På Forum för levande historias webbsida kan du läsa en populärhistorisk skrift (pdf-format, 87 sid) om de svenska myndigheternas syn på äktenskap och barnfödande "över rasgränserna" under perioden innan och under andra världskriget. Från september år 1935 till slutet av andra världskriget var Svenska kyrkans präster enligt UD skyldiga att tillämpa av de tyska Nürnberglagarna, för att hantera lysningsärenden...
Judisk "ras" som äktenskapshinder
ANNONS
Liknande artiklar
Födelse och död i antikens Grekland
Lästid 7 minuter
I antikens Grekland var både födseln och döden omgivna av tydliga ritualer. Familjer ville ofta ha få barn, men en son ansågs särskilt viktig för att föra arvet vidare och ta ansvar för föräldrarna. Vid livets början markerades barnets ankomst med skyddande tecken, rening och namngivning. Och vid livets slut följde tvättning, gåvor, liktåg och begravning eller bål samt återkommande minnesdagar...
Kärlek och äktenskap i antikens Grekland
Lästid 12 minuter
I antikens Grekland handlade äktenskap mer om familj och plikt än om romantisk kärlek. Målet var att få barn, särskilt en son som kunde föra släkten vidare och ta ansvar för föräldrarna. Samtidigt levde män och kvinnor i stor utsträckning åtskilda i samhället, vilket gjorde det svårt att ens lära känna varandra före giftermålet. Texten förklarar också hur partner valdes, hur förlovning och bröllop gick till, vilka regler som gällde vid skilsmässa och varför kvinnors liv ofta blev starkt begränsat i det mansdominerade grekiska samhället...
Danmark under andra världskriget
Lästid 14 minuter
Den 9 april 1940 förändrades Danmark på bara några timmar. Tyska trupper tog kontroll över landet, och den danska ledningen valde tidigt att samarbeta för att undvika krig på hemmaplan. Men vad innebar egentligen ockupationen för danskarna i deras vardag? Vissa anpassade sig, andra tjänade på situationen, och med tiden började fler och fler göra motstånd. I artikeln kan du läsa om hur tyskarna stegvis skärpte greppet genom ökad kontroll, censur och hot, samtidigt som sabotage, strejker och motståndsgrupper växte fram - mitt i en grå vardag där de flesta ändå försökte leva vidare under så normala omständigheter som möjligt...
Porträttfotografering var trendigt i början av 1900-talet
Lästid 8 minuter
Under slutet av 1800-talet blev det populärt att gå till fotografen och ta porträtt som man samlade i album. Bilderna visade viktiga stunder som dop, konfirmation och födelsedagar, och var ofta högtidliga och noggrant arrangerade. Många poserade stelt, eftersom kamerorna krävde att man stod stilla länge. Fotografierna blev värdefulla minnen som spreds till släkt och vänner. Även idag berättar våra egna bilder om våra liv. Det är därför viktigt att bevara dem och skriva ner vilka personerna är innan minnena försvinner...
Bilder i hemmet förr
Lästid 15 minuter
Under flera hundra år fyllde vi i Sverige hemmets väggar med färgstarka bilder och texter med budskap. Folk satte upp bilder med religiösa motiv, kungar och visdomsord. I början av 1900-talet blev det vanligt med tryckta tavlor från Tyskland och broderade tygtavlor med ordspråk som "Borta bra, men hemma bäst". Bilderna och bonaderna visade vad folk trodde på, vad de tyckte var viktigt – som hemmets trygghet, hårt arbete och att vara snäll. Många drömde också om ett eget litet hus med trädgård. Och än idag hänger sådana bonader i många hem, särskilt vid jul...
Ockupationen av Tyskland efter andra världskriget
Lästid 6 minuter
Efter Tysklands nederlag i andra världskriget 1945 delade de allierade segrarmakterna in landet i fyra ockupationszoner. Målet var att förhindra framtida krig genom att avväpna och omforma det nya Tyskland. Men snart växte motsättningarna mellan Sovjetunionen och västmakterna, vilket ledde till att Tyskland splittrades i två stater: det kapitalistiska Västtyskland och det kommunistiska Östtyskland. Berlin, som låg i Östtyskland, delades också. När Berlinmuren föll 1989 och kommunismen kollapsade i öst, kunde Tyskland återförenas efter 46 år av uppdelning...
Liknande filmer och poddradio
ANNONS
ANNONS
Ämneskategorier
Andra världskriget
Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia....
Sverige under andra världskriget
Sverige gick en svår balansgång under andra världskriget men lyckades förbli neutralt och undvika kriget.
Sverige under 1900-talet
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...
Historia om relationer, kärlek och sex
Historiens människor har ofta haft en annan syn på sexualitet och relationer än vad vi som svenskar har idag. Men...
Sveriges nationella minoriteter
Sveriges nationella minoriteter utgörs av: samer, Sverigefinnar, romer, Tornedalingar och judar. Bland skolans...
Relaterade taggar
Förintelsen
Förintelsen är den svenska benämningen på det folkmord som nazisterna utförde 1933-1945 på drygt...
Rasbiologi
Under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet började det växa fram idéer om "det egna...
Nürnberglagarna
Nürnberglagarna antogs på den nationalsocialistiska partidagen i den tyska staden Nürnberg 1935....
Liknande Podcasts
Tornedalingar - en av Sveriges nationella minoriteter
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om tornedalingar. Avsnittet (del 4 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.
Skotten i Ådalen 1931
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.
Judar - en av Sveriges nationella minoriteter
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap) om om judar - en av de nationella minoriteterna i Sverige. Avsnittet (del 3 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.
Samer - en av Sveriges nationella minoriteter
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap) om samer. Avsnittet (del 2 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.
Sverigefinnar - en av Sveriges nationella minoriteter
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om sverigefinnar. Avsnittet (del 1 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.
