Ingår i en artikelserie

Yuandynastin (1271-1368)

Lästid 5 minuter

Mongolerna, under ledning av Djingis khan, enade sina stammar 1206 och inledde en rad erövringar som kulminerade med Kublai khans erövring av hela Kina 1271 och grundandet av Yuandynastin. Mongolernas styre i Kina präglades av förödelse, ekonomisk nedgång och epidemier, vilket resulterade i en kraftig befolkningsminskning. Trots mongolernas militära framgångar blev Yuandynastin kortvarig. Dåligt styre och förtryck av kineserna ledde till uppror och dynastins fall.

Artikel

Bild: William Cho / SO-rummet

Yuan var en dynasti av mongoliska erövrare. Mongolerna behandlade kineserna som tredje klassens medborgare och den tidigare utvecklingen under Songdynastin avstannade. Yuan blev därför en av de kortare dynastierna i Kinas historia.

Mongolerna erövrar Kina

Det fanns ännu fler folk norr om Kina än jurchen och 1206 enades de mongoliska stammarna under Djingis khan. År 1215 erövrade mongolerna norra Kina, dvs Jinriket. Men därefter riktades Djingis khans offensiv västerut - tydligt i en ambition liksom de kinesiska kejsarna att styra över ”allt under Himlen” och inte bara över alla de stammar som levde i tält av filt, vilket brukade vara så långt som mongoliska furstars ambitioner tidigare sträckt sig.

Resten av Kina fick vänta. Till slut, 1271, blev det Kublai khan, Djingis khans sonson, som erövrade hela Kina och grundade Yuandynastin med Beijing som huvudstad.

Mongolerna tog över det kinesiska administrativa systemet, eftersom de insåg att man visserligen kan erövra ett land med kavalleri men inte styra det från hästryggen.

ANNONS

Under den mongoliska Yuandynastin kom Kina att bli den centrala delen i ett välde som sträckte sig upp i Sibirien och bland annat inkluderade Korea i öst och Tibet i väst.

Förstörelse och epidemier

Mongolernas invasioner kom att bli förödande för kineserna och för den kinesiska ekonomin. Vid och efter den första invasionen av norra Kina förstördes en stor del av jordbruket och dess infrastruktur (dammar m.m.) på de nordliga slätterna. Intensivt jordbruk, så som det bedrevs av han kineserna, var tämligen främmande för mongoler som var uppfödda på stäpperna norr om muren. När resten av Kina erövrats 1271 satte däremot Kublai khan stopp för förstörelsen; han såg konsekvenserna i form av minskad produktion av livsmedel.

Bild: Cattette
Karta som visar Yuandynastins Kina, ca 1290.

Kina drabbades i början av 1300-talet också av pesten och kanske var det därifrån som den så kallade digerdöden kom till Europa i mitten av 1300-talet. Vad som orsakade det största manfallet bland kineserna - mongolernas härjningar eller pesten - vet man inte. I alla fall minskade befolkningen drastiskt under 1200- och 1300-talen, från troligen mer än 120 miljoner till kanske omkring hälften.

ANNONS

Marco Polo och Ibn Battuta

Det var under denna period, under Yuandynastin, som venetianaren Marco Polo (1254-1324) vistades i Kina. En annan långväga besökare var Ibn Battuta (1304-1377) från staden Tanger i Nordafrika. I sin dagbok skrev han om Kina att det ”…är det tryggaste och bäst reglerade land en resande kan tänka sig” (ur Islams vandringsman, 1989). Han om någon borde veta, för under trettio års resande avverkade han en sträcka motsvarande jordens omkrets tre gånger, och han har kallats ”den störste resenären före Columbus”.

Kineserna blev tydligt diskriminerade under mongolernas period och när Kublai khans efterträdare varken visade sig besitta hans ledaregenskaper eller intelligens dröjde det inte länge innan uppror startade. Den upprorsarmé som till slut besegrade mongolerna leddes av en f.d. fattig tiggarmunk, Zhu Yuanzhang, som kom att bli grundare av en ny dynasti, Ming.

Varför blev Yuandynastin så kortvarig?

Förutom att kineserna förtrycktes, exploaterades och dödades bidrog ett antal faktorer till Yuandynastins fall: en hög inflation då papperspengarna snabbt förlorade i värde, en allt mer utbredd fattigdom på landsbygden etc. Den mongoliska administrationen var dessutom ineffektiv och försummade bland annat underhållet av vallarna vid Gula floden, vilket ledde till flera översvämningar med missväxt och svält som följd.

På grund av mongolernas styre och deras utnyttjande av landet kan man knappast beteckna Yuandynastin som något annat än en ren ockupation (till skillnad från andra erövringar av ickekinesiska folk).

Vad hade hänt med Songdynastins Kina om det inte besegrats av mongolerna? Hade Kina då möjligen påbörjat en mer omfattande industrialisering? Samma fråga kan ställas om den islamiska världen i västra Asien som också krossades av de mongoliska arméerna. Det i jämförelse relativt outvecklade västra Europa hade däremot turen att ligga för långt bort från mongolernas bas i Centralasien och slapp därför att invaderas.

Visste du att:

Kinesiskt siden var värdefullt i många avseenden. När mongolerna under ledning av Djingis khan började erövra världen på 1200-talet hade de mongoliska krigarna undertröjor av silke. Det täta och sega tyget förhindrade pilar att tränga för djupt in i kroppen. Sidenet gjorde det också lättare att dra ut hullingförsedda pilar.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Hur påverkades Kinas jordbruk och ekonomi av mongolernas invasion?
Hur påverkade pesten och mongolernas härjningar Kinas befolkning under 1200- och 1300-talen?
Nämn några av orsakerna till varför Yuandynastin blev kortvarig.

Ta reda på:

Skriv en enkel sammanfattning om Marco Polos och Ibn Battutas resor i Kina. Vad berättade de om landet och dess kultur?
Berätta kortfattat hur digerdöden kan ha spridits från Kina till Europa.

M LÄS MER: Mongolerna

S LÄS MER: Songdynastin (960-1279)

S LÄS MER: Mingdynastin (1368-1644)

S LÄS MER: Kinas historia

L LÄS MER: Djingis khan

L LÄS MER: Kublai khan

M LÄS MER: Djingis khan - mongolernas härskare och Guds piska

M LÄS MER: Kina under mongoler och Mingdynasti

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Johan Björkstén, I mittens rike – det historiska och moderna Kina, Bilda Förlag, 2006
Björn Kjellgren, Kinakunskap, Studentlitteratur AB, 2000
Kaj och Claude Björk, Kinas väg – från stenåldern till dataåldern, Prisma, 1997
Stephen G Haw, Historisk guide till Kina, Historiska Media, 1999
Alf Henriksson och Hwang Tsu-Yü, Kinesisk historia, Bonniers, 1967
Hans Hägerdal, Kinas historia, Historiska Media, 2008
Julia Lovell, Den stora muren – Kinas historia under 3000 år, Norstedts, 2006
Cecilia Lindqvist, Tecknens rike, Bonniers, 1989
Thirup Beck, Christensen och Ussing, Mittens rike, Bonniers, 2013

FÖRFATTARE

Text: Tore Persson, författare, skribent och Kinaexpert
Tore Persson har tidigare varit verksam inom Studiefrämjandet och har bl.a. skrivit många artiklar för kinesiska tidskrifter. Han har också skrivit två böcker om Kina:
- Taiping - När Jesu yngre bror skulle frälsa Kina (2015)
- Kina - den meritokratiska civilisationen (2021).

Artikelserie om Kejsarnas Kina, del 2 : Från storhet till kejsardömets fall (960-1912)

1 Songdynastin (960-1279)

2 Yuandynastin (1271-1368)

3 Mingdynastin (1368-1644)

4 Qingdynastin (1644-1912)

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 12 augusti 2025

Publicerad: 2 september 2024

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Massaker i Peking

Foto på turister och invånare vid Himmelska fridens torg.

av: Kaj Hildingson

2025-04-25

Lästid 12 minuter

När den populäre och reformvänlige ledaren Hu Yaobang dog i april 1989 tändes gnistan till en av de mest dramatiska protesterna i Kinas moderna historia. Tusentals studenter fyllde Himmelska fridens torg med krav på demokrati, frihet och ett slut på korruptionen. Bakom kulisserna rasade en maktkamp inom den kinesiska ledningen - och medan hela världen såg på, svarade regimen med brutal kraft. Vad som började med högljudda protester från sörjande ungdomar, slutade i blodbad och tystnad...

+ Läs mer

Fotbindning - en smärtsam tusenårig kinesisk tradition

av: Magnus Västerbro

2024-10-26

Lästid 8 minuter

Fotbindning blev en kinesisk tradition från och med slutet av 900-talet. Seden sägs härstamma från Södra Tangdynastins sista härskare Li Yuns favoritdansös, Yao Niang, vars små bundna fötter gjorde hennes dans mjuk och graciös. Snart spreds modet från hovet till kvinnor i samhällets övre skikt, där små ”lotusfötter” blev ett tecken på elegans och rikedom. Detta blev början på en tradition som i tusen år kom att förtrycka miljontals kvinnor. Processen att binda fötter började när flickorna var små och innebar stor smärta och risk för skador, samt ett livslångt handikapp. Trots att traditionen mötte kritik redan tidigt, levde den vidare i nästan tusen år och upphörde först en bit in på 1900-talet...

+ Läs mer

Qingdynastin (1644-1912)

av: Tore Persson

2024-09-03

Lästid 27 minuter

Qing blev Kinas sista kejsardynasti och upprättades av ett invaderande folk som dock ansträngde sig för att bli mer konfucianska än kineserna själva. Under Qing blev Kina först så framgångsrikt att det väckte beundran bland Europas intellektuella, för att därefter drabbas av sådana motgångar att det kom att kallas ”Asiens sjuke man”...

+ Läs mer

Mingdynastin (1368-1644)

av: Tore Persson

2024-09-02

Lästid 7 minuter

Under Mingdynastin genomgick Kina både framsteg och tillbakagång. Huvudstaden flyttades till Beijing och den Långa muren (Kinesiska muren) renoverades och byggdes ut. Det var en tid då Kina återhämtade sig efter mongolernas härjningar. Men styret präglades av despoti, misstänksamhet, hemliga poliser och eunuckvälde. Och under Mingdynastins sista år drabbades riket av naturkatastrofer, svält och uppror. Det blev därmed en dynasti som slutade i kaos...

+ Läs mer

Songdynastin (960-1279)

av: Tore Persson

2024-09-02

Lästid 10 minuter

Song blev en dynamisk period: filosofiskt, kulturellt, ekonomiskt och tekniskt. Kina blev nästan modernt och stod kanske på gränsen till industrialisering? Under Song blev konfucianismen delvis nytolkad och de kejserliga examinationerna blev en dominerande institution för de intellektuella och för den statliga förvaltningen. Samtidigt var Kina under attack norrifrån...

+ Läs mer

Tangdynastin (618-907)

av: Tore Persson

2024-09-01

Lästid 6 minuter

Tangdynastins tid vid makten (618-907) var en av Kinas mest händelserika perioder med kulturell blomstring och kraftig militär expansion. Under denna tid växte huvudstaden Changan till en kosmopolitisk metropol med över en miljon invånare. Handel, konst och litteratur nådde nya höjder. Samtidigt genomgick Kina betydande utmaningar och förändringar, bl.a. i form av ett förödande uppror och en kraftig nedgång för buddhismen...

+ Läs mer