Jeanne d'Arc, del 3 : Krigslyckan vänder för Frankrike
Lästid 6 minuter
Jeanne d'Arcs ankomst till den belägrade staden Orléans inspirerade både soldater och civila, vilket vände krigslyckan till Frankrikes fördel. Hennes närvaro tolkades som gudomlig inblandning och återupplivade hoppet och motståndsviljan hos fransmännen. Efter befrielsen av Orléans och flera andra segrar, blev Jeanne d'Arc en symbol för fransk framgång och oövervinnlighet, och ryktet om henne spreds snabbt i Frankrike och över Europa. Men hennes gudomliga uppdrag var ännu inte slutfört...
Jeanne d'Arc hälsas av Orléans befolkning. Hennes ankomst är vad som behövs för att krigare och övrig befolkning ska få nytt mod.
Jeanne d'Arc befriar Orléans
Staden Orléans är belägrad av engelsmännen. Ryktet om Jeanne d'Arc har nått dit långt i förväg och förväntan är stor. Alla är ute för att möta henne och för att få röra vid henne, när hon rider in på en vit häst. Ett samtida ögonvittne skildrar Jeanne d´Arcs intåg i Orléans.
"Företrädd av fackelbärare red Jeanne vid Dunois sida på en vit häst, prydd med ett rikt schabrak. Hon red långsamt för att inte skada den stora folkmassan som mottog henne med en sådan glädje, som om de sett Gud själv nedstiga till dem. Och detta ej utan skäl, ty folket hade utstått många besvär, mödor och svårigheter, och vad värre var, de fruktade mycket, att ingen hjälp skulle bibringas dem, och att de skulle förlora både liv och ägodelar. Men de kände sig redan tröstade, och de kände det, som om belägringen redan blivit hävd, emedan man sagt dem, att i den enkla Jungfrun bodde en gudomlig kraft, och de betraktade henne med stor kärlek, både män, kvinnor och små barn. Och de trängde sig med stort besvär fram för att få vidröra henne eller hästen, på vilken hon red ..." [Curt Wallis, Jeanne d'Arc, Fritzes, 1917, sid. 85-86]
ANNONS
ANNONS
Jeannes ankomst är vad som behövs för att krigare och övrig befolkning ska få nytt mod. Nu blir alla fast beslutna att göra sitt yppersta. Hon lyckas få hela armén att gå i mässan innan de anfaller engelsmännen. Två av hennes bröder ansluter sig till hennes här och följer henne sedan på fälttågen. Jeanne rider främst med sitt banér och hon står mitt i stridslinjen utan att skrämmas av pilar och kulor. Själv dödar hon aldrig någon. Sitt svärd använder hon bara för att slå med flatsidan. Men hon driver männen att döda. Efteråt faller hon i gråt och ber för de fallna fiendernas själar.
Bild: Panthéon de Paris Den plötsliga segern vid Orléans ledde till många förslag på fortsatt offensivt agerande. I efterdyningarna av den oväntade segern lyckades hon övertala Karl VII att avancera mot Reims där han skulle låta kröna sig till kung över hela Frankrike. Målning gjord av Jules Eugène Lenepveu (1819-1898).
Orléans befrias och sedan faller engelsmännens fästen ett efter ett. Blotta ryktet om att "Jungfrun" – "La Pucelle", som hon kallar sig själv, är i antågande tycks skrämma dem halvt på flykt.
Vid några tillfällen blir Jeanne sårad, men hon är snart med i striden igen.
När hon stormar upp för en stege, träffas hon av en armborstpil, som tränger emellan pansarplattorna i hennes rustning. Pilen går in ovanför bröstet, genom skuldran och ut till ryggen. Hon störtar till marken och engelsmännen tror att de oskadliggjort henne eller kanske dödat henne. I engelsmännens ögon är hon en häxa som använder trollkonster mot dem. Men deras glädje blir inte långvarig. Redan nästa dag är hon med i första ledet som vanligt.
ANNONS
ANNONS
Kvinnorna i Orléans säljer sina smycken för att samla till ett monument över Jeanne. Detta reses på bron och består av ett stort kors med frälsarens bild. På ömse sidor om korset syns Karl VII och Jeanne d´Arc, knäböjande. Minnesmärket ska etthundratrettio år senare komma att förstöras av hugenotterna.
Bild: Wikimedia Commons Kung Karl VII kröns i staden Reims på uppmaning av Jeanne d'Arc. Målningen finns i Panthéon och är gjord av Jules-Eugène Lenepveu (1819-1898).
Jeanne d'Arcs styrkor tycks oövervinneliga och ryktet om henne sprids över Europa. Hon har uppfyllt sitt första löfte: att befria Orléans. Hon uppfyller även sitt andra löfte: att kungen ska krönas i Reims. Efter detta är Jeanne redo att inta huvudstaden Paris och befria den från engelsmännen.
Men hon får vänta länge innan hon lyckas övertala kungen att ge henne utrustning och tillstånd för detta.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Hur påverkade Jeanne d'Arcs ankomst till den belägrade staden Orléans dess invånare och försvarare?
Hur agerade Jeanne d'Arc under striderna och vilken inställning hade hon till våld?
Fundera på:
Vilken betydelse hade Jeanne d'Arcs religiösa övertygelse för hennes militära strategi och handlingar?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Jeanne d'Arc: Rättegångsprotokoll år 1431, Göteborg: Universitetet, 1991 Victoria Sackville-West, Jeanne d'Arc, Tiden, 1937 Friedrich Schiller, Die Jungfrau von Orléans. I: Schillers Werke, Band 9, Böhlaus, 1948 Friedrich Schiller, Orleanska Jungfrun, Bonnier, 1872 Curt Wallis, Jeanne d'Arc, Fritzes, 1917 Marina Warner, Joan of Arc, Weidenfeld and Nicolson, 1981
FÖRFATTARE
Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
År 1793 stod det revolutionära Frankrike inför ett allvarligt hot. Fiendearméer närmade sig landets gränser samtidigt som uppror rasade på hemmaplan. Då fattades ett beslut som skulle förändra både kriget och synen på vem som skulle försvara landet. Hundratusentals unga män kallades in till armén. Många av dem hade aldrig tidigare lämnat sin hembygd. Nu väntade långa marscher, brist på mat och utrustning, sjukdomar och blodiga strider – men också mötet med ett Frankrike de knappt visste fanns. Ur revolutionens massarméer växte en ny tanke fram: soldaten skulle inte längre bara kämpa för en kung, utan som medborgare för sitt land...
Sommaren 1793 reste 24-åriga Charlotte Corday ensam till Paris med en kniv gömd under kläderna. Hon var själv anhängare av revolutionens idéer, men avskydde det växande våldet och hade blivit övertygad om att den radikale journalisten Jean-Paul Marat bar en stor del av skulden. Genom att döda honom trodde hon att hon kunde rädda republiken från fortsatt blodspillan. Istället blev Marat martyr, Charlotte giljotinerades och revolutionen blev ännu våldsammare. Vem var kvinnan bakom ett av franska revolutionens mest berömda mord, och varför var hon beredd att offra sitt eget liv?
Det finns flera förklaringar till franska revolutionen 1789. Somliga historiker har lagt tonvikten vid det orättvisa ståndssamhället, statens dåliga finanser, den höga arbetslösheten och missväxten med följande hungersnöd. Andra har betonat att upplysningsförfattarnas svidande kritik mot ofriheten och att den amerikanska fri- och rättighetsförklaringen skapade revolutionära stämningar bland det franska folket. Alla dessa orsaker är riktiga och bidrog mer eller mindre till revolutionen. Men räcker de som förklaring?
Kan ett uppslagsverk vara så farligt att det måste förbjudas? I 1700-talets Frankrike var svaret ja. Denis Diderot och hans medarbetare ville samla så mycket som möjligt av tidens kunskap i ett enda stort verk. Resultatet blev "Den stora Encyklopedin", ett faktarikt verk som samlade kunskap om allt från filosofi och vetenskap till hantverk, teknik och vardagsliv. Men böckerna nöjde sig inte med att förklara hur världen fungerade. De uppmuntrade också människor att använda sitt förnuft, tänka själva och ifrågasätta gamla sanningar. Det oroade både kyrkan och makthavarna, och till slut förbjöds verket. Censuren och de ständiga konflikterna gjorde arbetet allt svårare, och delar av produktionen fick fortsätta i hemlighet. Trots motståndet lyckades Encyklopedin överleva och blev en av upplysningstidens viktigaste symboler för kunskap och rätten att tänka fritt...
1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...
Att flytta från landsbygden till en fransk stad kunde öppna dörren till arbete, handel och ett bättre liv. Men staden var också ett samhälle fyllt av regler, privilegier och tydliga gränser mellan fattiga och rika. Här styrde borgmästare och mäktiga ämbetsmän, hantverkarna organiserades i skrån och den som ville bli fullvärdig borgare kunde få vänta i många år. Till och med maten på värdshusen och vilka familjer som måste ta emot inkvarterade soldater kunde bestämmas av myndigheterna...
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.
Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an alla helgons dag, halloween och alla själars dag. Varför firas dessa i början av november? Hur firar vi halloween och allhelgona i Sverige?
