Att vara människa

Lästid 5 minuter

Det enda man med säkerhet kan veta om livet är att man föds, lever och dör. Om en människas liv blir långt och hon bor i Sverige eller något annat rikt land, då kan hon få leva i över 80 år. Medellivslängden är för närvarande 81 år för män och 85 år för kvinnor i Sverige. Detta är den lott som alla människor delar. Och det är en lott som vi delar med alla människor i alla tider över hela jorden.

Artikel

Bild: Free-Photos

Varför finns jag här? Vem är jag? Har livet någon mening? Vad händer efter döden?

Det andra man med säkerhet kan säga om människan är att hon är en tänkande varelse. Homo sapiens betyder just den tänkande människan. När den tänkande människan ser sig om i universum så upptäcker hon en oändlighet åt alla håll. Tittar hon med hjälp av mikroskopet ner i det lilla mikrokosmos så upptäcker hon en oändlighet. Tittar hon ut i rymden med teleskopets hjälp så upptäcker hon det enorma makrokosmos med samma oändlighet.

Religionernas tankesystem är väldigt lika varandra

Människan är alltså en rationell varelse. Vi har möjligheten att kunna tänka och reflektera över vår egen livssituation och eftersom möjligheten finns kan vi inte undgå att göra det. En kunskap och en förmåga på ont och gott.

ANNONS

Detta är livsåskådningens och filosofins utgångspunkt. Genom alla tider har människor över hela världen reflekterat över tillvaron. Dessa tankar har med tiden utvecklats och sammanställts till olika livsfilosofier eller religioner som förts vidare från generation till generation, antingen skriftligt eller muntligt.

Dessa tankesystem skiljer sig åt på en hel rad punkter, men ändå är det som slår en när man studerar religionshistoria och filosofi att religionerna och tankesystemen är så lika varandra. Egentligen är det kanske inte så konstigt eftersom de utgår ifrån människolivets mest grundläggande frågor:

Varifrån kommer allt?
Hur har allt blivit till?
Varför finns jag här?
Har livet någon mening?
Vad händer efter döden?
Finns det några övernaturliga krafter bakom allt?
Finns det en gud eller flera gudar?
Vem är jag?
Hur ska man leva sitt liv på bästa sätt? Vem vill jag vara?

Dessa frågor kan naturligtvis formuleras på en rad olika sätt, men i grund och botten är det dessa existentiella frågor kring vilket hela vårt liv kretsar och som människor i alla tider försökt att besvara på bästa sätt. Som sagt, svaren varierar beroende på tid och plats, men i grund och botten är alla svar väldigt lika varandra.

Tro och vetande

Det finns dock en stor skiljelinje när det gäller det mänskliga tänkandet och den går mellan människor som inte tror på övernaturliga saker och de som gör det.

ANNONS

Denna gränslinje brukar benämnas som striden mellan tro och vetande eller som tvisten mellan troende och icke troende. Det är av avgörande betydelse för vår livsuppfattning och vår livsinställning hur vi som individer uppfattar denna viktiga fråga.

Mycket av det vi idag kallar naturligt var tidigare övernaturligt, som t.ex. åska, solförmörkelse och sjukdomar.
Mycket av det vi idag kallar övernaturligt är kanske i morgon naturligt.
Gud är kanske namnet på det vi ännu inte känner till - en ännu inte upptäckt naturlag?

Materialism och idealism

En annan fråga som också är viktig att vi finner egna och bra svar på är frågan om lycka. Varje människa önskar och eftersträvar att bli så lycklig som möjligt, att leva ett rikt och bra liv. Så långt är de flesta helt överens. Däremot varierar svaren på frågan om vad som gör en människa lycklig. Här har vi väldigt olika uppfattningar, och har alltid haft genom tiderna.

Även här finner vi två huvudlinjer som båda alltid haft många förespråkare - det är materialism och idealism.

När man ska försöka besvara frågan om vad som gör en människa lycklig - oavsett om det gäller det yttre (materialism) eller det inre (idealism) - så kommer man osökt in på frågan: Vad är en människa?

Är människan bara en kropp som återvänder till jorden igen när hon dör eller består människan och allt annat som lever också av någon annan beståndsdel som lever vidare när kroppen dör?

Materialismen menar att människan enbart är atomer, energi, som i döden upplöses eller övergår till någon annan form. Idealismen menar att människan vid sidan av kroppen också har en själ och att själen är evig. Den fortsätter att existera i den ena eller den andra formen efter människans död.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Varför är religionernas tankesystem väldigt lika varandra?
Vad menar författaren med att en viktig skiljelinje går mellan tro och vetande?
En annan skiljelinje går mellan materialism och idealism. Hur skiljer sig dessa synsätt åt när det gäller:

a) Synen på lycka?

b) Synen på vad som händer när kroppen dör?

Ta reda på:

Vad menas med mikrokosmos och makrokosmos?

Fundera på:

Tror du på något övernaturligt?
Är du mer lagd åt det materialistiska eller det idealistiska hållet när det gäller synen på lycka och synen på vad som händer när kroppen dör?

S LÄS MER: Livsfrågor

S LÄS MER: Religion och vetenskap

S LÄS MER: Etik och moral

S LÄS MER: Finns Gud? Argument för och mot Guds existens (artikelserie)

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Roy Wallis, The Elementary Forms of New Religious Life, Routledge & Kegan Paul, 1984
Anthony Giddens, Sociologi, Studentlitteratur, 2003
Owe Wikström, Om heligheten – religionspsykologiska perspektiv, Natur och kultur, 1997
SOU 1998:113, I god tro – samhället och nyandligheten, Stockholm, 1998
Lorentz Lyttkens, Den disciplinerade människan, Liber Förlag, 1985

FÖRFATTARE

Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.

Senast uppdaterad: 14 augusti 2025

Publicerad: 16 oktober 2020

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Människans syn på hästen som helig varelse

av: Lotte Mjöberg

2024-02-13

Lästid 7 minuter

Kontakten mellan hästen och människan har funnits alltsedan mänsklighetens vagga. Relationen har medfört att hästen ansetts ha extraordinära krafter och stå i kontakt med såväl himlen som underjorden. Hästen har därmed genom hela vår historia varit ett av de mest symboliskt laddade djuren på jorden. Men i det moderna samhället håller bilden av hästen på att ändras...

+ Läs mer

Naturreligion - ett samspel med naturen

av: Lennart Koskinen m.fl.

2021-10-14

Lästid 4 minuter

I vissa religioner framträder människans samhörighet med naturen särskilt tydligt. Naturens krafter kommer till uttryck i växlingen mellan mörker och ljus, sommar och vinter, ebb och flod, regn och torka, och bestämmer förutsättningarna för mänskligt liv. Norrsken, åskväder, vulkanutbrott och andra naturfenomen markerar närvaro. I dessa kraftfält lever människan inte som en analyserande åskådare, utan som delaktig i en allomfattande organisk helhet. Hon delar tillvaron med djuren, växterna och de "döda" tingen. Det går inte någon skarp gräns mellan levande och döda. Allt ingår i helheten...

+ Läs mer

Naturreligion i afrikanska samhällen

av: Lennart Koskinen m.fl.

2021-10-14

Lästid 14 minuter

En grundtanke i afrikansk livssyn är att människans liv bildar en helhet. Afrikaner tycker att européer gör en onaturlig uppdelning av tillvaron i olika fack, olika för t.ex. kultur, religion, politik och arbete. Religionen är inte en avdelning för sig utan hör samman med allt som hör livet till...

+ Läs mer

Upplysning och pietism satte igång sekulariseringen redan på 1700-talet

av: Åke Magnusson och Börje Andersson

2021-09-28

Lästid 7 minuter

Under 1700-talet fick människor större kunskaper och frigjorde sig efter hand från olika auktoriteter. Allt fler började ifrågasätta kyrkans lära. Istället för Gud och kyrkan kom människan alltmer i centrum för intresset. Det var framförallt två strömningar som bidrog till sekulariseringen, upplysningen och pietismen...

+ Läs mer

Frågor om livet: Vad tror jag själv?

av: Lennart Koskinen

2021-09-27

Lästid 3 minuter

Människor har alltid funderat på och diskuterat livsfrågor av olika slag. Svaren varierar mellan olika tider, kulturer, livsåskådningar och religioner. Många av frågorna har naturligtvis inte några slutgiltiga svar. Livsfrågorna behöver inte vara uttalade. Ofta är de omedvetna och yttrar sig som ett ordlöst sökande eller en otillfredsställelse med den verklighetstolkning man redan har...

+ Läs mer

Argument mot Guds existens

av: Lennart Koskinen och Sören Levén

2021-02-13

Lästid 11 minuter

De vanligaste sätten att argumentera mot Guds existens är de som utmynnar i agnosticism eller ateism. En agnostiker (agnosticism = "icke vetande") är en person som anser att man inte kan veta något om Guds existens. En ateist (ateism = icke gudstroende, gudsförnekare) menar att det inte finns några skäl att tro på Guds existens. Båda dessa synsätt grundar sig på uppfattningen att det inte finns några rationella skäl att tro på existensen av en gud, eftersom det inte har påträffats några objektivt konstaterbara spår av en gud i vårt universum...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

4:50

Lätt att förstå: Religion i Sverige

3:31

Livsfrågor - vad är det?

4:56

Skillnaden mellan tro och vetande : Finns Gud?

Världsreligioner och gudsuppfattningar