Läder och skinn

Lästid 3 minuter

Läder- och skinnhantverk är ett av människans äldsta yrken. Redan i forntidens Egypten användes garvade hudar för att tillverka sandaler och andra föremål. Genom tiderna har teknikerna utvecklats, men grunderna i garvning och bearbetning av skinn lever kvar än idag.

Artikel

Bild: Wikimedia Commons

Skorna som skomakaren tillverkade såldes från en öppen lucka i verkstaden ut mot gatan. På dagen hängde en lång stång full med skor över öppningen. På kvällen fälldes luckan ner.

Ett urgammalt hantverk

Människor har använt läder och skinn under hela sin historia. Det finns egyptiska sandaler som är över 3 000 år. De skulle gå att använda - om någon fick lov till det.

Skinn tillverkas av hudar från vilda djur och tamdjur som kor, får och hästar. Idag är den här tillverkningsindustrin till stora delar mekaniserad och datoriserad. I äldre tider var det ett av de viktigaste hantverken. Arbete med hudar och skinn sysselsatte många människor.

Först skulle hudarna garvas. De saltades för att kunna lagras. Sedan skulle saltet tvättas bort och hårbeklädnaden skrapas bort och insidan noggrant rengöras från köttrester. Därefter följde behandling med kalk, soda och andra frätande kemikalier.

ANNONS

Till sist färgades materialet, i äldre tid med växtfärger. En del av de metoder som antikens greker och romare arbetade fram tillämpas fortfarande.

Garvning och färgning krävde mycket vatten. Därför låg garverierna vid åar och andra vattendrag. Stadsborna klagade på att garvarna förstörde vattnet och att det luktade illa - liksom garvarna, som kallades "stinkare".

Plasten kom i bruk vid mitten av 1900-talet och har till viss del ersatt skinn och läder. Men något syntetiskt material som kan tävla med naturmaterialet finns fortfarande inte. En sko av plast har inte skinnets förmåga att andas - låta svett förflyktigas och samtidigt hålla vätan ute.

Bildkollage med olika hantverkare som arbetar med läder och skinn. — Bild 1: Bälten, remmar och snören av läder är fortfarande vanliga, både för att hålla uppe jeansen och för ett hängsmycke som dinglar på bröstet.

Bild 2: Under medeltiden saknade kläderna fickor, därför behövde man ä penningpungar och små väskor av skinn för diverse prylar.

Bild 3: Den första skon var antagligen ett stycke skinn som man trampade på och vecklade ihop till ett slags påse runt foten och band fast runt vristen.Skor med ovandel och sula av samma skinn var vanliga under hela medeltiden. En sådan sko fick fort hål under foten, och när det blev stort var det dags att slänga skon. Men inomhus var skorna sköna att gå i, och även utomhus när det var sommar och sol. Längs till vänster på skyltstången - hänger ett par snabelskor. Snablarnas längd visade till vilken samhällsklass man hörde. Bonden fick ha 15 cm, borgaren 30 och grevarna 60. Furstarna bestämde själva sin snabellängd.

Bild 4: Drivkraft kom från vattenhjul och väderkvarnsvingar och från hästar och oxar. Och också från människornas muskler - sadelmakaren på bilden i högra nedersta hörnet är nog svettig! Hästarna framför plogen och vagnen behövde selar. Ryttaren behövde sadel. Därtill behövdes remtyg av många slag: till betsel och grimmor och stigbyglar och halsband.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Ge exempel på några djur som användes förr för att få tag på hudar till skinn och läder.
Vad betyder det att en hud "garvas"?
Varför låg garverier ofta nära åar och vattendrag?
Beskriv hur man behandlade hudarna innan de blev färdiga skinn.
Ge exempel på varför plast inte kan ersätta skinn helt och hållet.

L LÄS MER: Historia om mode, utseende och hygien

L LÄS MER: Kläder förr - en rikedom

L LÄS MER: Lätta fakta om klädernas historia

L LÄS MER: Modets makt

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Keith Thomas m.fl., Människan och naturen, Ordfront, 1988
Edward Hughes, Soil and Civilization, Harper & Row, 1976
R. Broby-Johansen, Kropp och kläder - Klädedräktens konsthistoria, Rabén & Sjögren, 1969
Mila Contini, Modet genom tiderna, AB Svensk Litteratur, 1965

FÖRFATTARE

Text: Lars Hildingson, f.d. historielärare och läromedelsförfattare

Senast uppdaterad: 12 augusti 2025

Publicerad: 29 april 2025

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Sjukvård och sjukdomar på medeltiden

Sjukhussal i ett kloster där patienter i sängar tas om hand av munkar och nunnor.

av: Robert de Vries

2025-09-10

Lästid 11 minuter

Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...

+ Läs mer

Livet på landet under medeltiden: jordbruk, fester och folktro

av: Robert de Vries

2025-09-08

Lästid 8 minuter

Medeltidens människor levde nära naturen och följde årstidernas växlingar. Jordbruket var det viktigaste arbetet, men det fanns också tid för vila och firande. Högtider, marknader och kristna traditioner spelade stor roll. Samtidigt levde folktron kvar vid sidan av kyrkans läror. Många trodde på övernaturliga väsen som tomtar, troll och Näcken...

+ Läs mer

Livet på landet under medeltiden: byn och familjelivet

Vy över en bygata där en kvinna jagar en gris som rymt.

av: Robert de Vries

2025-09-04

Lästid 12 minuter

Under medeltiden bodde nästan alla i Sverige på landsbygden. De flesta var bönder som levde i byar där de arbetade hårt inom jordbruket för att få mat på bordet. Hälften av de svenska bönderna ägde sin mark, medan resten var tvungna att hyra marken de bodde på från adeln, kyrkan eller kungen. Vardagen såg olika ut beroende på var man bodde, hur mycket man ägde och om man var man, kvinna eller barn. Livet var ofta enkelt, men också fullt av ansvar, regler och hårt arbete...

+ Läs mer

Kläder, utseende och hygien på vikingatiden

Vikingatida familj med tidstypiska kläder.

av: Robert de Vries

2025-04-03

Lästid 11 minuter

Nordbornas kläder skyddade inte bara mot kyla. Både män och kvinnor smyckade sig, höll sitt hår i ordning och bar kläder som avslöjade deras plats i samhället. Även barnen bar små versioner av vuxnas kläder. I vikingarnas värld var nålen lika mäktig som svärdet...

+ Läs mer

Att tvätta kläder och textilier var slitsamt förr

av: Jane Fredlund

2025-03-03

Lästid 17 minuter

Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...

+ Läs mer

Fotbindning - en smärtsam tusenårig kinesisk tradition

av: Magnus Västerbro

2024-10-26

Lästid 8 minuter

Fotbindning blev en kinesisk tradition från och med slutet av 900-talet. Seden sägs härstamma från Södra Tangdynastins sista härskare Li Yuns favoritdansös, Yao Niang, vars små bundna fötter gjorde hennes dans mjuk och graciös. Snart spreds modet från hovet till kvinnor i samhällets övre skikt, där små ”lotusfötter” blev ett tecken på elegans och rikedom. Detta blev början på en tradition som i tusen år kom att förtrycka miljontals kvinnor. Processen att binda fötter började när flickorna var små och innebar stor smärta och risk för skador, samt ett livslångt handikapp. Trots att traditionen mötte kritik redan tidigt, levde den vidare i nästan tusen år och upphörde först en bit in på 1900-talet...

+ Läs mer