1926 hade Baird nått så långt att han kunde bjuda in ledamöter från vetenskapsakademin Royal Society och en journalist från tidningen The Times till en demonstration.
Bairds uppfinning var nu så bra att den intresserade det brittiska radiobolaget BBC. Han började arbeta där, och 1929 sändes det första TV-programmet. Ännu så länge utan ljud. Men 1930 kom ljudet till, och nästa år sändes den stora hästkapplöpningen på Derby.
Elektronkameran
Nu såg framtiden ljus ut för Baird. Men så kom dråpslaget. Från USA kom elektronkameran, som använde en elektronstråle för att läsa av det som skulle sändas. I andra ändan kördes processen baklänges, så att en elektronstråle ritade upp bilden på en bildskärm. Bairds anordning med roterande Nipkowskivor blev genast omodern.
Färg-TV kommer
Baird blev bittert besviken när hans anordning blev omodern. Han satte i gång på nytt och funderade ut metoder både att sända bilder i färg och att sända tredimensionella bilder. Men just när Baird var färdig grinade oturen honom i ansiktet igen. Han blev svårt förkyld och dog 1946 - just som utvecklingen inom televisionen började ta fart på nytt.
Andra världskrigets utbrott 1939 hade stoppat utvecklingen inom televisionen, men efter krigsslutet 1945 fortsatte försöken. I slutet av 1940-talet startade regelbundna TV-sändningar i Storbritannien och i Sverige kom de i gång 1957.
De första TV-apparaterna drog till sig stort intresse. Utanför skyltfönster där apparaterna stod uppställda samlades klungor av människor. Inom kort drog TV in i hemmen på allvar. Idag har nästan alla svenska hushåll minst en apparat.
Redan i mitten av 1950-talet kunde amerikanerna göra TV-program i färg. I Sverige sändes första gången ett färgprogram över hela landet 1967. Reguljär färg-TV infördes 1970.
Färg-TV bygger på samma princip som ett rastrerat färgfoto, där några grundfärger som blandas kan bilda alla färger och lura ögat att se en fullständig bild.
Miljardindustri
Idag är TV en miljardindustri, och i en aldrig sinande ström förs bilder från hela världen rakt in i vardagsrummet. Det har bland annat lett till att politiker fått anstränga sig för att se bra ut i bild, annars riskerar de att förlora väljare.
TV väcker uppmärksamhet. En sak som sägs i en tidning kan passera oförmärkt, medan samma uttalande gjort i TV kan leda till en väldig uppståndelse.
Efterhand har Bairds insatser blivit alltmer uppmärksammade. 2006 räknades han in som en av Skottlands tio främsta vetenskapspersoner genom tiderna. 2015 valdes Baird in i Skottlands Hall of Fame för ingenjörer. Bland andra medlemmar finns James Watt, Alexander Graham Bell och James Clerk Maxwell. 2017 satte vetenskapsorganisationen IEEE upp en plakett på det hus på Frith Street i London där Baird visade sin uppfinning 1926.
Men John Baird fick aldrig uppleva framgångarna. Liksom med allt annat hade han otur in i det sista.
