Ingår i en artikelserie

Frankrike 1815-1848, del 1: Kungens återkomst

Lästid 4 minuter

Fransmännen var trötta på krig. De hade krigat nästan oavbrutet alltsedan den stora revolutionen 1789. De hade krigat i Spanien, Tyskland, Österrike, ja de hade varit ända framme i Moskva. Miljoner landsmäns ben vittrade över hela Europa. Och nu var Frankrike besegrat av Europas samlade härar. Man var trött på Napoleon och hans "gloire". Året var 1815. Nu höll de segrande tyskarna och ryssarna sitt intåg i Paris. Med dem följde den gamla kungamakten...

S

Artikel

Bild: Marie-Lan Nguyen

Ludvig XVIII (1755-1824).

De konservativa återvänder till Frankrike

Under den stora revolutionen gjorde man sig ju av med kungen (Ludvig XVI av huset Bourbon), men nu var det hans bror som återkom – Ludvig XVIII. I hans följe fanns de urkonservativa adelspersoner som flytt landet under revolutionen.

Sedan dess hade de kämpat på fiendens sida. Men nu var parisarna alltså trötta på kriget. De var lättade över att bli av med Napoleon.

ANNONS

Hertiginnan de Gontaut berättar hur det gick till när Europas arméer höll sitt intåg i Paris. Styrkorna hälsades med hänförelse av parisarna. De ropade: "Leve befriaren! Ned med tyrannen (Napoleon)!" Herrarna band vita näsdukar vid promenadkäpparna. Damerna viftade med sina näsdukar eller rev till och med sönder sina underkjolar och gjorde flaggor av dem. Vitt var nämligen färgen på det kungliga liljebanéret. Det skulle nu åter komma till heders och ersätta trikoloren – revolutionens symbol – som Frankrikes flagga.

Ute i den rojalistiska och katolska landsbygden rasade en hämndepidemi mot Napoleons och revolutionens anhängare. Många av dessa blev ihjälslagna.

Ultrarojalisterna kom till makten i Paris. De ville återställa alla de privilegier och egendomar adeln hade före revolutionen och de var helt hängivna den katolska kyrkan. En förnäm dam i Toulose anordnade baler för de "obesmittade", det vill säga de som inte haft något att göra med revolutionens och Napoleons anhängare. En postmästarfru ursäktade sig för att hennes man inte blivit giljotinerad för kungatrohet. De ultrakonservativas ledare var kungens bror Karl. Kungen själv intog en mer moderat hållning. Han var inte villig att gå så långt som ultrarojalisterna önskade.

Karrikatyr — Bild: Wikimedia Commons
Karikatyr som föreställer Ludvig XVIII som inte klarar av att kliva i Napoleons stövlar.

Nytt kvinnoideal

I sällskapslivet uppenbarade sig ett nytt kvinnoideal. Det var motsatsen till Napoleontidens soldatliknande skönheter. Styrka, hälsa, röda kinder och starka nerver blev något ytterst ofint. En verklig dam måste nu vara blek, mild och melankolisk. Helst borde hon se ut som om hon just höll på att dö. Skalden Alfred de Vigny berättar att "damerna drack ättika för att få en blek, genomskinlig hy och använde atropin (giftämne) för att ge sina ögon den storlek och glans, som verkade så romantiskt. Man såg dem ej äta – de levde ju blott av rosens doft; vid bordet stoppade de sina handskar i glaset för att antyda, att de ej heller behövde dricka".

Sista spiken i kistan för huset Bourbon och ultrarojalisterna

Ludvig XVIII var gammal. Han tillhörde generationen före och under den stora revolutionen. Under revolutionsåren och Napoleontiden hade han levt i landsflykt i England. Han var fetlagd och sjuklig och måste vid sitt intåg i Paris bäras in. Kung Ludvig avled redan 1824 och han var den siste av huset Bourbon som dog på tronen. Han begravdes i St. Denis med all den pompa och ståt traditionen bjöd. Författarinnan George Sand var med på begravningen. Hon berättar om begravningsceremonierna: Efter den arton timmar långa ceremonin försvann kistan i graven under åskådarnas högljudda gråt.

Man måste dock komma ihåg att ultrarojalisterna, eller bara ultras som de kom att kallas, endast utgjorde en liten minoritet i landet. De förstod inte att en helt ny tid var kommen, en tid som ställde helt andra krav på dem som ville leda samhällsutvecklingen.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Varför var det franska folket utmattat och vad hände i Frankrike år 1815?
Vem var Ludvig XVIII och vilka återvände med honom till Frankrike?
Hur visade parisarna sin glädje över att bli av med Napoleon och vad symboliserade det vita färgvalet?
Vilka var ultrarojalisterna och vilken inställning hade de till revolutionen och Napoleon?
Hur förändrades kvinnoidealet efter Napoleons fall och vad gjorde damerna för att uppfylla det nya idealet?
Hur gick det för huset Bourbon efter Ludvig XVIII:s död 1824?

Fundera på:

Hur tror du att Frankrikes historia hade sett ut om Napoleon hade vunnit istället för att bli besegrad?
Resonera kring hur kvinnoidealet under denna period speglade samhällets värderingar och förväntningar på kvinnor.

S LÄS MER: Frankrike under 1800-talet – politik och nationalism (artikelserie)

S LÄS MER: Franska revolutionen och nationalismens uppkomst (artikelserie)

S LÄS MER: Frankrikes historia

S LÄS MER: Nationalismens historia

M LÄS MER: Nationalism och imperialism 1815-1914

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Colin Jones, The Cambridge Illustrated History of France, Cambridge, 1994
Max von Boehn, Från Kejsardöme till republik, Hökerberg, 1918
E.J. Hobsbawm, Revolutionens tidsålder, Rabén Prisma, 1997
Alfred Cobban, A History of Modern France Volume 2: 1799-1871, Penguin, 1972

FÖRFATTARE

Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare

Artikelserie om Frankrike under 1800-talet - politik och nationalism

1 Frankrike 1815-1848, del 1: Kungens återkomst

Barbystad kvinna håller upp en fransk flagga och leder borgare som tagit till vapen.

2 Frankrike 1815-1848, del 2: Revolutionerna 1830 och 1848

Napoleon III på en häst under slaget vid Sedan.

3 Napoleon III och andra franska kejsardömet 1852-1870

4 Pariskommunen – våren 1871

5 Fransk nationalism under slutet av 1800-talet

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 1 maj 2026

Publicerad: 29 maj 2014

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

M

Målningen visar franska revolutionstrupper i full strid. I mitten står en ledare med utsträckt arm och en bekymrad men beslutsam blick.

Till vapen för revolutionen – när värnplikten föddes i Frankrike

av: Jan-Olof Fallström

2026-08-16

Lästid 28 minuter

År 1793 stod det revolutionära Frankrike inför ett allvarligt hot. Fiendearméer närmade sig landets gränser samtidigt som uppror rasade på hemmaplan. Då fattades ett beslut som skulle förändra både kriget och synen på vem som skulle försvara landet. Hundratusentals unga män kallades in till armén. Många av dem hade aldrig tidigare lämnat sin hembygd. Nu väntade långa marscher, brist på mat och utrustning, sjukdomar och blodiga strider – men också mötet med ett Frankrike de knappt visste fanns. Ur revolutionens massarméer växte en ny tanke fram: soldaten skulle inte längre bara kämpa för en kung, utan som medborgare för sitt land...

+ Läs mer

M

Charlotte Corday – mordet som skulle rädda revolutionen

av: Lars Hildingson

2026-08-14

Lästid 26 minuter

Sommaren 1793 reste 24-åriga Charlotte Corday ensam till Paris med en kniv gömd under kläderna. Hon var själv anhängare av revolutionens idéer, men avskydde det växande våldet och hade blivit övertygad om att den radikale journalisten Jean-Paul Marat bar en stor del av skulden. Genom att döda honom trodde hon att hon kunde rädda republiken från fortsatt blodspillan. Istället blev Marat martyr, Charlotte giljotinerades och revolutionen blev ännu våldsammare. Vem var kvinnan bakom ett av franska revolutionens mest berömda mord, och varför var hon beredd att offra sitt eget liv?

+ Läs mer

M

Bilden visar en historisk handkolorerad färggravyr från cirka 1792 som föreställer franska revolutionärer som dansar kring frihetens träd.

Varför blev det revolution i Frankrike?

av: Göran Wadner

2026-08-13

Lästid 18 minuter

Det finns flera förklaringar till franska revolutionen 1789. Somliga historiker har lagt tonvikten vid det orättvisa ståndssamhället, statens dåliga finanser, den höga arbetslösheten och missväxten med följande hungersnöd. Andra har betonat att upplysningsförfattarnas svidande kritik mot ofriheten och att den amerikanska fri- och rättighetsförklaringen skapade revolutionära stämningar bland det franska folket. Alla dessa orsaker är riktiga och bidrog mer eller mindre till revolutionen. Men räcker de som förklaring?

+ Läs mer

M

Encyklopedin – uppslagsverket som utmanade makten

av: Lars Hildingson

2026-08-12

Lästid 21 minuter

Kan ett uppslagsverk vara så farligt att det måste förbjudas? I 1700-talets Frankrike var svaret ja. Denis Diderot och hans medarbetare ville samla så mycket som möjligt av tidens kunskap i ett enda stort verk. Resultatet blev "Den stora Encyklopedin", ett faktarikt verk som samlade kunskap om allt från filosofi och vetenskap till hantverk, teknik och vardagsliv. Men böckerna nöjde sig inte med att förklara hur världen fungerade. De uppmuntrade också människor att använda sitt förnuft, tänka själva och ifrågasätta gamla sanningar. Det oroade både kyrkan och makthavarna, och till slut förbjöds verket. Censuren och de ständiga konflikterna gjorde arbetet allt svårare, och delar av produktionen fick fortsätta i hemlighet. Trots motståndet lyckades Encyklopedin överleva och blev en av upplysningstidens viktigaste symboler för kunskap och rätten att tänka fritt...

+ Läs mer

M

Livet på Paris gator under 1700-talet

av: Göran Wadner

2026-08-10

Lästid 15 minuter

1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...

+ Läs mer

M

Stadsliv i 1700-talets Frankrike

av: Göran Wadner

2026-08-10

Lästid 16 minuter

Att flytta från landsbygden till en fransk stad kunde öppna dörren till arbete, handel och ett bättre liv. Men staden var också ett samhälle fyllt av regler, privilegier och tydliga gränser mellan fattiga och rika. Här styrde borgmästare och mäktiga ämbetsmän, hantverkarna organiserades i skrån och den som ville bli fullvärdig borgare kunde få vänta i många år. Till och med maten på värdshusen och vilka familjer som måste ta emot inkvarterade soldater kunde bestämmas av myndigheterna...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio