I årets mörkaste tid lyser vi upp tillvaron med adventsstjärnor och ljus. För barnen blir adventskalendern en rolig väg fram till själva julafton. Ordet advent betyder inte väntan som en del tror. Det handlar om ankomst, om starten på kyrkoåret.
Varje söndag i advent tänds ett nytt ljus för att räkna ner inför julen. Seden kom till Sverige i slutet av 1800-talet men blev vanlig först under 1920- och 1930-talen.
När infaller advent?
Perioden advent sträcker sig från den fjärde söndagen före jul och fram till och med julafton. Första söndagen i advent är fortfarande en stor s.k. kyrkogångsdag även om man aldrig går i kyrkan annars. När kyrkorgeln drar igång psalmerna "Bereden väg för Herran" och "Hosianna" - ja då är julen på väg.
Vid advent inleds förberedelserna inför julen
Förr i det gamla bondesamhället skulle advent vara en tid av stillhet, en förberedelse inför det stora julfirandet. Stillhet innebar inga kalas före jul, inga bröllop eller andra stora arrangemang. Man sparade sig till juldagarna.
ANNONS
ANNONS
Stillheten innebar dock inte att arbetet på gårdarna minskades, festerna skulle ju förberedas med slakt, bakning och massor med matlagning.
Idag lever vi inte så, men redan i november tar veckotidningar, specialtidningar och olika sajter tag i de gamla traditionerna och kommer med goda råd om hur vi ska koka skinkor, fixa lutfisk, bygga pepparkakshus och stoppa korv på gammalt vis. Samtidigt som vi ska köpa eller göra egna julklappar, dricka glögg, äta julbord med vännerna och planera besök hos släktingar. Det är inte så mycket stillhet kvar i adventstiden.
Advent är en högtid fylld med ljus
Ljusen är viktiga för nästan alla. Vi behöver ljus för vår hälsas skull, för mysfaktorn och som en hälsning i mörkret.
Bild: SO-rummet.se I samband med advent pyntar vi våra fönster med adventsljusstakar och adventsstjärnor för att sprida julstämning och längtan till julen.
Vi använder en speciell ljusstake till advent, med plats för fyra ljus. Detta är en gammal tradition som svenskarna är ganska ensamma om. Numera har vi även elektriska ljusstakar. Den första elljusstaken dök upp i vårt land redan på 1930-talet. Företaget Philips avdelning i Göteborg var först.
Elljusstakar finns idag i de flesta svenska hushållen. Det säljs över en miljon elljusstakar varje år, men de har fått tuff konkurrens av elljusslingor i olika färger och utförande.
ANNONS
ANNONS
Numera är även utsidan av våra bostäder ofta upplysta av ljusslingor fästa på husfasader, balkonger och i trädgårdar. Fantasin sätter inga gränser när det gäller att pryda hemmet inför julen. Och allt ska vara klart till den första advent.
Adventsstjärnan som lyser upp våra fönster i decembermörkret är en symbol för Betlehemsstjärnan som vägledde de tre vise männen till den nyfödda Jesus.
Kyrkan, traditionerna och ljusen är en del av advent, men man får inte glömma glädjen. Det är nu det händer så mycket roligt: julmarknader, jularrangemang och inte minst musiken. I det körtäta Sverige är advent även musikens tid. Då ges massor med konserter för alla musiksmaker. Det är fest och stämning. Och så får man ju äntligen öppna den första luckan i adventskalendern.
Adventskalendern
Adventskalendrar finns i mängder av utföranden, med eller utan glitter, med eller utan choklad som en extra bonus. Den vanligaste i vårt land är Radiohjälpens egen kalender. Radion började sända adventskalenderprogram redan 1956. 1960 hakade TV på och ändrade namnet till julkalender. När det är dags för lucka ett i TV är det inte bara barnen som har koll. Hela familjen samlas och tidningarna recenserar innehållet och skådespelarinsatserna samtidigt som man gör nostalgiska tillbakablickar mot Teskedsgumman, Greveholm, Albert och Herbert, och alla de andra. För advent är både att titta tillbaka, blicka framåt och ha det trevligt i nuet. Glad Advent!
ANNONS
Visste du att:
Vårt adventsfirande har utvecklats under 1900-talet till vad det är idag. Det var t.ex. först på 1930-talet som adventsljusstakar, adventsstjärnor och adventskalendrar började bli populära i Sverige.
Den elektriska ljusstaken kan härledas till den äldre svenska traditionen då man lät ljus brinna i fönstren för att lysa upp julottebesökarnas väg till kyrkan.
Svensk industri exporterar varje år flera hundra tusen elektriska ljusstakar, bland annat till Tyskland, England, Holland, Schweiz, Kanada och USA.
Den första adventskalendern uppstod i Tyskland omkring 1920. Adventskalendern introducerades i Sverige 1934 av Sveriges flickors scoutförbund.
Ordet advent är en förkortning av latinets adventus Domini som betyder Herrens ankomst.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vad betyder ordet "advent" och hur relaterar det till kyrkoåret?
När började traditionen med att tända ljus varje adventssöndag i Sverige?
Jämför nutida och historiska adventstraditioner. Hur skiljer sig firandet av advent idag jämfört med i det gamla bondesamhället?
Varför har ljus fått så stor betydelse under advent? Hur har ljusstakar utvecklats över tid?
Vad symboliserar adventsstjärnan?
Vad är en adventskalender?
Fundera på:
Beskriv hur din familj eller din skola firar advent. Vilka traditioner är viktiga för er?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Anita Wahlberg (red), Stora julboken, ICA-förlaget, 1983 Ebbe Schön, Julen förr i tiden, Natur & Kultur, 1980 Jan-Öjvind Swahn, Svenska traditioner, Ordalaget Bokförlag, 2010 Jan-Öjvind Swahn, Den svenska julboken, Wiken, 1993 Artikel om advent på Nordiska museets hemsida
FÖRFATTARE
Text: Eva Österlund, frilansjournalist och författare
Vid påsk springer små påskkäringar runt i husen. Färggranna fastlagsris lyser på torgen, småpojkarna tjatar om påsksmällare, och vi målar eller färgar ägg och sätter i oss mängder av dem på påskafton. Underliga traditioner egentligen, en del av dem har skrämmande bakgrund i vidskepelse och häxtro, andra i medeltida katolska traditioner...
Julen i Sverige är en festlig blandning av både gamla traditioner och nya seder. Här berättas om historien bakom julmaten, införandet av julgranen och julkrubban, julklapparnas ursprung, den unika svenska jultomten, den mystiska julbocken och den stämningsfulla julottan tidigt på juldagens morgon...
Advent, lucia och jul har i Sverige genomgått många förändringar över tid. Adventsljus, som nu är en tradition, började tändas först på 1870-talet och adventsstjärnor blev inte populära förrän på 1940-talet. Luciafirandet var tidigare endast kopplat till de borgerliga hemmen, och blev först under 1900-talet vanligt i hela landet. Julfirandet har också utvecklats, från att ha varit en tid med fokus på mat och dryck, till dagens mer kommersiella firande med julklappar och granar - vilket började spridas från Tyskland under 1800-talet. Fastän många av dessa traditioner är relativt nya, utgör de idag självklara delar av det svenska julfirandet...
De senaste hundra åren har inneburit att de ceremonier som förr i tiden var förknippade med levnadsloppets stadier idag har förenklats från de överdådiga former de hade tidigare - ofta med syfte att framhäva någons rang. Istället har det numera blivit vanligt att tillämpa det som förr var en skam - strunta i dop, leva ihop utan vigsel och begravas i stillhet, det sistnämnda något som vid 1900-talets början var ett straff för självmördare och avrättade...
I fullmånens sken med kulörta lyktor, dilldoft, kalla nubben och uppsluppen stämning framstår kräftskivan som en urgammal svensk, traditionsrik ritual. Men inget kunde vara felaktigare. Visserligen har kräftor ätits åtminstone sedan 1500-talet i förnäma kretsar i vårt land, men den festliga, lössläppta kräftskivan föddes först för hundra år sedan...
Det är sköna maj, bröllopsklockorna ljuder och brudparet duckar för risgrynen som regnar på kyrktrappan. Brudgummen bär frack och kanske hög hatt, bruden har säkert något gammalt och något nytt, något lånat och något blått. Kanske får hon en morgongåva, det låter ju gammaldags. Men vad är nytt och vad är gammalt i våra bröllopsseder?
Mattias, Julia och Kristoffer avslutar säsongen 2016 med att tända en brasa och prata om julmatens historia. Hur länge har vi ätit julmat och varför äter vi det?
