Ingår i en artikelserie

Så styrs USA: Delstaterna

Lästid 3 minuter

Del 4 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA består av 50 delstater. Dessa delstater har ett stort mått av självständighet men lyder i vissa frågor under federala lagar (på riksnivå).

Artikel

Bild: Theshibboleth

Varje delstat har en egen huvudstad, en egen flagga och flera egna symboler.

Samma uppbyggnad som USA:s kongress

Delstatsförsamlingarna är i allmänhet kopior av kongressen. De flesta stater har ett tvåkammarsystem med senat och representanthus, undantaget är Nebraska som har ett enkammarsystem.

En skillnad i delstaterna jämfört med riksnivå är att de högsta ämbetsmännen, liksom domare och åklagare är folkvalda.

Delstatssenatorerna väljs för fyra år och medlemmarna i representanthusen som regel för två år.

ANNONS

Delstaterna beslutar om regionala frågor

Delstaterna lyder under USA:s konstitution (grundlagar) och USA:s högsta domstol. Enligt grundlagarna ska den federala regeringen ta hand om nationella frågor som utrikes och försvarspolitik, tullar och internationell handel. Medan delstaterna ska sköta övriga frågor, av vilka de viktigaste rör undervisning, socialpolitik och välfärd.

USA:s 50 delstater. Karta. — Bild: Dbenbenn
USA:s delstater omfattar de 50 administrativa enheter som tillsammans utgör Amerikas förenta stater. Staterna delar sin suveränitet (självstyranderätt) med USA:s federala regering. Amerikaner är därför medborgare både i den federala republiken och i den delstat där han eller hon bor.

USA:s delstater har stor självständighet

Delstatsförsamlingarna har både lagstiftnings- och beskattningsrätt.

Lagarna varierar en hel del mellan de olika staterna. I ett trettiotal delstater är dödsstraff tillåtet, medan det är förbjudet i andra stater.

Även skolsystemet, social omsorg, trafikbestämmelser och regler för rattonykterhet varierar från stat till stat.

Delstaterna får ekonomiskt stöd från den federala budgeten, men delstaternas representanter anser oftast att de federala myndigheterna tar ut för mycket skatt och bestämmer för mycket. Eftersom de federala myndigheterna inte längre ställer upp på samma sätt som tidigare har delstaterna tvingats ta ut högre lokala skatter.

Delstaterna är mycket måna om sin självständighet och är beredda att betala ett högt pris för detta. Förmodligen är systemet med stor självständighet för delstaterna en förutsättning för att USA ska kunna hålla samman.

Bild: Dbenbenn

Den amerikanska flaggan med de 50 stjärnorna som representerar delstaterna och de 13 ränderna som representerar de ursprungliga kolonierna.

Varje delstat har en folkvald guvernör

Guvernören är delstaternas motsvarighet till presidenten. Han eller hon är folkvald och är statens främste representant. Guvernörsposten kan vara ett etappmål på vägen mot presidentämbetet.

Guvernören väljs oftast för en fyraårsperiod. Han eller hon har bland annat rätt att utnämna högre tjänstemän och att benåda eller förkorta straffet för brottslingar.

Guvernören biträds av en ”Lieutenant Govenor” eller viceguvernören, som är delstatens motsvarighet till Amerikas vicepresident.

Vanligtvis finns det spänningar mellan delstaterna och de federala myndigheterna i Washington.

ANNONS

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Nämn fakta om delstatsförsamlingarna.
Vad är skillnaden mot riksnivå?
Vad kan delstatsförsamlingarna bestämma om?
Ge exempel på att lagarna varierar mellan delstaterna.
Nämn fakta om guvernören.
På vilket sätt finns det en spänning mellan delstaterna och de federala myndigheterna i Washington?

M LÄS MER: USA idag

M LÄS MER: Så styrs USA: Presidenten

M LÄS MER: Så styrs USA: Kongressen

M LÄS MER: Så styrs USA: Högsta domstolen

M PODCAST: USA:s politiska system

M PODCAST: Politiska partier i USA

M PODCAST: Presidentvalet i USA

S PODCAST: Vad händer om presidentvalet i USA blir oavgjort?

S PODCAST: Vad händer om en presidentkandidat i USA dör?

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Källor:
Rutger Lindahl, Utländska politiska system, SNS Förlag, 2007
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/usa/inrikespolitik-och-forfattning/

FÖRFATTARE

Text: Carsten Ryytty, författare och SO-lärare

Artikelserie om Så styrs USA

1 Så styrs USA: Presidenten

2 Så styrs USA: Kongressen

3 Så styrs USA: Högsta domstolen

4 Så styrs USA: Delstaterna

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 22 augusti 2025

Publicerad: 23 januari 2016

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Grundlagarna

Flygfoto som visar riksdagshuset i Stockholm.

av: Sofia Holje

2025-05-24

Lästid 7 minuter

Sveriges grundlagar utgör grunden för landets demokrati och rättsstat. De fyra grundlagarna – regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – reglerar hur Sverige styrs och skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val däremellan, vilket gör dem svårare att ändra än vanliga lagar...

+ Läs mer

Sveriges riksdag - en representativ demokrati

av: Riksdagsförvaltningen

2024-05-18

Lästid 9 minuter

I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till riksdagen, kommunerna, landstingen och Europaparlamentet. I regeringsformen står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är dess främsta företrädare. Vart fjärde år är det val till riksdagen, kommunerna och landstingen. Vart femte år är det val till Europaparlamentet...

+ Läs mer

Framtidens folkstyre

av: Riksdagsförvaltningen

2024-05-03

Lästid 8 minuter

Vad kommer det att stå om vår tids demokrati i framtidens historieböcker? Det vet förstås ingen. Vi har kommit en bit på väg, men den moderna demokratin är fortfarande ung. För att slå de gamla grekerna lär vi behöva såväl uthållighet som mod och uppfinningsrikedom...

+ Läs mer

Demokrati på väg

av: Riksdagsförvaltningen

2024-05-02

Lästid 8 minuter

Mycket har förändrats sedan ståndssamhällets tid. Kungens och kyrkans politiska makt är borta. Folkets politiska fri- och rättigheter skyddas i grundlagarna. Svenskarna är tillsammans med de flesta andra européer numera även EU-medborgare. En hel del har hänt. Ändå återstår många utmaningar...

+ Läs mer

Hur styrs EU?

av: Bengt Fredrikson

2024-01-30

Lästid 4 minuter

Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom organisationen. De kallas EU-kommissionen, ministerrådet, EU-parlamentet och Europeiska rådet. Dessa grupper jobbar tillsammans för att bestämma lagar och regler som påverkar människor i EU-länderna...

+ Läs mer

Vilket ledarskap väljer vi?

av: Studentlitteratur

2017-06-20

Lästid 3 minuter

Eleverna ska i kursen samhällskunskap 1b arbeta med komplexa samhällsfrågor och analysera dem utifrån olika perspektiv. I den här artikeln kopplas ledarskap och demokrati samman. Du kommer också bekanta dig med den s.k. ledarskapsmodellen som utgör ett analysverktyg för mer nyanserade diskussioner om demokrati.

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio