Benjamin Franklin föddes 1706 i staden Boston som var huvudstad i Massachusetts Bay-provinsen, en av de ursprungliga 13 brittiska kolonierna i Nordamerika (se karta). Pappan arbetade som ljusstöpare och familjen bestod av 17 barn. Benjamin fick bara gå i skola under ett år, men han skaffade sig kunskaper på egen hand. Franklin blev snart mycket kunnig i olika naturvetenskapliga ämnen och hade därtill språkbegåvning. Förutom engelska (som var modersmål) behärskade han latin, franska, tyska, spanska och italienska.
ANNONS
ANNONS
Vid 12 års ålder började han arbeta på ett tryckeri. Vid 23 års ålder var han ägare av ett eget tryckeri i Philadelphia och började ge ut en tidning.
Som delstatspolitiker var han med om att organisera polis, brandväsen och skyddskårer. Därutöver var han med om att grunda det första offentliga lånebiblioteket i de amerikanska kolonierna vilket blev en stor succé. Idén om lånebibliotek spred sig sedan vidare från Philadelphia till andra amerikanska städer.
Vid 42 års ålder var han ekonomiskt oberoende. Franklin lämnade nu affärerna för att ägna sin tid åt vetenskap och att arbeta för sitt land.
Berömd naturforskare och uppfinnare
Franklin var en av sin tids främsta naturforskare och uppfinnare. Som vetenskapsman är han mest känd för sina upptäckter inom elektricitetens område: upptäckten av negativ- och positiv laddning samt att blixten är strömförande.
Den 15 juni 1752 utfördes det experiment som Franklin är mest känd för, då han med hjälp av en drake under ett åskväder kunde bevisa att blixten är strömförande. Samtidigt konstruerade han en åskledare. Han ledde en isolerad metalltråd ner till en vattenpump, där den jordades.
Hans undersökningar av elektriciteten ledde till att blixten kunde beskrivas som en elektrisk urladdning. En praktisk tillämpning av denna kunskap var åskledaren, en uppfinning som gjorde Franklin berömd. Uppfinningen av åskledaren betydde att många människor kunde befrias från sin skräck för åska och har under tidernas lopp räddat egendom för enorma belopp. Han uppfann även den så kallade Franklin-kaminen, som är utrustad med en varmluftsradiator och som används än idag.
Vid 78 års ålder gjorde han en annan praktisk uppfinning som hjälpt många äldre människor sedan dess, nämligen bifokal slipning av glasögon. Bifokalslipade glasögon har två olika slipningar – en för långt håll och en för nära håll – på samma glas för att undvika behovet av två par glasögon.
ANNONS
ANNONS
Franklin var mycket intresserad av naturens växlingar och beskrev bland annat hur orkaner uppstod. Han visade också att vattnets kokpunkt sjönk med lufttrycket. Han var den förste som kom underfund med att mörkt tyg tar åt sig mycket mera solvärme än ljus.
Mest känd som statsman
Franklin är trots alla sina uppfinningar mest känd som statsman. Han var en av de amerikanska kolonisternas viktigaste ledare under den amerikanska revolutionen då de 13 kolonierna försökte göra sig självständiga från Storbritannien. Benjamin Franklin var en av de personer som utarbetade USA:s konstitution.
År 1776 reste Franklin på ett diplomatiskt uppdrag som (den nya och självutropade staten) USA:s sändebud till Frankrike. I Frankrike blev han snabbt mycket populär och blev som person en symbol för den unga livskraftiga amerikanska staten.
Franklins inflytande var så stort att man 30 år efter hans död instiftade Franklininstitutet för att hedra hans minne. Institutet finns fortfarande och ägnar sig bland annat åt att göra naturvetenskapens och teknikens landvinningar tillgängliga för vanliga människor.
Benjamin Franklin dog år 1790 vid 84 års ålder. Vid sin död var han en av sin tids mest berömda personer.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vilka olika "yrken" hade Franklin?
Berätta kortfattat om två av Franklins uppfinningar.
Varför är Franklin känd som statsman?
Hur hedrades Franklin efter sin död?
Ta reda på:
Nämn några andra viktiga historiska personer som var verksamma under samma tid som Franklin och beskriv kortfattat deras inverkan på Europas eller övriga världens historia vid den tiden.
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Peter Gay, Upplysningstiden, Albert Bonniers Förlag, 1966 Kåre Tønnesson, Bra Böckers världshistoria, del 10 – Två revolutioner (1750-1815), Bokförlaget Bra Böcker, 1986 Bra Böckers lexikon 2000, band 8, Bra Böcker AB, 1996
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty författare och f.d. SO-lärare
Sommaren 1793 reste 24-åriga Charlotte Corday ensam till Paris med en kniv gömd under kläderna. Hon var själv anhängare av revolutionens idéer, men avskydde det växande våldet och hade blivit övertygad om att den radikale journalisten Jean-Paul Marat bar en stor del av skulden. Genom att döda honom trodde hon att hon kunde rädda republiken från fortsatt blodspillan. Istället blev Marat martyr, Charlotte giljotinerades och revolutionen blev ännu våldsammare. Vem var kvinnan bakom ett av franska revolutionens mest berömda mord, och varför var hon beredd att offra sitt eget liv?
Slaveriet blev den konflikt som till slut splittrade USA i två delar. Sydstaterna ville behålla slavarbete som grund för sin ekonomi, medan nordstaterna ville stoppa slaveriets spridning och hålla ihop landet. När Abraham Lincoln blev president bröt inbördeskriget ut. Nordstaterna vann till slut, unionen räddades och slaveri förbjöds i grundlagen. Men frihet på papperet betydde inte automatiskt jämlikhet i verkligheten. Under lång tid efter kriget fortsatte diskriminering och segregation att prägla samhället. Först senare växte medborgarrättsrörelsen fram och pressade fram lagar som skulle stoppa rasdiskriminering och ge svarta samma rättigheter som andra...
I början av 1770-talet växte missnöjet i de brittiska kolonierna i Nordamerika. Många kände sig styrda från London utan att få vara med och bestämma. Konflikten handlade om skatter, handel och politisk makt. När protesterna skärptes tvingades de 13 kolonierna samarbeta, trots stora skillnader mellan dem. Kampen utvecklades till ett frihetskrig mot Storbritannien som byggde på upplysningens idéer om rättigheter och folkstyre. Frihetskriget vanns till slut av de 13 kolonierna varefter USA bildades. Nu återstod frågan hur det nya landet skulle styras. Svaret blev en gemensam grundlag som fortfarande gäller och som brukar beskrivas som världens äldsta skrivna nationella författning. Den delade upp makten mellan olika delar av staten och slog fast hur valen skulle gå till. Författningen blev grunden för USA:s statsskick.
Under perioden 1840 till 1930 utvandrade över en miljon svenskar till USA med hopp om ett bättre liv. Trots möjligheter till gratis mark genom "Homestead Act" kom ett stort antal istället att arbeta inom industrin. Svenska samhällen växte därför fram i många amerikanska städer, varav Chicago fick den största svenskättade befolkningen. Arbetsmarknaden var i regel tuff för de svenska invandrarna som ofta blev tvungna att ta lågbetalda jobb för att klara sig. Men trots alla utmaningar lyckades de flesta etablera sig. Idag finns deras ättlingar inom alla sociala skikt i det amerikanska samhället...
Tommy Eriksson är en populärhistorisk författare och specialist på Nordamerikas indianer. Han debuterade 1983 med "Den tårdränkta prärien" och har sedan dess skrivit ytterligare sex fackböcker om USA:s urbefolkningar samt en rad kulturhistoriska verk. Den senaste boken "Little Wolfs krigare i elden – Cheyennefolkets marsch genom historien" finns nu att ladda ner kostnadsfritt på SO-rummet...
Rudyard Kipling föddes 1865 i Indien och skickades som sexåring till England för att gå i skola. Han återvände senare till Indien och blev journalist. Hans erfarenheter där formade hans författarskap, särskilt gällande "Djungelboken". Boken handlar om Mowgli, ett människobarn uppfostrat av vargar, och hans äventyr i djungeln. Kipling blev världskänd för sitt verk och belönades med Nobelpriset i litteratur 1907. Trots senare kritik för sina kolonialistiska åsikter har Kipling fortsatt att fascinera läsare med sina berättelser om djur och människor...
Kristoffer, Julia och Mattias tar sig an kalla kriget. Vad var det för något? När började och när slutade det? Och fanns det andra saker än väpnade konflikter som var viktiga?
