Pedagogisk genomgång (10:12) där gymnasieläraren Mattias Axelsson visar en grundläggande modell för hur du kan analysera propaganda. Passar för både historia och samhällskunskap.
Välkommen till två ämnesfördjupande konferensdagar hos Skolporten i höst, för dig som undervisar i...
Kvinnan har historiskt sett alltid varit dubbelarbetande; hon har både arbetat i produktionen och...
Källorna till vikingarnas färder från Grönland till Vinland, det vill säga Amerika, namnger två...
Berättelserna om trojanska kriget har påverkat oss i flera tusen år. Trojanska hästen, akilleshäl,...
Det handlar om makt, våld och rasism. Det nya undervisningsmaterialet Sverige, slavhandeln och...
Hur hittar jag rätt information på internet, och vem kan jag lita på? Det kan vara livsavgörande...
För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...
Medias uppgift, ansvar och påverkan.
Film som historieberättande medium är en populär underhållningskälla, men fungerar också bra i...
Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...
Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt...
Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...
Flipped Classroom eller "flippat klassrum" är en pedagogisk modell där läraren använder digitala...
I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, intervjuar Mattias Axelsson (gymnasielärare) klimatforskaren Kjell Vowles (forskare på Chalmers) om vilka argument som används för att förneka mänsklig påverkan på klimatet.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).
Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.
En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.
