Mykene

Lästid 2 minuter

På 1400-talet f.Kr erövrades Kreta av ett folk från det grekiska fastlandet. Inkräktarna tillhörde den mykenska kulturen. Mykenarna är de första vi vet som talade grekiska och deras kultur blomstrade ungefär från 1600 till 1200 f.Kr.

Artikel

Bild: sailko

Mykenska soldater. Motiv på en antik grekisk vas.

Ett krigiskt folk

Om minoerna var förhållandevis fredliga var mykenarna desto mer krigiska. De anlade starka borgar med tjocka stenmurar runtom på det grekiska fastlandet. Mest berömt är Mykene på nordöstra Peloponnesos, som har fått ge kulturen sitt namn.

Borgarna tillhörde uppenbarligen småkungar som med hjälp av sina adelsmän behärskade omgivningarna. De förtryckta bönderna betalade skatter till kungen och jordägarna. I borgarna fanns specialiserade hantverkare som gjorde utsökta föremål i guld, silver och brons. En del av dessa exporterades tillsammans med de vanliga jordbruksvarorna.

ANNONS

Fram mot 1200-talets slut var det mykenarnas tur att bli besegrade. Mykene och många andra borgar ödelades och kungadömena gick under. Vilka det var som stod för förödelsen vet vi inte, men 1200-talet f.Kr var en orolig tid i Medelhavsvärlden. Då slogs egyptierna förtvivlat mot några de kallade "sjöfolken” och samtidigt gick Hettiterriket i Mindre Asien under. Det är troligt att allt detta har ett samband.

Bild: Alexikoua

Karta som visar det mykenska Grekland under dess glansperiod.

Det var också på 1200- och 1100-talet som dorerna invaderade Peloponnesos och tog över som ledande stam med Sparta och Korint som deras huvudstäder.

Den mörka eran

Tiden mellan den mykenska perioden och den grekiska klassiska eran brukar ibland kallas för den grekiska medeltiden eller den mörka eran. Detta beror delvis på att vi inte vet så mycket om denna tid. Generellt sett genomgick då den antika världen en period som utmärktes av små statsbildningar som inte hade några större förbindelser med varandra.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vilket folk erövrade Kreta på 1400-talet f.Kr, och vilket språk talade de?
Beskriv hur mykenarna skilde sig från minoerna när det gällde krig och fred.
Vad hände med de mykenska kungadömena vid 1200-talets slut?
Vad kännetecknar perioden som kallas för den grekiska medeltiden eller den mörka eran?

Fundera på:

Resonera kring varför historiker har svårt att ta reda på vad som hände under den mörka eran i Greklands historia.

S LÄS MER: Greklands historia

M LÄS MER: Den minoiska kulturen på Kreta

M LÄS MER: Från minoisk kultur till grekisk

M LÄS MER: Antikens Grekland

L LÄS MER: Palatset i Knossos

M LÄS MER: Handelsförbindelser över Medelhavet under forntiden: minoerna, mykenarna, egyptierna och fenicierna

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Eva Queckfeldt, Medelhavsvärlden - 3000 år av historia, Studentlitteratur, 2010
John P McKay m.fl., A History of World Societies, Bedford/St. Martins, 2009
Hugo Montgomery, Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e.Kr, Almqvist & Wiksell, 1995

FÖRFATTARE

Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.

Senast uppdaterad: 2 februari 2026

Publicerad: 2 januari 2014

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Den goda staten, enligt Platon

av: Lars Hildingson

2026-03-16

Lästid 9 minuter

Kan man skapa ett lyckans land på jorden, en plats där människor lever rättvist, tryggt och nöjt? För över 500 år sedan gav Thomas More ett namn åt den drömmen: Utopia. I den här texten följer vi spåret bakåt i historien och möter en av de mest kända utopierna. Filosofen Platon ville bygga en idealstat där livet är enkelt och där ingen får bli för rik. Samtidigt väcker hans idéer svåra frågor om makt, frihet och människovärde...

+ Läs mer

En eftermiddag på gymnasiet - om idrott och bad i antikens Grekland

Tre nakna män med hjälp och sköld som springer ett lopp.

av: Göran Wadner och Jan-Olof Fallström

2026-03-03

Lästid 16 minuter

I antikens Aten var gymnasiet mer än en plats för idrott. Här tränade fria män sina kroppar genom löpning, hopp, kast och brottning, men de umgicks också, diskuterade idéer och följde med i stadens nyheter. Idrott, bad och samtal hörde ihop och sågs som en viktig del av både kroppens och själens utveckling i det grekiska samhället...

+ Läs mer

Slaveri i antikens Aten

En slav och hans herre på väg till marknaden i Aten.

av: Göran Wadner och Lars Hildingson

2026-03-02

Lästid 11 minuter

I antikens Aten var slaveriet en självklar del av samhället. Nästan hälften av invånarna var slavar och saknade rättigheter, medan en liten grupp fria män styrde staten. Slavarna arbetade överallt – i hemmen, i hamnen, i gruvor och åt staten – och deras arbete gjorde det möjligt för de fria medborgarna att ägna sig åt politik och filosofi. Atens demokrati hade inte varit möjlig utan slaveriet. Den berömda atenska demokratin hade alltså även en mörk sida...

+ Läs mer

Hur man bodde i antikens Aten

Målning från en kruka som föreställer gatuliv i antikens Aten.

av: Göran Wadner

2026-03-01

Lästid 8 minuter

Hur bodde människorna i Aten på 400- och 300-talen f.Kr? Ja, det beror verkligen på vilka människor man talar om. Bondefamiljerna bodde ofta i små, runda hyddor av flätverk och lera. De fattigaste levde i bergshålor. Andra bodde i riktiga hus, men de var mycket enkla. I regel hade dessa hus en våning med två eller tre små rum. Ibland hade de en övervåning med ett eller två rum. En trätrappa utanpå huset ledde dit. Det hände att vindsvåningen hyrdes ut till bostadslösa eller till utlänningar som ville ha en bostad i staden...

+ Läs mer

Födelse och död i antikens Grekland

En mamma med sin lilla pojke som sitter på pottan.

av: Göran Wadner

2026-02-28

Lästid 7 minuter

I antikens Grekland var både födseln och döden omgivna av tydliga ritualer. Familjer ville ofta ha få barn, men en son ansågs särskilt viktig för att föra arvet vidare och ta ansvar för föräldrarna. Vid livets början markerades barnets ankomst med skyddande tecken, rening och namngivning. Och vid livets slut följde tvättning, gåvor, liktåg och begravning eller bål samt återkommande minnesdagar...

+ Läs mer

Kärlek och äktenskap i antikens Grekland

Kvinna på en stol som blir betjänad av två slavinnor.

av: Göran Wadner

2026-02-27

Lästid 12 minuter

I antikens Grekland handlade äktenskap mer om familj och plikt än om romantisk kärlek. Målet var att få barn, särskilt en son som kunde föra släkten vidare och ta ansvar för föräldrarna. Samtidigt levde män och kvinnor i stor utsträckning åtskilda i samhället, vilket gjorde det svårt att ens lära känna varandra före giftermålet. Texten förklarar också hur partner valdes, hur förlovning och bröllop gick till, vilka regler som gällde vid skilsmässa och varför kvinnors liv ofta blev starkt begränsat i det mansdominerade grekiska samhället...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio