Kubakrisen 1962 - det kalla krigets hetaste ögonblick
Lästid 6 minuter
I mitten av oktober för 50 år sedan flög ett amerikanskt spaningsplan över Kuba och upptäckte att det pågick ett febrilt arbete på ön med att uppföra uppskjutningsramper för medeldistansrobotar. Att ge Sovjetunionen – som var Kubas allierade – tillgång till dessa skulle innebära ett dödshot mot USA som låg 15 mil norr om Kubas kust. Händelseutvecklingen som följde har i historieskrivningen fått namnet Kubakrisen och blev det kalla krigets hetaste ögonblick...
Karta från CIA som användes under de hemliga amerikanska mötena i samband med Kubakrisen. Kartan visar kärnvapenmissilernas räckvidd från deras placering på Kuba och in över USA.
Castro tar makten på Kuba
I januari 1959 störtades Kubas diktator Fulgencio Batista av en rebellarmé som leddes av advokaten Fidel Castro. När Castros rebeller strax därefter intog huvudstaden Havanna lät han utropa sig som segrade i den ”kubanska revolutionen”.
Castros makttillträde välkomnades av stora delar av den kubanska befolkningen. Även USA – som tidigare hade stöttat den korrupte Batista – såg till en början positivt på Castro. Men USA:s positiva inställning till Castro förändrades snabbt då den nye ledaren började förstatliga industrier och naturtillgångar som tidigare hade tillhört utländska intressen (främst amerikanska). USA svarade med att förbjuda all handel med det nya kommunistiska Kuba.
ANNONS
ANNONS
Kalla kriget sprids till Latinamerika
USA:s avvisande attityd mot Kuba ledde till att Castro gled in i ett vänskapsband med Nikita Chrusjtjov och Sovjetunionen som erbjöd handel och bistånd. Plötsligt hade det kalla kriget spridit sig till Latinamerika.
1961 höll Chrusjtjov ett tal där han gjorde ett viktigt avsteg från sina tidigare uttalanden om fredlig samexistens (se kalla kriget). I sitt tal lät han nu istället meddela att kommunismen skulle segra över kapitalismen – dock inte genom krig, utan genom en serie revolutioner i Asien, Afrika och Latinamerika.
För USA:s del betraktades utvecklingen med stigande oro eftersom man nu fått en fiende till granne endast 15 mil söder om Florida och det egna fastlandet. USA iscensatte därför flera försök att döda Castro, men utan att lyckas. När den amerikanska underrättelsetjänstens tålamod tagit slut började de istället planerera en invasion av landet för att störta Castro. Den 17 april 1961 sattes planen i verket genom den s.k. invasionen vid Grisbukten.
Bild: US Navy Bilden visar ett av de ryska fartygen med vapenlast på väg mot Kuba och det amerikanska blockadområdet. Världen har troligtvis aldrig varit så nära ett kärnvapenkrig som just då.
Fiaskot vid Grisbukten
Invasionsförsöket vid Grisbukten hade beordrats av den dåvarande nytillträdde amerikanska presidenten John F Kennedy och skulle utföras med hjälp av exilkubaner som befann sig i USA.
Operationen blev ett katastrofalt misslyckade eftersom den amerikanska underrättelsetjänsten (CIA) hade missbedömt Castros popularitet i hemlandet. Invasionsplanerna hade dessutom läckt ut till kubanerna som därmed var väl förberedda på angreppet.
Invasionen vid Grisbukten i Kuba blev senare känt som USA:s största politiska och militära fiasko under hela det kalla kriget.
Efter USA:s invasionsförsök av Kuba blev läget ännu mer spänt mellan länderna.
ANNONS
ANNONS
Kärnvapenhot mot USA
I oktober 1962 upptäckte amerikanska spaningsplan att man höll på att uppföra avfyringsramper för medeldistansrobotar på Kuba. Konflikten trappades då omedelbart upp till en akut krissituation. Om Sovjetunionen – som var Kubas nära allierade – tilläts att uppföra dessa robotramper kunde nästan hela USA nås med kärnvapen. President Kennedy agerade omedelbart genom att beordra den amerikanska flottan att lägga Kuba i karantän och därmed förhindra alla transporter till Kuba. I ett dramatiskt tv-tal krävde han att avfyringsramperna omedelbart skulle monteras ner samtidigt som han hotade med att varje raket som sköts upp från Kuba skulle mötas med massiv vedergällning. Detta skedde samtidigt som sovjetiska fartyg stävade mot kubanskt farvatten med vapenutrustning.
På randen till kärnvapenkrig – världen håller andan
Under några oktoberdagar 1962 balanserade hela världen på gränsen till ett förödande kärnvapenkrig. Som tur var kunde krisen till slut lösas genom samtal mellan Kennedy och Chrusjtjov.
De omskakande händelserna under Kubakrisen ledde senare till att flera nedrustningsavtal slöts mellan USA och Sovjetunionen för att begränsa spridningen av kärnvapen.
Kubakrisen kunde ha lett till en fruktansvärd katastrof. Strax innan de ryska fartygen nådde fram till det amerikanska blockadområdet blev de beordrade att ändra kurs hemåt mot Sovjet igen. Händelsen var det kalla krigets hetaste ögonblick. Världen har troligtvis aldrig varit så nära ett kärnvapenkrig som just då.
Kubakrisens följder
När krisen var över kunde parterna enas om att Sovjetunionen skulle montera bort sina robotramper på Kuba, samtidigt som USA förband sig att inte störta Fidel Castro eller invadera Kuba. I en hemlig överenskommelse förband sig USA att även avveckla sitt missilsystem i Turkiet.
Trots dessa eftergifter blev Kubakrisen en propagandavinst för USA och förebådade Chrusjtjov fall som Sovjetunionens ledare. Han hade underskattat John F Kennedys styrka och beslutsamhet som president och därmed fört in Sovjetunionen i en livsfarlig konfrontation med USA, vilket var helt emot hans egna tankar kring fredlig samexistens.
ANNONS
ANNONS
Kubakrisen visade tydligt att ett kärnvapenkrig kunde inträffa i verkligheten och hur snabbt det kunde gå när man förlorade kontrollen över händelseutvecklingen. De båda supermakterna lät därför upprätta den s.k. heta linjen, som var en direkt telefonlinje mellan Moskva och Washington, vars syfte var att förhindra framtida misstag och missförstånd mellan parterna.Kubakrisen blev en viktig tankeställare för kalla krigets båda supermakter och händelsen ledde senare till att en rad avtal slöts mellan parterna för att begränsa spridningen av kärnvapen.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vad innebar fiaskot vid Grisbukten och vilken inverkan hade händelsen på Kubakrisen?
Hur reagerade USA när man upptäckte att Sovjetunionen uppförde avfyringsramper för medeldistansrobotar på Kuba?
Hur undveks ett kärnvapenkrig under Kubakrisen?
Nämn några av Kubakrisens följder.
Ta reda på:
Hitta en annan historisk händelse där världen varit nära en stor militär konflikt eller ett kärnvapenkrig, och ta reda på de strategier och beslut som fattades för att undvika katastrof.
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1990 Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006 Geir Lundestad, Öst, väst, nord, syd - Huvuddrag i internationell politik 1945-1990, Studentlitteratur, 1992 Roger Älmeberg, Då världen höll andan - Kubakrisen 1962, Norstedts, 2009
FÖRFATTARE
Text: Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.), lärare i historia och andra samhällsorienterande ämnen Webbplats: Poetzsch Historica
Slaveriet blev den konflikt som till slut splittrade USA i två delar. Sydstaterna ville behålla slavarbete som grund för sin ekonomi, medan nordstaterna ville stoppa slaveriets spridning och hålla ihop landet. När Abraham Lincoln blev president bröt inbördeskriget ut. Nordstaterna vann till slut, unionen räddades och slaveri förbjöds i grundlagen. Men frihet på papperet betydde inte automatiskt jämlikhet i verkligheten. Under lång tid efter kriget fortsatte diskriminering och segregation att prägla samhället. Först senare växte medborgarrättsrörelsen fram och pressade fram lagar som skulle stoppa rasdiskriminering och ge svarta samma rättigheter som andra...
I början av 1770-talet växte missnöjet i de brittiska kolonierna i Nordamerika. Många kände sig styrda från London utan att få vara med och bestämma. Konflikten handlade om skatter, handel och politisk makt. När protesterna skärptes tvingades de 13 kolonierna samarbeta, trots stora skillnader mellan dem. Kampen utvecklades till ett frihetskrig mot Storbritannien som byggde på upplysningens idéer om rättigheter och folkstyre. Frihetskriget vanns till slut av de 13 kolonierna varefter USA bildades. Nu återstod frågan hur det nya landet skulle styras. Svaret blev en gemensam grundlag som fortfarande gäller och som brukar beskrivas som världens äldsta skrivna nationella författning. Den delade upp makten mellan olika delar av staten och slog fast hur valen skulle gå till. Författningen blev grunden för USA:s statsskick.
I februari 2022 invaderade Ryssland sitt grannland Ukraina vilket ledde till ett flera år långt krig. Även säkerhetsläget runt Östersjön förändrades efter invasionen och Kaliningrad började dyka upp allt oftare i nyhetsrapporteringen...
Efter Tysklands nederlag i andra världskriget 1945 delade de allierade segrarmakterna in landet i fyra ockupationszoner. Målet var att förhindra framtida krig genom att avväpna och omforma det nya Tyskland. Men snart växte motsättningarna mellan Sovjetunionen och västmakterna, vilket ledde till att Tyskland splittrades i två stater: det kapitalistiska Västtyskland och det kommunistiska Östtyskland. Berlin, som låg i Östtyskland, delades också. När Berlinmuren föll 1989 och kommunismen kollapsade i öst, kunde Tyskland återförenas efter 46 år av uppdelning...
Under perioden 1840 till 1930 utvandrade över en miljon svenskar till USA med hopp om ett bättre liv. Trots möjligheter till gratis mark genom "Homestead Act" kom ett stort antal istället att arbeta inom industrin. Svenska samhällen växte därför fram i många amerikanska städer, varav Chicago fick den största svenskättade befolkningen. Arbetsmarknaden var i regel tuff för de svenska invandrarna som ofta blev tvungna att ta lågbetalda jobb för att klara sig. Men trots alla utmaningar lyckades de flesta etablera sig. Idag finns deras ättlingar inom alla sociala skikt i det amerikanska samhället...
Tommy Eriksson är en populärhistorisk författare och specialist på Nordamerikas indianer. Han debuterade 1983 med "Den tårdränkta prärien" och har sedan dess skrivit ytterligare sex fackböcker om USA:s urbefolkningar samt en rad kulturhistoriska verk. Den senaste boken "Little Wolfs krigare i elden - Cheyennefolkets marsch genom historien" finns nu att ladda ner kostnadsfritt på SO-rummet...
Julia, Mattias och Johannes tar sig an hur det gick till när Tyskland delades i (Väst- och Östtyskland efter andra världskriget). Vad hände och varför?
