Etruskerna använde järn
Etruskerna hade järnmalm och skog och kunde smälta järn. Det gjorde dem så mäktiga, att de behärskade hela norra Italien och handeln i västra Medelhavet. Järnmalmen fanns på ön Elba och på fastlandet. Järnet lockade feniciska och grekiska köpmän. Fenicierna betalade järnet med purpur och papyrus. Grekerna kom med keramik, vinrankor, olivträd, med alfabetet och många nya idéer.
Vaser och andra kärl dekorerades med figurer ur de grekiska sagorna. När krig hindrade grekerna att komma blev keramiken trist. Etruskerna behövde den inspiration som grekerna gav.
En rik civilisation
Etruskerna gjorde Poslätten fruktbar genom att anlägga kanaler för bevattning. De dikade också ut träsk och kämpade mot malarian.
Den etruskiska konsten visar ofta hur mannen och hustrun festar tillsammans, en sed som chockade grekerna. Kvinnorna i den etruskiska överklassen tycks ha varit ovanligt jämställda.
Etruskerna trodde på gastar och spöken, både onda och goda väsen. Till de senare hörde Febris, som sänkte febern hos de sjuka. Därifrån har vi via romarna fått ordet feber. Termin och terminal har vi från guden Terminus som skyddade gränserna och som man offrade blod och aska till en gång om året.
Etruskerna tydde fåglarnas flykt och läten, studerade molnens rörelse och blixtarna under åskväder. De romare som fick lära sig spådomskonsten, höll den hemlig inom familjen. De kallades augurer och de kunde också tyda offerdjurens inälvor. När viktiga beslut skulle fattas i Rom, blev de rådfrågade. Och man lydde dem.
På 300-talet f.Kr sände romerska adelsmän sina söner på utbildning till etruskerna. De lärde sig till och med etruskiska, som var helt olika latinet. Även hos romarna blev spåmännen, augurerna, mäktiga. En del av spåmännen tillhörde förnäma etruskiska familjer.
LÄS MER: Italiens historia
LÄS MER: Romarriket
