Lätta fakta om Nelson Mandela

Ett samhälle med rasåtskillnadspolitik

Nelson Mandela (1918-2013) var son till hövdingen av Thembufolket. 16 år gammal blev han skickad till en skola som drevs av brittiska missionärer. Där fick han lära sig att de bästa idéerna var engelska, det bästa ledarskapet engelskt och de bästa människorna engelsmän. Men han såg orättvisorna och blev 1943 medlem i ANC. Mandela hade gett sig in på juristbanan och var en strålande talare.

På 1950-talet blev rasåtskillnaden i Sydafrika ännu mer markerad än tidigare. Vita skulle bo för sig och svarta för sig. Restauranger, biografer, barer och andra platser delades upp. Vissa lokaler blev bara tillgängliga för vita. En passlag infördes vilken bestämde att alla svarta alltid skulle bära pass.

Engagemang inom ANC

Nelson Mandela tillhörde dem som började protestera mot rasåtskillnaderna alltmer högljutt. I juni 1951 marscherade 33 svarta in genom en ingång till en järnvägsstation som var markerad "Endast för vita". Andra svarta gav sig demonstrativt ut på gatorna utan pass. Alla demonstranter blev arresterade. Senare blev även Mandela arresterad. Hans politiska engagemang i ANC fortsatte och han blev fängslad ett antal gånger.

Efter massakern 1960 i Sharpeville, en förort till Johannesburg, då polisen dödade 69 demonstranter, övergav Mandela sin tidigare grundidé om ickevåldskamp och bildade en militär gren av ANC.

27 år i fängelse

Periodvis höll Mandela sig undan polisen genom att gå under jorden förklädd till trädgårdsmästare, arbetare eller chaufför. I juli 1962 greps han av polisen och dömdes till fem års fängelse att avtjänas på den fruktade fängelseön Robben Island. Ett par år senare hittade polisen nya bevis för Mandelas skuld, och en ny dom gav honom livstids fängelse. Han kom att vara inlåst i mer än 27 år.

Under åren som gick blev det politiska klimatet i Sydafrika allt mer ohållbart. Både inom och utanför Sydafrikas gränser skärptes kraven på den vita regeringen med president Frederik Wilhelm de Klerk i spetsen att frige Mandela.

Söndagen den 11 februari 1990 släpptes fånge nummer 466/64 Nelson Mandela ur fängelset.

Politiskt kaos

Åren som följde kantades av oroligheter och våld. Den nyfascistiska organisationen Afrikaner Weerstandsbeweging såg rasåtskillnadssystemet luckras upp och manade till väpnad kamp mot de svarta.

Även den konservativa svarta Inkatharörelsen som konkurrerande med ANC om makten gav sig nu in i det politiska spelet. Inkatharörelsen som dominerades av medlemmar ur zulustammen oroade sig för att ANC själva skulle ta hand om all makt i Sydafrika. Inkatha genomförde därför en serie attacker som främst riktade sig mot ANC-sympatisörer. Ett exempel på de terrordåd som utfördes är massakern i staden Boipatong där Inkata-anhängare intog ett bostadsområde och dödade 45 svarta personer. ANC och Mandela anklagade den vita polisen för att vara medskyldig. Det politiska klimatet i landet hårdnade och många trodde att ett inbördeskrig skulle kunna bryta ut om inget gjordes.