Pedagogisk genomgång (10:12) där gymnasieläraren Mattias Axelsson visar en grundläggande modell för hur du kan analysera propaganda. Passar för både historia och samhällskunskap.
Lästid 10 minuter
En varm sommardag 1361 anlände den danske kungen Valdemar Atterdag till Gotland med en stor och välutrustad armé. På Gotland fanns inga soldater, så bönderna fick själva försöka försvara ön med de vapen och skydd som de hade. Utanför Visbys stadsmur ägde sedan ett hemskt slag rum, där omkring 1 800 gotländska bönder dog. Flera hundra år senare, i början av 1900-talet, hittades massgravar vid ringmuren. Och efter att platsen blivit undersökt av arkeologer vet vi idag mer om vad som hände den ödesdigra sommardagen 1361...
Lästid 8 minuter
När en historiker undersöker spår från det som har hänt förr blir historia något mer än bara gamla berättelser – det blir en vetenskaplig undersökning. Genom att studera källor som brev, mynt och dagböcker försöker historikern förstå varför saker förändrades, hur olika händelser gick till och vad som hände efteråt. På det sättet kan vi få veta mer om hur människor levde och tänkte – även om vi bara har kvar små bitar av det som en gång var verklighet...
Lästid 13 minuter
Vilka människor döljer sig bakom djuren i George Orwells bok Djurfarmen? Djurfarmen är Sovjetunionen. Gamle majoren med sin dröm om det goda samhället som skapas när de fattiga och förtryckta gör uppror och griper makten är Karl Marx. Manor Farm, som förvandlas till Animal Farm, är Ryssland, där uppror bröt ut 1917. De ryska trupperna led förödmjukande nederlag i det första världskriget. I städerna svalt människor och stod i brödköer också om nätterna. Arbetare och soldater gjorde gemensamt uppror, och tsaren tvingades avgå...
Lästid 22 minuter
I november 1943 sätter en engelsk författare det första arket i sin skrivmaskin och börjar skriva en roman som han vet att många kommer att tycka illa om. "Det är en liten nidskrift, som nog kan komma att roa dig, men den är inte politiskt korrekt, så jag är inte säker på att någon vill ge ut den." Så skrev han till en god vän...
Lästid 17 minuter
Vi översköljs varje dag av floder av information. Mobilen, datorn, surfplattan, radio, TV, tidningar är fulla av den. En del information är sann, en del är falsk, så kallad desinformation. Desinformation kan vara farlig både för dig och Sverige. Därför gäller det att lära sig känna igen den...
Lästid 13 minuter
Kvinnan har historiskt sett alltid varit dubbelarbetande; hon har både arbetat i produktionen och haft ansvaret för barnens omvårdnad. När männen drog ut i krig övertog kvinnorna dessutom mycket av deras arbete. I den här artikeln står kvinnors arbete i fokus...
För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...
Medias uppgift, ansvar och påverkan.
Film som historieberättande medium är en populär underhållningskälla, men fungerar också bra i...
Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...
Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt...
Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...
Flipped Classroom eller "flippat klassrum" är en pedagogisk modell där läraren använder digitala...
I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, intervjuar Mattias Axelsson (gymnasielärare) klimatforskaren Kjell Vowles (forskare på Chalmers) om vilka argument som används för att förneka mänsklig påverkan på klimatet.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).
Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.
En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.
