lade Louis Pasteur fram belägg för, ofta under en storm av kritik från äldre kollegor. Hans tankar utmanade etablerade sanningar, och de som hade gjort sin karriär genom att föra fram de tidigare teorierna reagerade, som så ofta i vetenskapens historia, med hårt motstånd.
Men tiden talade för Pasteurs upptäckter.
Louis Pasteurs upptäckter revolutionerade sjukvården
I Skottland läste en kirurg vid namn Joseph Lister om Pasteurs experiment. Han drog omedelbart slutsatsen att man borde kunna tillämpa insikten om hur mikroorganismer finns överallt omkring oss på hans eget område, på sjukhusen. Under denna tid var de nämligen livsfarliga platser. Kirurgin hade visserligen gjort stora framsteg, i takt med att effektivare narkosmedel infördes. Men risken att drabbas av dödliga infektioner var överhängande. På Listers sjukhus ska i snitt så många som 50 av 100 patienter ha dött efter en större operation, på grund av infektioner i såren.
Lister började experimentera med olika sätt att döda de bakterier som kunde tänkas finnas i läkarnas utrustning, på skalpeller och tänger, saxar och sågar. Redan efter de första försöken hade antalet döda minskat till 15 av 100. Sedan, efter ytterligare finslipande av teknikerna för rengöring och hygiendisciplin, sjönk antalet avlidna till i snitt 3 av 100.
ANNONS
ANNONS
Utvecklade ett vaccin mot rabies
Det dröjde inte många år förrän Louis Pasteur var en fransk nationalhjälte. Efter att han utvecklat ett vaccin mot rabies och blivit berömd för att med hjälp av det ha räddat livet på en ung pojke som blivit biten av en smittad hund, kom han att grunda och leda det forskningsinstitut som bär hans namn, Pasteurinstitutet i Paris. Det var där hiv-viruset för första gången isolerades, och det var där vaccin och mediciner mot till exempel difteri, tuberkulos, gula febern och pesten utvecklades.
Men de framstegen kom senare. Under Louis Pasteurs egen tid var medicinen fortfarande hjälplös inför de allra flesta sjukdomar, vilket hans eget liv gav tydligt prov på. Av hans fem barn dog tre innan de blev vuxna. Två av dem dog i tyfus, en förödande bakteriesjukdom vars gåta han själv aldrig lyckades lösa.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vilken upptäckt gjorde Louis Pasteur 1856 när han besökte spritfabriken?
Vad menas med mikrobiologi?
Vad menas med pastörisering?
Varför blev Louis Pasteurs upptäckter så viktiga för sjukvården? Det hela började på ett sjukhus i Skottland där kirurgen Joseph Lister arbetade. Förklara.
Vad gjorde Louis Pasteur som kom att revolutionera medicinen. Nämn några av hans viktigaste upptäckter/uppfinningar.
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
VILL DU VETA MER? Läs Louis Pasteur – den franske kemisten vars upptäckter ledde till historiens största medicinska genombrott av Beverley Birch (1991).
Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser – en annorlunda världshistoria. Bokens webbplats
År 1793 stod det revolutionära Frankrike inför ett allvarligt hot. Fiendearméer närmade sig landets gränser samtidigt som uppror rasade på hemmaplan. Då fattades ett beslut som skulle förändra både kriget och synen på vem som skulle försvara landet. Hundratusentals unga män kallades in till armén. Många av dem hade aldrig tidigare lämnat sin hembygd. Nu väntade långa marscher, brist på mat och utrustning, sjukdomar och blodiga strider – men också mötet med ett Frankrike de knappt visste fanns. Ur revolutionens massarméer växte en ny tanke fram: soldaten skulle inte längre bara kämpa för en kung, utan som medborgare för sitt land...
Sommaren 1793 reste 24-åriga Charlotte Corday ensam till Paris med en kniv gömd under kläderna. Hon var själv anhängare av revolutionens idéer, men avskydde det växande våldet och hade blivit övertygad om att den radikale journalisten Jean-Paul Marat bar en stor del av skulden. Genom att döda honom trodde hon att hon kunde rädda republiken från fortsatt blodspillan. Istället blev Marat martyr, Charlotte giljotinerades och revolutionen blev ännu våldsammare. Vem var kvinnan bakom ett av franska revolutionens mest berömda mord, och varför var hon beredd att offra sitt eget liv?
Det finns flera förklaringar till franska revolutionen 1789. Somliga historiker har lagt tonvikten vid det orättvisa ståndssamhället, statens dåliga finanser, den höga arbetslösheten och missväxten med följande hungersnöd. Andra har betonat att upplysningsförfattarnas svidande kritik mot ofriheten och att den amerikanska fri- och rättighetsförklaringen skapade revolutionära stämningar bland det franska folket. Alla dessa orsaker är riktiga och bidrog mer eller mindre till revolutionen. Men räcker de som förklaring?
Kan ett uppslagsverk vara så farligt att det måste förbjudas? I 1700-talets Frankrike var svaret ja. Denis Diderot och hans medarbetare ville samla så mycket som möjligt av tidens kunskap i ett enda stort verk. Resultatet blev "Den stora Encyklopedin", ett faktarikt verk som samlade kunskap om allt från filosofi och vetenskap till hantverk, teknik och vardagsliv. Men böckerna nöjde sig inte med att förklara hur världen fungerade. De uppmuntrade också människor att använda sitt förnuft, tänka själva och ifrågasätta gamla sanningar. Det oroade både kyrkan och makthavarna, och till slut förbjöds verket. Censuren och de ständiga konflikterna gjorde arbetet allt svårare, och delar av produktionen fick fortsätta i hemlighet. Trots motståndet lyckades Encyklopedin överleva och blev en av upplysningstidens viktigaste symboler för kunskap och rätten att tänka fritt...
1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...
Att flytta från landsbygden till en fransk stad kunde öppna dörren till arbete, handel och ett bättre liv. Men staden var också ett samhälle fyllt av regler, privilegier och tydliga gränser mellan fattiga och rika. Här styrde borgmästare och mäktiga ämbetsmän, hantverkarna organiserades i skrån och den som ville bli fullvärdig borgare kunde få vänta i många år. Till och med maten på värdshusen och vilka familjer som måste ta emot inkvarterade soldater kunde bestämmas av myndigheterna...
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.
