Biologisk mångfald - lika viktigt som klimatfrågan

Att vi står inför allvarliga klimatförändringar känner de flesta till. Men lika allvarlig är förlusten av biologisk mångfald. Vi behöver många arter i naturen för att överleva.
L

Humlor och andra pollinerare gör en välkänd och viktig insats i naturen när de pollinerar växter. De flesta arter har viktiga roller i naturen. Därför behövs den biologiska mångfalden.

Det är budskapet från 550 experter i en rapport från IPBES. IPBES har ungefär samma funktion för biologisk mångfald som FN:s klimatpanel IPCC har för koldioxidutsläpp. De sammanställer den senaste forskningen och ser till att de 129 medlemsländerna i organisationen har tillräcklig kunskap om biologisk mångfald.

I deras rapport från våren 2018 slår de fast att förlusten av djur och natur är ett lika stort hot mot mänskligheten som klimatförändringarna. Forskarna betonar också att det finns en nära koppling mellan klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Försvinner arter, ökar risken för klimatförändringar. Om klimatet fortsätter att värmas ökar risken att arter dör ut.

ANNONS

ANNONS

Vad är biologisk mångfald?

Biologisk mångfald låter kanske komplicerat, men det är enkelt. Tänk dig en skogsglänta på sommaren. På marken växer många olika blommor. Runt dem surrar insekter. Ett rådjur betar av gräset, i ett hål under trädet bor en sork och från träden hörs fåglar sjunga. Det är biologisk mångfald. En mångfald av djur, växter och insekter. En rikedom av arter.

Stor biologisk mångfald finns i Sverige i exempelvis riktigt gammal skog, betade hagmarker med gamla träd, medan det finns få arter i exempelvis en stor åker med enbart en gröda eller ett trädplantage där granar odlas i täta rader.

En gammal stubbe kan tyckas livlös. Men på och i död ved lever mängder av mossor, lavar, svampar och insekter. En gammal stubbe innehåller oftast mer biologisk mångfald än ett ungt, levande träd.

Varför är det viktigt?

Biologisk mångfald är viktigt därför att naturen hålls ihop av arterna. Ju fler arter desto stabilare är naturen. En stabil natur behövs för att arter ska överleva. Om exempelvis bin skulle dö ut så skulle alla växter som pollineras få stora problem och det påverkar nästan allt vi äter – från jordbruksgrödor som används i vår mat till äpplen i trädgården och blåbär i skogen. Ju fler arter det finns som pollinerar desto mindre risk är det för en katastrof om en viss art minskar eller försvinner. Biologisk mångfald är som en försäkring för framtiden.

Vad spelar det för roll om en art utrotas?

Det är ungefär som med ett flygplan. Tar du loss en mutter eller två kanske inget händer. Men ju fler delar du plockar bort desto större risk är det att katastrofen sker. Dessutom är vissa delar viktigare än andra. På samma sätt är det med arter. Utrotas en art kan det påverka flera andra arter som i sin tur kan orsaka stora förändringar av naturen. Till slut är katastrofen ett faktum.

ANNONS

ANNONS

Riksdagens mål uppnås inte

"Den biologiska mångfalden ska bevaras” – så står det i riksdagens miljökvalitetsmål. Sverige har också skrivit på Konventionen om biologisk mångfald och har därmed lovat att försöka bevara den naturliga mångfalden inom landet. I dagsläget ser det inte ut att lyckas.

Ett av de miljömål som Sverige ska arbeta efter heter “Ett rikt växt- och djurliv", det vill säga biologisk mångfald. Men Naturvårdsverket bedömer inte att målet kommer att nås till 2020. Tvärtom, utvecklingen går åt fel håll och “förlusten av biologisk mångfald fortsätter".

Vad är de största hoten mot den biologiska mångfalden i Sverige?

Det är framför allt två faktorer som har störst negativ påverkan på landets arter – igenväxning och avverkning. Igenväxning innebär att gamla marker som förr var små jordbruk eller hagmarker nu inte längre betas av djur. Istället växer de igen av skog. När gräsmarker omvandlas till skuggiga skogar klarar sig inte arter som kräver sol och värme.

Avverkningen är det andra stora hoten. I Sverige huggs det fortfarande ner gammal skog som fått växa i fred i hundratals år. I dessa gammelskogar trivs väldigt många olika arter. När de avverkas och ofta byts ut mot snabbväxande granplantage är det många arter som förlorar sin livsmiljö.

Invasiva arter kan hota mångfalden

Ett annat hot kommer från andra arter. Det kan kanske verka märkligt att en till art kan hota mångfalden, men vissa arter konkurrerar ut andra växter eller djur. Dessa, så kallade invasiva arter, har ofta spridits av människan, antingen med vilje eller ofrivilligt. Det gäller till exempel den stora växten jätteloka. Andra arter, såsom mårdhunden, tar sig hit på egen hand.

Rödlista visar hur det går för arterna

Hur vet vi då vilka arter som är hotade? Vart femte år tar ArtDatabanken fram en rödlista. I den listas många av Sveriges växter, djur och svampar med en bedömning om hur det går för enskilda arter. Om de anses ha minskat i antal oroväckande mycket kan de markeras som alltifrån “nära hotad” till “akut hotad”. Ungefär tio procent av Sveriges djur, växter och svampar är hotade. Deras framtid i Sverige är helt enkelt inte säkrad. De flesta rödlistade arter i Sverige finns i jordbruksmarker eller skogar.

ANNONS

ANNONS

Vi vet vad som krävs

Det positiva med frågan om biologisk mångfald är att vi i många fall vet vad som behöver göras. Vi behöver skydda fler naturområden, minska föroreningar och utsläppen av växthusgaser, återställa våtmarker och förvilda vissa områden medan andra behöver betas. Det finns också många bra exempel på att insatser fungerar. Här i Sverige är kanske det tydligaste när de giftiga ämnena DDT och PCB förbjöds på 1970-talet. Då var pilgrimsfalken och havsörnen nästan utrotade i landet. Idag har båda arterna återhämtat sig väldigt bra. Just nu pågår även ett framgångsrikt arbete för att rädda den hotade fjällräven.

Exempel 1

På 1800-talet jagades havsuttern hårt för sin täta päls. De höll på att utrotas när en internationellt jaktförbud infördes. Samtidigt rådde kris på många håll under havsytan. Antalet sjöborrar hade exploderat och de tuggade sig igenom stora skogar av kelp under ytan. Dessa kelpskogar som är barnkammare och bostad åt mängder av fiskar var nu bara i stort sett livlösa bottnar vilket drabbade många arter och därmed den biologiska mångfalden. När jakten på havsuttrar förbjöds visade det sig att uttrarna äter mängder av sjöborrar. Så i takt med att havsuttrarna blev fler kunde de minska antalet sjöborrar, vilket gjorde att kelpskogarna återhämtade sig och det ledde i sin tur till att många arter i haven återhämtade sig. En enda arts minskning kan påverka ett helt ekosystem av arter.

Exempel 2

En art som nästan på egen hand föder 32 000 kvadratkilometer skog är laxen på Kanadas västkust. Det kommer så många laxar upp längs floderna och bäckarna i skogen för att leka att det blir en enorm festmåltid för traktens många björnar. Laxarna finns i ett sådant överflöd att björnarna lämnar mängder av rester i skogarna och de drar dessutom laxarna långt in i skogarna för att äta. Men björnarna äter inte alltid upp allt, utan rester blir kvar som blir mat åt andra djur, fåglar, insekter och svampar som sprider näringen under marken till stora områden träd och får hela skogen att leva. 80 procent av skogens kväve kommer från fiskarna. Skulle laxen försvinna, kanske i sin tur för att en annan art utrotats, så skulle skogen förändras totalt. En enda arts minskning kan påverka ett helt ekosystem av arter.
 

Sammanfattning

  • Med biologisk mångfald menas artrikedom.
  • Just nu pågår en massutrotning av arter och det är människan som är orsaken.
  • Vi behöver artrikedom för att bättre klara klimatförändringar, extrema väder och för att kunna producera tillräckligt med mat.
  • Det är framför allt i jordbruksmarker och i skogar som arter är hotade i Sverige.
  • Vi behöver skydda och återställa mer natur för att hjälpa den biologiska mångfalden.
     

ANNONS

ANNONS

PODCAST: Vad är biologisk mångfald?

LÄS MER: Hållbar utveckling

LÄS MER: Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

LÄS MER: Globala målen

ANNONS

Var med och uppmärksamma biologisk mångfald

Den 22 maj är det Biologiska mångfaldens dag. Då kommer det ske mängder av aktiviteter runt om i landet – från Kiruna i norr till Ystad i söder. Utflykter, föreläsningar, guidningar och bioblitzer där så många arter som möjligt ska hittas i ett visst område på en viss tid.

Vad kan du själv göra?

Det finns mycket som kan göras för att gynna den biologiska mångfalden och det är minst lika viktigt i Sverige som i andra delar av världen. Här är några förslag:

  • Sätt upp fågelholkar – köpfärdiga eller bygg dem själv.
  • Gör en utställning eller redovisning om fridlysta arter. Berätta varför de är hotade och hur de kan räddas.
  • Plantera växter som gynnar biologisk mångfald. Gör till exempel om en gräsmatta till en blomsteräng.
  • Fråga kommunen, rektorn eller markägare i närheten om vad de gör för att gynna hotade arter. Kanske kan ni inspirera dem att göra mer?
  • Gör en tipspromenad med fokus på arter och biologisk mångfald.
  • Arrangera en artbingo där deltagarna ska försöka fylla varje rad av arter.

Läs mer på www.BioMfDag.se

 

Uppgifter och frågor

Faktafrågor

  1. Kan du nämna någon svensk art som är akut hotad?
     
  2. Varför är biologisk mångfald viktigt?
     
  3. Vad menas med igenväxning?
     
  4. Nämn någon viktig insats för att hjälpa den biologiska mångfalden.

Resonerande frågor

  1. Vad händer om en art försvinner ur ett ekosystem? Ge exempel och diskutera hur det påverkar andra arter och ett större perspektiv.
     
  2. Välj ut ett hot mot biologisk mångfald, till exempel skogsavverkning, igenväxning eller invasiva arter. Beskriv naturen innan och efter dessa hot drabbat området.
     

 
Text: Erik Hansson, journalist och chefredaktör för Natursidan.se
Webbplats: www.natursidan.se
Texten är framtagen på uppdrag av Naturskyddsföreningen i samarbete med SO-rummet.
Webbplats: www.biomfdag.se

Se även Naturskyddsföreningens artiklar om biologisk mångfald

Senast uppdaterad: 3 augusti 2023
Publicerad: 19 april 2018

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik

I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg...

M
Fake news

Desinformation

Vi översköljs varje dag av floder av information. Mobilen, datorn, surfplattan, radio, TV,...

SO-rummet bok
L

Lätta fakta om havet och kusten

Ungefär 70 procent av jordklotets yta täcks av hav. Haven hänger ihop med varandra men är ändå...

SO-rummet bok
L

Hemberedskap

Om det skulle hända något allvarligt likt en kris eller ett krig behöver du ha hemberedskap. Det...

SO-rummet bok
M

Sveriges militära försvar

Försvarsmakten i Sverige finns till för att försvara det svenska territoriet, invånarnas frihet och...

SO-rummet bok
M

Totalförsvaret

Krig och konflikter i andra länder kan påverka oss i Sverige. Om det blir krig i ett område eller...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Ge

Växtlighet och vatten

Naturgeografi handlar om jordens olika landformer och de processer som påverkar dem. Här hittar du bland annat material...

Ge

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling och dess tre former: social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Hur val och...

Ge

Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan...

Relaterade taggar

Ge
Logga

Globala målen

Tidigare historiaPrecis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål för...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Allemansrätten

av: Mattias Axelsson
2022-11-16

I Regeringsformen, som är en av de fyra svenska grundlagarna, står det att ”alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Att bemöta klimatförnekelse

av: Mattias Axelsson
2021-12-16

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, intervjuar Mattias Axelsson (gymnasielärare) klimatforskaren Kjell Vowles (forskare på Chalmers) om vilka argument som används för att förneka mänsklig påverkan på klimatet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är biologisk mångfald?

av: Mattias Axelsson
2021-05-17

I veckans avsnitt, som görs på uppdrag av Naturskyddsföreningen i samarbete med SO-rummet pratar vi med Erik Hansson (naturjournalist) om biologisk mångfald och biologiska mångfaldens dag som infaller 22 maj.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Parisavtalet

av: Mattias Axelsson
2021-04-05

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, pratar Mattias Axelsson om Parisavtalet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Klimatflyktingar

av: Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-16

Mattias, Anna och Kristoffer pratar om klimatflyktingar. Vad är en klimatflykting? Varför finns det klimatflyktingar?

+ Lyssna