Ingår i en artikelserie

Så styrs USA: Delstaterna

Lästid 3 minuter

Del 4 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA består av 50 delstater. Dessa delstater har ett stort mått av självständighet men lyder i vissa frågor under federala lagar (på riksnivå).

Artikel

Bild: Theshibboleth

Varje delstat har en egen huvudstad, en egen flagga och flera egna symboler.

Samma uppbyggnad som USA:s kongress

Delstatsförsamlingarna är i allmänhet kopior av kongressen. De flesta stater har ett tvåkammarsystem med senat och representanthus, undantaget är Nebraska som har ett enkammarsystem.

En skillnad i delstaterna jämfört med riksnivå är att de högsta ämbetsmännen, liksom domare och åklagare är folkvalda.

Delstatssenatorerna väljs för fyra år och medlemmarna i representanthusen som regel för två år.

ANNONS

Delstaterna beslutar om regionala frågor

Delstaterna lyder under USA:s konstitution (grundlagar) och USA:s högsta domstol. Enligt grundlagarna ska den federala regeringen ta hand om nationella frågor som utrikes och försvarspolitik, tullar och internationell handel. Medan delstaterna ska sköta övriga frågor, av vilka de viktigaste rör undervisning, socialpolitik och välfärd.

USA:s 50 delstater. Karta. — Bild: Dbenbenn
USA:s delstater omfattar de 50 administrativa enheter som tillsammans utgör Amerikas förenta stater. Staterna delar sin suveränitet (självstyranderätt) med USA:s federala regering. Amerikaner är därför medborgare både i den federala republiken och i den delstat där han eller hon bor.

USA:s delstater har stor självständighet

Delstatsförsamlingarna har både lagstiftnings- och beskattningsrätt.

Lagarna varierar en hel del mellan de olika staterna. I ett trettiotal delstater är dödsstraff tillåtet, medan det är förbjudet i andra stater.

Även skolsystemet, social omsorg, trafikbestämmelser och regler för rattonykterhet varierar från stat till stat.

Delstaterna får ekonomiskt stöd från den federala budgeten, men delstaternas representanter anser oftast att de federala myndigheterna tar ut för mycket skatt och bestämmer för mycket. Eftersom de federala myndigheterna inte längre ställer upp på samma sätt som tidigare har delstaterna tvingats ta ut högre lokala skatter.

Delstaterna är mycket måna om sin självständighet och är beredda att betala ett högt pris för detta. Förmodligen är systemet med stor självständighet för delstaterna en förutsättning för att USA ska kunna hålla samman.

Bild: Dbenbenn

Den amerikanska flaggan med de 50 stjärnorna som representerar delstaterna och de 13 ränderna som representerar de ursprungliga kolonierna.

Varje delstat har en folkvald guvernör

Guvernören är delstaternas motsvarighet till presidenten. Han eller hon är folkvald och är statens främste representant. Guvernörsposten kan vara ett etappmål på vägen mot presidentämbetet.

Guvernören väljs oftast för en fyraårsperiod. Han eller hon har bland annat rätt att utnämna högre tjänstemän och att benåda eller förkorta straffet för brottslingar.

Guvernören biträds av en ”Lieutenant Govenor” eller viceguvernören, som är delstatens motsvarighet till Amerikas vicepresident.

Vanligtvis finns det spänningar mellan delstaterna och de federala myndigheterna i Washington.

ANNONS

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Nämn fakta om delstatsförsamlingarna.
Vad är skillnaden mot riksnivå?
Vad kan delstatsförsamlingarna bestämma om?
Ge exempel på att lagarna varierar mellan delstaterna.
Nämn fakta om guvernören.
På vilket sätt finns det en spänning mellan delstaterna och de federala myndigheterna i Washington?

M LÄS MER: USA idag

M LÄS MER: Så styrs USA: Presidenten

M LÄS MER: Så styrs USA: Kongressen

M LÄS MER: Så styrs USA: Högsta domstolen

M LÄS MER: USA bildas, del 1: Självständighetsförklaringen, författningen och valsystemet

M LÄS MER: USA bildas, del 2: Amerikanska inbördeskriget - slaveriet förbjuds

M LÄS MER: Mellanårsvalen i USA – röd elefant mot blå åsna

M PODCAST: USA:s politiska system

M PODCAST: Politiska partier i USA

M PODCAST: Presidentvalet i USA

S PODCAST: Vad händer om presidentvalet i USA blir oavgjort?

S PODCAST: Vad händer om en presidentkandidat i USA dör?

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Källor:
Rutger Lindahl, Utländska politiska system, SNS Förlag, 2007
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/usa/inrikespolitik-och-forfattning/

FÖRFATTARE

Text: Carsten Ryytty, författare och SO-lärare

Artikelserie om Så styrs USA

1 Så styrs USA: Presidenten

2 Så styrs USA: Kongressen

3 Så styrs USA: Högsta domstolen

4 Så styrs USA: Delstaterna

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 27 februari 2026

Publicerad: 23 januari 2016

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

H.G. Wells - Ett modernt Utopia

Författaren med ett bokomslag i bakgrunden.

av: Lars Hildingson

2026-03-17

Lästid 7 minuter

H.G. Wells flyttar drömmen om det perfekta samhället ut i rymden. I boken "Ett modernt Utopia" skildrar han en tvillingplanet som liknar jorden, men där världen är enad och samma lagar gäller överallt. Maskiner gör allt det tunga arbetet, och staten äger marken och de stora företagen. Samhället är samtidigt strikt organiserat. Alla människor registreras noggrant och delas in i fyra psykologiska klasser som baseras på deras karaktär. Men Wells beskriver också städer som är ljusa och levande. Tysta elektriska tåg glider fram utan smuts och buller, och förälskade människor rör sig fritt i samhället...

+ Läs mer

Étienne Cabets Icaria - utopi med samhället som maskin

Étienne Cabet med försättsbladet till Resan till Icaria i bakgrunden.

av: Lars Hildingson

2026-03-17

Lästid 6 minuter

Fransmannen Étienne Cabet (1788-1856) drömde om ett idealsamhälle som fungerade lika prydligt som en maskin. I boken "Resan till Icaria" beskriver han en stat där städerna är noggrant planerade och där människors vardag är starkt organiserad. Alla äter tillsammans på bestämda tider. Arbetstiden är reglerad. Det finns ingen privat egendom eftersom nationen äger allt. Samhället styrs genom val, men mycket makt ligger hos regeringen och olika kommittéer som bestämmer över mat, kläder och skola. Cabet försökte också göra sin idé verklig i USA, men konflikter och hans nästan diktatoriska ledarstil gjorde att projektet splittrades och till slut rann ut i sanden...

+ Läs mer

Thomas Mores Utopia

av: Lars Hildingson

2026-03-16

Lästid 14 minuter

En utopi är en dröm om ett perfekt samhälle. Ordet har sina rötter i grekiskan och kan tolkas som ”en bra plats”. Thomas More gjorde ordet känt när han beskrev ön Utopia, där människor delar på all mark och boende, arbetar få timmar och klarar sig utan pengar. Senare skapade andra författare egna idealstater. Etienne Cabet ritade upp Icaria som ett mycket ordnat samhälle där staten styr nästan allt. HG Wells flyttade sin utopi till en annan planet och lät teknik och kontroll genom registrering forma en ren och effektiv värld. Samtidigt visar flera exempel att drömmen om ordning kan innebära hårda regler, övervakning och att vissa människor hamnar utanför. Utopier kan därför både inspirera och varna. De säger också mycket om den tid de skrevs i, och om vad författarna tyckte var fel i deras egen värld...

+ Läs mer

Den goda staten, enligt Platon

av: Lars Hildingson

2026-03-16

Lästid 9 minuter

Kan man skapa ett lyckans land på jorden, en plats där människor lever rättvist, tryggt och nöjt? För över 500 år sedan gav Thomas More ett namn åt den drömmen: Utopia. I den här texten följer vi spåret bakåt i historien och möter en av de mest kända utopierna. Filosofen Platon ville bygga en idealstat där livet är enkelt och där ingen får bli för rik. Samtidigt väcker hans idéer svåra frågor om makt, frihet och människovärde...

+ Läs mer

Mellanårsvalen i USA – röd elefant mot blå åsna

av: Kaj Hildingson

2026-02-27

Lästid 4 minuter

Vart fjärde år är det mellanårsval till kongressen i USA:s huvudstad Washington. Kongressen är USA:s parlament och motsvarar alltså riksdagen i Sverige. USA:s parlament är uppdelad i två kammare – senaten och representanthuset...

+ Läs mer

Grundlagarna

Flygfoto som visar riksdagshuset i Stockholm.

av: Sofia Holje

2025-05-24

Lästid 7 minuter

Sveriges grundlagar utgör grunden för landets demokrati och rättsstat. De fyra grundlagarna – regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – reglerar hur Sverige styrs och skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val däremellan, vilket gör dem svårare att ändra än vanliga lagar...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio