Varför ville den franske kungen så gärna se Tempelherreordens två ledande män brända på bål? Det är en omdebatterad fråga som det inte finns något enkelt svar på. Säkert är dock att Tempelherreordens stora rikedomar spelade in. Kungen ville åt riddarnas stora jordegendomar i Frankrike. De hade haft lång tid på sig att bygga upp sina fantastiska rikedomar.
Tempelherreordens siste stormästare Jacques av Molay och hans närmste man Godefroid av Charney strax innan de ska bestiga bålet.
Många kom för att se kättarna brännas
På kvällen den 18 mars år 1314 tändes en eld på en liten ö i Seine vid Paris. På bålet stod två män vilka hördes skrika i förtvivlan när eldslågorna slickade deras kroppar. Det var inte första gången som det luktade bränt människokött i den franska huvudstaden och inte heller den sista, men just denna kväll var speciell. Människor i tusentals hade samlats för att se hur tempelherrarnas siste stormästare Jacques av Molay och hans närmste man Godefroid av Charney tvingades bestiga bålet. Den franske kungen Filip ”den sköne” hade fått de två riddarna fällda för en rad brott, de flesta påhittade, och dömda till döden. Det var ett av de värsta justitiemorden i Europas historia och kan jämföras med Dreyfusaffären 1894-1906 och Stalins skenrättegångar på 1930-talet.
ANNONS
ANNONS
Tempelherreordens tillkomst
Tempelherreorden, Commilitiones Christi templique Salomonis (”Kristi och Salomos tempels fattiga riddare”), bildades 1119 i syfte att skydda pilgrimer på väg till Jerusalem från överfall och plundring. Deras högkvarter låg i palatset i Jerusalem där det mytomspunna judiska templet en gång legat. Just den detaljen skulle senare komma att bidra till mystiken kring riddarorden. Hade de funnit något värdefullt på tempelplatsen som de inte ville visa för kungen och påven och förföljdes därför? Idag vet vi att så inte var fallet, men det visste man inte då, när det begav sig.
Tillkomsten av Tempelherreorden måste ses mot bakgrund av medeltidens största krigsprojekt, korstågen mot muslimerna.
En andlig och militär riddarorden
Tempelherreorden var en andlig riddarorden som både skulle kriga och be. Korståg fördes mot folk som kyrkan uppfattade som fiender. Det var en kombination av pilgrimsfärd och heligt krig och var sanktionerat av påven. Det anordnades flera korståg på medeltiden, från de tidiga (1095-1187) till de senare (1187-1291).
ANNONS
Tempelherrarna gjorde betydande insatser i dessa krig. Under sin storhetstid på 1100- och 1200-talen hyllades tempelriddarna som Kristi mest fulländade krigare och som hjältar i krigen mot ”saracenerna”, de otrogna. Saracener var ett annat medeltida namn för muslimer. De var kända i hela Europa. Den tyske skalden Wolfram von Eschenbach (död 1225) menade att tempelriddarna var så ädla att Gud utsett dem till att vakta den heliga Graalen.
Tempelherreorden besatt stora rikedomar
Framgång födde framgång och trots att fattigdom utgjorde ett levnadsideal för tempelherrarna blev ändå Tempelherreorden mycket förmöget. De ägde stora gods och sysslade med bankirverksamhet. Kungarna lyssnade på stormästarens råd i inte bara ekonomiska frågor utan också politiska. Men de stora framgångarna födde också avundsjuka; vänner blev lätt fiender.
Bild: Marco Zanoli | Klicka här för bättre upplösning av kartan. Tempelherreordens besittningar och fästen i Europa år 1300. Vid sidan av deras militära funktion, byggde tempelherrarna också upp ett handels- och bankimperium med förgreningar i både Mellanöstern och hela Västeuropa. Tempelherreorden blev därmed en av sin tids rikaste och mäktigaste organisationer.
Flera militära riddarordnar
Det fanns flera konkurrerande militära ordnar på medeltiden. Ett exempel var Svärdsriddarorden, Fratres militiae Christi Livoniae (”Kristi ridderskapsbröder av Livland”), som grundades 1202. Det var en andlig tysk riddarorden som skulle hjälpa till att kristna Livland och andra områden i öst. Den förenades senare med en annan känd riddarorden, Tyska orden i Preussen, och bytte då namn till Ordo Theutonicorum in Livonia (”Tyska orden i Livland”).
Av alla riddarordnar kom Tempelherreorden att bli den mest beryktade. Detta på grund av de kätterianklagelser som den franske kungen förde fram i början av 1300-talet.
ANNONS
ANNONS
Inkvisitionen grundades på 1200-talet
På 1230-talet inrättades av påven Gregorius IX en religiös domstol som kallades för inkvisitionen. I länder som Frankrike och Italien försökte man utrota kätteriet och sökte därför ständigt efter oliktänkande och misstänkta individer. Från och med 1252 blev tortyr inkvisitionens viktigaste medel att få fram ”sanningen” ur redan livrädda vittnen och anklagade. Efter att man pressat fram bekännelser brändes kättarna på bål.
Medlemskapet i de andliga riddarordnarna var exklusivt och innebar vid sidan av livet som krigare även ett liv som munk. Dessa krigarmunkar fungerade som de kristna arméernas spjutspets i de många krigen i det Heliga landet. Men de var också ofta inblandade i europeiska maktstrider som löstes på Europas slagfält.
Korstågens tid var förbi
Anledningen till att inkvisitionen började rikta sitt intresse mot Tempelherreorden var en längre tids utbredda missnöje med hur korstågen fördes. År 1291 föll de sista korsfararstäderna i det Heliga landet i fiendens händer. De kristna förlusterna var mycket stora och man började leta efter syndabockar.
Från kyrkans håll började man granska de andliga riddarordnarna och ställde sig även kritisk till att anordna nya korståg. Korstågen resulterade bara i att en massa människor dog i onödan, inga nya land förvärrades och skatterna uteblev. Det fanns därför ingen anledning att ha Tempelherreorden kvar. Från att ha varit hyllade krigshjältar omvandlades de i början av 1300-talet till giriga bankirer och kättare.
Falska anklagelser
Kung Filip av Frankrike slog till mot tempelherrarna år 1307. Han lät fängsla ett stort antal riddare och korsförhörde dem om allt möjligt: förskingring av pengar, homosexualitet och avgudadyrkan. De första avrättningarna startade i maj 1310. Två år senare förkunnade påven Clemens V vid det stora konciliet (koncilium= kyrkomöte) i Vienne i Frankrike att Tempelherreorden var upphävd. Det var nu som ordens högsta ledare ställdes inför rätta, vilket resulterade i stormästarens avrättning på bålet 1314.
Men varför ville kungen sätta dit självaste stormästaren? Jacques var en erkänd duktig korsfarare med en lång erfarenhet av att strida och tjänstgöra utomlands. Trots det anklagade man honom för kätteri och lastbart beteende. Man menade att han och hans krigarbröder skulle ha förnekat Kristus och spottat på korset. De sades ha en hemlig kult av något slag, som bara ett fåtal initierade fick ta del av. I de mörka valven ska de ha tillbett Antikrist i form av avgudadyrkan. Stormästaren beskylldes för osedliga handlingar och för homosexualitet, vilket var förbjuden enligt lag och straffades med döden. Man menade att orden utgjorde ett politiskt och militärt hot mot kungen. Under grym tortyr erkände de allt.
ANNONS
ANNONS
Kung Filip ville åt ordens stora rikedomar i Frankrike
Orsaken till kungens misstänksamhet och hat gentemot tempelherrarna låg på ett ekonomiskt och politiskt plan. En viktig anledning, men en som man inte talade öppet om, var att kungen ville åt ordens stora rikedomar i Frankrike. Inte för egen del utan för att överföra jorden och slotten till johanniterna, som han hade större förtroende för. Johanniterna var en riddarorden som kom lindrigare undan kyrkans granskningar.
En mytomspunnen orden
Den dramatiska rättegången mot stormästaren och hans närmaste har kommit att påverka eftervärldens bild av tempelherrarnas historia. Med upphävandet av orden försvann även deras stora arkiv och därmed öppnade sig en värld av konspirationer och hemliga sällskap. Både mer eller mindre seriösa forskare och populära författare har spekulerat vilt kring vad tempelherrarna egentligen sysslade med.
Visste du att:
På medeltiden delades samhället in i tre stånd, de som strider (bellatores), de som ber (oratores) och de som arbetar (laboratores); ibland ingick även handelsmännen som ett fjärde stånd.
Kvinnor ingick formellt sett inte i någotdera ståndet.
Tempelherreorden spelar en viktig roll i den italienske författaren Umberto Ecos roman Foucaults pendel.
I Dan Browns storsäljande Da Vinci-koden fick Jesus ett barn med Maria Magdalena och det var Tempelherreordens främsta uppgift att hålla släktlinjens existens hemlig.
Tempelherreorden återupprättades 1705 och finns idag.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Hur vidareutvecklades Tempelherreorden från sitt ursprungliga syfte att skydda pilgrimer?
Ge exempel på hur den allmänna uppfattningen om Tempelherreorden förändrades under korstågens nedgång.
Vilka andra riddarordnar existerade vid samma tid som Tempelherreorden och hur skilde de sig åt?
Vilken roll spelade Tempelherreordens rikedomar i deras fall och hur kan detta relateras till kung Filips intressen?
Hur har Tempelherreordens spännande historia och dess mystiska undergång påverkat den moderna uppfattningen om dem?
Skulle man idag kunna betrakta rättegångarna mot Tempelherreordens ledande män som ett justitiemord? Motivera ditt svar.
Extrauppgift:
Tänk dig att du är journalist på en kvällstidning med den stora förmånen att ha en tidsmaskin till förfogande som du använder för att göra verkliga "aktuella" kortfattade reportage ur historien. Välj ut en händelse från texten ovan och skriv ett kort reportage om den. Glöm inte rubrik då den troligtvis kommer hamna på tidningens löpsedel.
En varm sommardag 1361 anlände den danske kungen Valdemar Atterdag till Gotland med en stor och välutrustad armé. På Gotland fanns inga soldater, så bönderna fick själva försöka försvara ön med de vapen och skydd som de hade. Utanför Visbys stadsmur ägde sedan ett hemskt slag rum, där omkring 1 800 gotländska bönder dog. Flera hundra år senare, i början av 1900-talet, hittades massgravar vid ringmuren. Och efter att platsen blivit undersökt av arkeologer vet vi idag mer om vad som hände den ödesdigra sommardagen 1361...
Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...
Vikingatidens krigare hade hög status i samhället. När nordborna gav sig ut på vikingatåg fylldes skeppen med män, vapen och utrustning – redo för strid. De kunde strida både i stora grupper och man mot man. Att vinna stora slag var viktigt, men att visa mod i en duell kunde ge stor ära...
La Jacquerie var ett stort bondeuppror som ägde rum i norra Frankrike 1358 under hundraårskriget. Upproret startade i byn St Leu och spred sig snabbt över landsbygden med bönder som brände och dödade bland adelns gods och slott. Adeln flydde först men organiserade sig snart och slog tillbaka med hjälp av tungt beväpnade och bepansrade trupper. Tusentals bönder dödades och upproret var i stort krossat efter bara en månad. Trots allt våld och de stora förlusterna i människoliv förändrades inget. Böndernas misär – som hade varit den främsta orsaken till upproret – fortsatte...
Det har snart gått tusen år sedan sagan om Tristan och Isolde berättades för första gången. Den har sedan under århundradenas gång återberättats av många författare på olika språk, på keltiska, franska, tyska, engelska. De flesta av de äldsta texterna har gått förlorade, och vi känner dem endast genom att andra författare har återberättat dem. Den text vi här citerar är sammanställd i modern tid av fransmannen Joseph Bédier...
Påven hade förmodligen inte tänkt sig att kvinnor skulle fara på korståg, men det gjorde de. Ett stort antal kvinnor följde med till krigszonen i östra medelhavsområdet, och kanske är det därför vi hittar ovanligt många kvinnliga krigare i källorna till korstågens historia...
